Syftet med denna studie är att undersöka de åtgärder som skrivs in i åtgärdsprogram för elever på högstadiet. Studien innehåller en innehållsanalys av de åtgärder som skrivits in i åtgärdsprogram. Åtgärderna har redovisats utifrån kategoriskt och relationellt perspektiv. Analys har gjorts med begreppen artefakt, mediering och scaffolding, hämtade ifrån det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkommer att flera av åtgärderna är av kategorisk karaktär. Utifrån begreppen kan åtgärderna ses som artefakter men kopplingen mellan artefakter och mediering är svår att analysera då åtgärderna saknar helt eller delvis koppling till de kunskapskrav som minst skall uppnås. Det finns även brister i hur åtgärderna formuleras utifrån de allmänna råden kring extra anpassningar och särskilt stöd som skolverket ger.

Background: Previous studies have shown that pressure ulcers are common in hospitalized patients. These wounds give rise to suffering and lower quality of life in the affected patients. Objective: To identify the shortcomings in documentation and risk assessment. Method: The study was descriptive-explorative. A journal review was made on records documented during October, November and December 2017. Data was collected in an excel document and was described descriptively. Results: Of the 50 journals that were included, three (6%) pressure ulcers were on entry. Less than half of the records (46%) had notes that actions planned against pressure ulcers were begun or implemented. None of the 42 journals with measures documented had evaluation of set goals and actions. 37 (74%) had a risk assessment made with Norton. 42 records (84%) had preventions and eight (16%) had none at all. 32 (64%) had both preventions and a full Norton assessment. Three records (6%) lacked both preventions and Norton assessment. In four (6%) of the records, pressure ulcers encountered during the care period. One of these records had a Norton assessment. All of these had preventions planned. Conclusion: There is a lack of whether or not actions taken at risk of pressure ulcers are implemented. It is unclear whether or not initiated measures have been initiated. Most often, a complete risk assessment is also lacking as a basis for being able to insert relevant measures and see the importance of their implementation. There is an increased need of education regarding documentation of pressure ulcer. Keywords: pressure ulcer, risk, prevention & control, nursing records, documentation

Sjukfrånvaro är en omdiskuterad samhällsfråga i Sverige. Sjukfrånvaro är kostsamt för samhället och påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden samt på sikt ekonomisk tillväxt. Det finns en variation av sjukfrånvaro i kommunerna och en skillnad mellan sektorer, kön och åldersgrupper. Särskilt problematiskt är en ökad sjukfrånvaro bland unga personer som är en grupp som förväntas upprätthålla en stabil arbetsmarknad. För att bemöta problemet med sjukfrånvaro krävs såväl övergripande åtgärder som specifika insatser i kommuner som fokuserar på orsaker till arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Mot bakgrund av det aktuella problemet med sjukfrånvaro är syftet med denna studie att undersöka om hälsofrämjande insatser påverkar kommunanställdas sjukfrånvaro i en kommun. För att undersöka faktorer om kommunanställdas sjukfrånvaro under tidsperioden 2010-2017 används data från Sveriges Kommuner och Landsting. Med Södertälje kommun som referenspunkt analyseras fem kommuner utifrån faktorerna total sjukfrånvaro, sjukfrånvaro bland kvinnor och unga personer under 30 år. Studien genomförs med hjälp av en regressionsanalys som utgår ifrån modellen difference-in-difference. Uppsatsens resultat är för tvetydiga för att bedöma vilka effekter hälsofrämjande insatser har för att minska anställdas sjukfrånvaro. Det övergripande resultatet är att Södertälje kommun lyckats minska sin sjukfrånvaro mer än den gemensamma trenden för jämförda kommuner. I de andra kommunerna i Stockholms län har sjukfrånvaron ökat för unga personer under 30 år mellan åren 2015 och 2017, men i Södertälje kommun har sjukfrånvaron minskat. När det gäller påverkan av sjukfrånvaro bland kommunanställda kvinnor indikerar resultatet att minskningen i sjukfrånvaro är minimal. Ett signifikant resultat är att sjukfrånvaron bland kommunanställda unga personer under 30 år har minskat påtagligt.

Hur vi, som arbetar i skolan,stöttar elever som stöter på hinder i sin läs- och skrivutveckling och samtidigt får dem att känna sig inkluderade i undervisningen och i det sociala sammanhanget är en viktig fråga. Skolans arbete handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevens utveckling och lärande samtidigt som eleven ska må bra och uppleva social gemenskap. Studiens syfte var att belysa hur några elever, i åk 2-3 och 8-9, upplever särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling i form av specifika specialpedagogiska åtgärder utifrån inkludering samt demokrati och delaktighet. Med specifika specialpedagogiska åtgärder menar vi åtgärder som utförs av speciallärare och som sker enskilt eller i mindre grupp utanför den ordinarie undervisningen. I studien redovisas även de likheter och skillnader som framkom mellan eleverna i yngre respektive äldre åldrar. I vår studie utgick vi från ett relationellt perspektiv. Studien har en kvalitativ forskningsansats och metodansatsen är inspirerad av fenomenologi med inslag av hermeneutik. För att få svar på våra frågeställningar samlade vi in data genom fokusgrupper. Studien visade att eleverna är medvetna om att de är i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling. Elevernas känsla av inkludering berodde på elevernas egna och omgivningens attityder samt tid och rum, det vill säga när de specifika specialpedagogiska åtgärderna sätts in och var de äger rum. De äldre eleverna kände sig delaktiga i beslut till viss del, men de yngre eleverna deltog inte i beslut om insatser som rörde dem. I vår studie framkom att elevernas upplevelser av specifika specialpedagogiska insatser främst var positiva. Studien visade att elevens perspektiv är mycket viktig att ta hänsyn till vid organisationen av specifika specialpedagogiska åtgärder. Det är endast genom elevens perspektiv som skolan kan se om inkludering, demokrati och delaktighet uppfylls.

Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om och förståelse av arbete kring elever i matematiksvårigheter, samt speciallärarens roll i problemlösningsprocessen. Det är en kvalitativ studie där speciallärare, specialpedagoger och klasslärare som alla arbetar med elever i matematiksvårigheter intervjuats. I studien har 14 lärare intervjuats för att synliggöra deras tankar och få svar på studiens frågeställningar kring matematiksvårigheter, identifiering och åtgärder. Resultatet visar att matematiksvårigheter är komplext och svårt att definiera. Elevers svårigheter förstås på en mängd olika sätt så som organisation och lärmiljö, färdigheter i matematik, koncentration och minnessvårigheter samt motivation. Identifieringen av matematiksvårigheter sker löpande i undervisningen men också genom tester och i samtal. De åtgärder som sätts in då en elev visar sig ha svårigheter skiftar, men vanligtvis sker förändringar i lärmiljön. Specialläraren har en betydelsefull roll som "spindeln i nätet" i arbetet kring elever i matematiksvårigheter. Specialläraren beskrivs vara den som ser helheten och kan organisera stöd utifrån de behov som finns på skolan, samt ha en stödjande funktion för såväl elever, lärare som föräldrar. Arbetet med elever i matematiksvårigheter är komplext och specialläraren har i samarbete med övrig personal en viktig uppgift att fylla för att identifiera svårigheter, ge stöd i elevers matematiklärande men framför allt förebygga så att svårigheter i matematik inte uppstår.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka tandtrådens effekt på plack och gingivit. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie där sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i den medicinska databasen PubMed. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån elva vetenskapliga artiklar. Tandtrådens effekt på plack och gingivit utvärderades, i form av reduktion av: plackmängd och blödning hos såväl barn, ungdomar som vuxna individer. Tio av artiklarna visade att tandtråd hade en effekt på ovanstående parametrar medan den kvarstående artikeln inte kunde visa några sådana effekter. Slutsatsen är att användning av tandtråd i samband med tandborstning har en effekt med avseende på reduktion av plackmängd och gingivit. Ytterligare forskning krävs för en noggrann utvärdering av tandtrådens effekt.

Purpose: The aim of the study is to explain how the change in road design in Jönköping municipality affects public transport, emergency services and ambulance and to investigate which traffic calming measures best suited to the occupational groups. The study investigates how these occupational groups experience the traffic calming measures found in Jönköping today, how the municipality of Jönköping has changed the planning ideology in the last 20 years and which traffic calming measures that has the least impact on selected occupational groups. Method: The study includes both qualitative and quantitative methods. The questions are answered using literature studies, surveys and interviews. The surveys and interviews describes opinions and personal experiences and the literature provides information about the traffic calming measures used today. Findings: Jönköping municipality has long been at the forefront of development concerning the passability of public transport. Over the past 20 years priority has been shifted from passability to safety for pedestrians and cyclists. The work with separate bus lanes with traffic priority continues but other speed-reduction measures are also being introduced. These acts in an impeding way to public transport, emergency services and ambulance. The municipality of Jönköping still pursues straight bus lanes that increase passability and tries to avoid vertical obstacles. Traffic calming measures affect public transport, rescue services and ambulance in a negative way. Travel time for public transport and emergency services increase, driving comfort deteriorates and tasks are hampered. The study shows how the dialogue between Jönköping municipality, Jönköpings Länstrafik, emergency services and ambulance needs to progress to get a traffic environment that will satisfy all parties. There are a number of obstacles that have little to no impact on occupational groups specified. Edeva Acti Bump, Intelligent Flexible Hump and the road cushion are amongst those found to affect the occupational groups the least without jeopardizing road safety for pedestrians and cyclists. Implications: Jönköping municipality has been working actively to increase road safety without affecting the passability for public transport, emergency services and ambulance. Priority has shifted from passability to safety and more traffic calming measures have been introduced. The study shows that there is a need for a continued dialogue between Jönköping Municipality, Jönköpings Länstrafik, emergency services and the ambulance to achieve a traffic environment that does not compromise the occupational groups' duties. If the specified parties take part in the study results, change and improvement may occur, as there are several more suitable options available. Limitations: The study does not examine how traffic calming measures affect the vehicles, passenger's perceived comfort in bus transport or environmental impact or increased noise caused by braking and accelerating. Keywords: Traffic calming, speed bumps, speed humps, traffic calming measures, public transport, emergency vehicles, emergency, ambulance. / Syfte: Målet med studien är att redogöra för hur kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans påverkats av den förändrade vägutformningen i Jönköpings kommun samt utreda vilka hastighetsdämpande åtgärder som är bäst lämpade för yrkesgruppernas framkomlighet. Studien utreder hur valda yrkesgrupper upplever de farthinder som finns i Jönköping idag, hur Jönköpings kommun har ändrat planeringsideologin de senaste 20 åren och vilka farthinder som har minst påverkan på valda yrkesgrupper. Metod: Studien innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Frågeställningarna besvaras med hjälp av litteraturstudie, enkäter och intervjuer. Enkäterna och intervjuerna behandlar åsikter och personliga erfarenheter och litteraturen bidrar med information om de hastighetsdämpande åtgärder som används idag. Resultat: Jönköpings kommun har länge legat i framkant i utvecklingen kring kollektivtrafikens framkomlighet. Under de senaste 20 åren har prioriteringen flyttats från framkomlighet till trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Arbetet med separata busskörfält med trafikprioritering som infördes år 1996 fortskrider. Efter direktiv från Sveriges regering införs nu andra hastighetsdämpande åtgärder som verkar hindrande för kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans. Trots detta har Jönköpings kommun fortfarande en strävan efter raka busskörfält som ökar framkomligheten och vertikala farthinder undviks i största möjliga mån. Hastighetsdämpande åtgärder påverkar kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans negativt. Tiderna för rutter och utryckningar ökar, körkomforten försämras och arbetsuppgifter hindras. Studien visar hur dialogen mellan kommun, länstrafik, räddningstjänst och ambulans måste fortskrida för att få en trafikmiljö som nöjer alla parter. Det finns ett flertal farthinder som har ingen eller minimal påverkan på angivna yrkesgrupper. Edeva Acti Bump, Intelligent Flexible Hump och vägkudden är de farthinder som anses påverka yrkesgrupperna minst utan att äventyra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och är därmed attraktiva för såväl kommun som länstrafik, räddningstjänst och ambulans. Konsekvenser: Jönköpings kommun har arbetat aktivt för att öka trafiksäkerheten utan att påverka framkomligheten för kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans. Prioritet har gått från framkomlighet till ökad trafiksäkerhet och fler hastighetsdämpande åtgärder har införts. Studien visar att dialogen mellan Jönköpings kommun, Jönköpings Länstrafik, räddningstjänsten och ambulansen måste fortsätta för att uppnå en säker trafikmiljö. Om angivna parter tar del av studiens resultat kan förändring och förbättring ske, då det finns flera bättre lämpade alternativ. Begränsningar: Studien utreder inte hur farthinder påverkar yrkesgruppernas fordon med avseende på slitage, resenärers upplevda komfort vid busstransport eller miljöpåverkan och ökat buller som uppstår i samband med inbromsning och hastighetsökning. Nyckelord: Traffic calming, speed bumps, speed humps, hastighetsdämpande åtgärder, kollektivtrafik, utryckningsfordon, räddningstjänst, ambulans.

All municipalities in Halland are at risk of flooding caused by either rising sea level or extreme rainfall. Flooding causes damage to the physical environment and harmful health risks. Our aim is to analyze the possible effects of a rising sea level and floods as a result of extreme weather for Halland County. Furthermore, we will also identify and assess which actions the municiplatities are taken to prevent damages due to the rising of sea level or floods due to weather conditions. To obtain answers to our questions, a literature search was preformed. Interviews have been conducted with those responsible at the municipalities in Halland. Materials from municipalities and responsible authorities have also been studied. The results of the interviews shows a variation in the municipalities in the preventive work against flooding at the same time as there are some similarities. All municipalities are aware of the risks and have mapped which areas that are supposed to be affected. The conclusion of the present study was that more measures need to be taken, to make the municipalities more prepared. Suggested measures are the use of ecological edge zones, climate-proof buildings, underground tunnels that lead away water, green and blue areas, traditional revetment, revetment with plants, closable gates in rivers and beach nourishment.

Posttraumatiskt stressyndrom [PTSD] är ett psykiskt tillstånd som kan uppstå efter en traumatisk upplevelse. Tillståndet kan exempelvis kännetecknas av obehagliga återupplevelser av händelsen, undvikande beteende samt koncentrations- och sömnsvårigheter. Detta är symtom som kan påverka personens vardagliga liv. Syftet med denna studie var att undersöka inriktningar på arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt för personer med PTSD. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med artiklar av kvantitativ ansats. Sökning i databaserna Cinahl, Pubmed, PsykInfo, Medline och PTSDpubs resulterade i tio artiklar. Resultatet presenterades under fyra olika teman med inriktningar på arbetsterapeutiska insatser: Sportinriktade interventioner, skapande och kreativa interventioner, strategier för att underlätta vardagen och interventioner inriktade på Delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Resultatet tyder på att effekter av dessa arbetsterapeutiska interventioner visar minskade PTSD symtom och ökad känsla av tillfredsställelse med aktivitetsutförande. Författarna uppmärksammar dock att studier inom området är begränsade, och att det behövs ytterligare forskning för att undersöka arbetsterapeutiska interventioners inverkan på vardagliga livet för personer med PTSD.

Sverige har höga ambitioner att ställa om till 100 procent förnybar energiproduktion och att tillmötesgå mål 7 i Agenda 2030, vilket är inom räckhåll. Med goda vindlägen, långa kuster och relativt grunda vatten har Sverige alla förutsättningar att lyckas om man enas politiskt, ser över riktlinjer och skapar ekonomiska förutsättningar för utbyggnad av vindkraft.   Syftet med rapporten är dels att redovisa de vanligaste hindren för utbyggnad av vindkraft i Sverige, dels vad som har föreslagits för att främja vindkraftsutvecklingen. Rapporten ger en överblick över relevanta frågor kring vindkraftsutvecklingen och fokuserar på frågorna:  Vilka är vanligaste hindren för vindkraftsprojekt? Vad har föreslagits för att underlätta för utbyggnad av vindkraft? Med hjälp av utförda myndighetsutredningar, rapporter från branschorganisationer, myndighetspressmeddelanden, debatter, intervjuer och EU-direktiv för förnybar energi och havsbaserad vindkraft utforskar den här rapporten den havsbaserade vindkraftens förutsättningar, samt betonar de vanligaste hindren för projektering och genomförande vid en framtida utbyggnad av vindkraft. Det finns stor potential för vindkraft genom direktiv från EU. De hinder som återkommande orsakar förseningar för utbyggnad av havsbaserad vindkraft är den kommunala vetorätten, Försvarsmakten intressen, anslutningskostnader som styr utbyggnadstakten, avvägning mellan riksintressen, tolkning och verkställande av artskyddsförordningen, politisk dragkamp och växande motstånd på lokalnivå.  Trots befintliga hindren är uppsatsen slutsats att det finns stor potential för vindkraften. / Sweden has high ambitions to adapt 100 percent renewable energy production and to meet goal 7 in Agenda 2030, which is within reach. With good wind conditions, long coasts and relatively shallow waters, Sweden has all the prerequisites to succeed if it agrees politically, reviews guidelines and creates economic conditions for wind power. The purpose of the thesis is partly to report common obstacles of wind power development in Sweden, and partly to report what has suggested for wind power development. The report provides an overview of relevant issues regarding wind power development and focuses on the issues: What are the most common obstacles to wind power projects?What has been proposed to facilitate the expansion of wind power? Through exploring government investigations, industry organization reports, government press releases, debates, interviews and EU directives for renewable energy and offshore wind power conditions for offshore wind power. Furthermore, highlighting what obstacles encounters for developers in the event of a future expansion of wind power. The obstacles that repeatedly cause delays in the development of offshore wind power are municipal endorsement that is being review now, the Armed Forces' interests, connection costs that control the pace of expansion, balancing national interests, interpretation and implementation of the species protection regulations, political disagreements and growing resistance at local level. Despite existing obstacles, the thesis concludes that there is great potential for wind power.