Syftet med denna studie är att undersöka elevernas studiemotivation på teknikprogrammet respektive el- och energiprogrammet. På vilka sätt skiljer sig elevernas studiemotivation mellan dessa program? Vilka är orsakerna? Vilka åtgärder kan öka låg studiemotivation? Metoderna som använts för att samla data till denna studie är enkät till 40 stycken elever tillsammans med intervjuermed fem utav lärarna. Elevers studiemotivation verkar sammantaget vara till positiva delen övervägande, om man frågareleverna. Skillnaden mellan teknikprogrammet och el-programmet är mycket liten. Lärarna tyckerlite annorlunda. De anser snarare att studiemotivationen är något högre på teknikprogrammet. Blandelprogrammets elever dominerar deras motiv och framtiden av yrket och att arbeta för att stå påegna ben. De flesta ser sin roll som verksam i arbetslivet som nästa punkt efter skolan. Detta ärockså till viss del vad som motiverar dem till studier. För teknikprogrammets elever är det egnaintresset och vidare studier det som upptar största delen av deras svar. Det är också naturligt att detfinns avvikelser beroende på om eleverna känner att de hamnat på rätt program eller inte. Eleversval och väg igenom studier är komplex. Slumpen och sociala omständigheter är ett par av defaktorer som stakar ut vägen. Finns det interna intresset kan det leda till formulerade mål. Utifråndessa skapas en målsträvan om värdet visar sig vara högt nog för att med högre sannolikhet lyckasoch undvika misslyckande.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i skolan tar reda på hur år 6 elevernas välbefinnande i skolan är. Vilka åtgärder använder pedagogerna sig av för att hjälpa de elever som har ett sämre välbefinnande samt hur dokumenteras detta för att eventuellt informera framtida mentorer?Metoden som använts är kvalitativ. Med hjälp av intervjuer har studien byggts på djupet och inte bredden. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av samtal, skriftlig kommunikation och observation för att ta reda på hur eleverna välbefinnande är. Resultatet visar även på att hjälpen finns i form av olika instanser där man via en pappersansökan kan söka hjälp. Samt att eleverna sällan får den hjälp de behöver och att det tar för lång tid innan eventuell hjälp finns att hämta. Välbefinnandet dokumenteras på olika sätt och i olika dokument.

Jag har med denna uppsats berört några frågor och arbetssätt om mobbning. Mitt syfte har varit att undersöka hur personalen på en sydsvensk skola definierar, hanterar och förebygger mobbning. I uppsatsen har jag intervjuat fyra olika personer från en och samma skola, varav tre är pedagoger och en är kurator. Jag har försökt göra så likartade intervjuer som möjligt, för att ge varje respondent samma förutsättningar. Jag har använt mig av litteratur inom ämnet för att kunna jämföra respondenternas svar med erkända forskares teorier. Vidare har jag också redogjort för vad olika lagar och styrdokument säger om mobbning. Dessa har jag också jämfört med mina respondenters svar. Med min undersökning kom jag bl.a. fram till att de intervjuade respondenterna har relativt likartade uppfattningar om ämnet, men också att en del skillnader finns att upptäcka. Det kan till viss del ha att göra med min bristande erfarenhet av intervjuteknik. Respondenterna var också väl insatta i vissa av de teorier som erkända forskare har kommit fram till, såsom hur personalen på skolan kan upptäcka, förebygga och bearbeta mobbning. Några exempel är samarbete mellan föräldrar och kollegor, fortbildning, samtalsmöte samt vikten av att besitta en bred kunskap om mobbningens områden.

No description available.

Dyslexi är ett vanligt handikapp som inte alltid syns eller märks. På arbetsplatser och i skolan medför det däremot stora problem om inte rätt resurser och hjälpmedel sätts in. Det är viktigt att som dyslektiker få den hjälp som behövs för att övervinna problemen som funktionshindret medför. I de kvalitativa intervjuerna framkommer hur bemötandet spelar en stor roll för den enskildes självbild och självförtroende. För att kunna skapa en dräglig arbetsmiljö såväl i skolan som ute i arbetslivet krävs det att rätt insatser sätts in och det behövs mycket kunskaper och stor förståelse. Det övergripande syftet i denna studie är ta reda på hur dyslektiker blir bemötta samt hur de vill bli bemötta. Ytterligare ett syfte med mitt arbete är att skapa en hemsida för att synliggöra problematiken samt ge information om var man kan få hjälp och hur man kan hjälpa.I min studie framkom hur viktigt det är att i tidig ålder sätta in de resurser som behövs för att ge en positiv syn på lärandet och skapa lustfyllda lärandesituationer. Eleverna måste få ett positivt bemötande för att kunna utveckla sin självbild och använda sitt funktionshinder som en egenskap. När detta inte sker kan ett själdestruktivt beteende utvecklas och dyslektikern utvecklar en negativ självbild och tappar tron på sin förmåga.Välkommen att besöka sidan på adressen: http://web.telia.com/~u43506387/telia/

Syftet med vår fenomenografiska undersökning om stress i skolan är att utifrån ett elev– och åldersperspektiv få en bild av om och i så fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de då känner sig och om de har egna åtgärder och strategier för att i så fall förändra situationen. Vår övergripande frågeställning i undersökningen är hur elever i olika årskurser förstår och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vår kvalitativa undersökning baseras på enkäter med tre öppna frågeställningar. Undersökningen omfattar 125 enkätsvar av elever från årskurserna två, fyra, sex, sju, nio och andra året på gymnasiet. Underlaget redovisas med hjälp av citat från enkäterna i en empirinära tematisk analys. Undersökningens teoretiserande analys visar ett resultat där tid, krav och skolmiljö är situationer som upplevs stressande av elever i skolan. Elevernas generella tankar oavsett ålder beskriver känslan av stress som något negativt. Stressymtom som uppvisas är negativa känslor rent allmänt och i samband med tid samt känslor av psykosomatisk karaktär. Eleverna ger förslag på förändringar för att minska stress i skolan i form av åtgärder och strategier på individ– grupp– och organisationsnivå. Resultatet av vår undersökning om fenomenet stress i skolan uppvisar generellt stora likheter med tidigare forskning. Ett intressant resultat av undersökningen, är de skillnader vi ser mellan yngre och äldre elevers förslag gällande åtgärder och strategier, för att minska stress i skolan.

Detta arbete undersöker sambandet mellan dyslexi och motoriska svårigheter. Ordet dyslexi betyder svårigheter med ord. Att ha dyslexi innebär att man har problem med att lära sig läsa och skriva. Handikappet beror på en skada på hjärnan. Det finns olika typer av dyslexi. Alla barns motorik utvecklas efter ett särskilt mönster och avvikelser härifrån kan påverka inlär-ningen. Min huvudfråga är om det finns ett samband mellan dyslexi och motoriska svårigheter. Tre stycken specialpedagoger och en lärare har intervjuats. Samtliga är kvinnor i åldern 35-50 år. Arbetet har resulterat i att jag kunnat konstatera att något direkt samband mellan handikappen inte finns. Däremot har både litteraturen och intervjuerna visat att den motoriska utvecklingen har ett samband med inlärningsförmågan.

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelåg upplevelser av stress på arbetsplatsen bland de idrottslärare på högstadiet som utgör vår undersökningsgrupp. Vi ville också identifiera bidragande faktorer och lämpliga åtgärder för denna stress. De frågeställningar vi använt oss av är: Upplever idrottslärare på högstadiet stress på sin arbetsplats? Vilka kan de bidragande faktorerna vara? Vilka uttryck kan stress ta sig? Vilka åtgärder tillämpas mot stress? Vilka förebyggande åtgärder kan tillämpas mot stress? Vi har utgått ifrån den fenomenografiska teorin i beskrivningen av vårt metodologiska val. Vi har även utgått ifrån Passer och Smiths teori (2007) som är en förklaringsmodell som lyfter fram stressens natur och ger en ökad förståelse i ett individ – miljö perspektiv. Undersökningen ägde rum under 2010 och bestod av kvalitativa intervjuer med tre idrottslärare på högstadiet i en stad i Skåne. Utifrån fenomenografin delade vi upp resultatet gällande de bidragande faktorerna i olika kategorier. Resultatet visade att alla idrottslärarna upplevde stress på sin arbetsplats samt att det som främst orsakade stress hamnade under kategorin ansvar och administrativt arbete. Andra kategorier där de upplevde stress var tid, resursbegränsningar, elevers och kollegers uppförande, rutiner och betyg/kursplan. Det visade sig att stressen uttryckte sig både psykiskt och fysiskt hos de berörda idrottslärarna, men att de psykiska kännetecknen dominerade. Samtliga idrottslärare hade olika strategier gällande vilka åtgärder de använde sig av vid stress, men alla ansåg att de själva och deras skolor kunde bli bättre på att förebygga stressen. / The purpose of this study was to investigate if there was any stress experienced at the work place of the junior high school physical education teachers that make up our research group. We also wanted to identify the contributory factors and appropriate solutions for this stress. The questions we asked were: Do the junior high school physical education teachers experience any stress at their work place? What are the contributing factors? How is the stress expressed? What solutions can be applied to decrease the stress? What can be done to prevent the stress? We have started from the phenomenographic theory concerning the description of our methodology of choice. We have also used the theory by Passer and Smith (2007) which is a model that exposes the nature of stress and understands it from an individual-environmental perspective. The research took place during 2010 and consisted of qualitative interviews of three junior high school physical education teachers from a city in Skåne. On the basis of a phenomenographic perspective, we divided the results concerning the contributing factors into various categories. The results showed that all the physical education teachers experienced stress in their place of work, and that the primary reason for stress was in the category of responsibility and administrative work. Other categories where stress was experienced were time limits, lack of resources, the behaviour of pupils and colleagues, routines and grades/course plan. We conclude that stress is expressed both on a mental and physical level among the affected athletic teachers, with the mental effects dominating. The physical education teachers were using different strategies to deal with the stress, but all of them considered that both they and their schools could be better at preventing stress.

Syftet med arbetet är att belysa hur skolor arbetar med mobbning och att få ta del av elevernas uppfattningar om mobbning. Min studie utgick från en kvalitativ undersökning som genomfördes med tio elever och sju pedagoger/skolpersonal som intervjuades utifrån halvstrukturerade frågor. Dessutom användes en kvantitativ undersökning i form av en enkät med tolv frågor som besvarades av 124 elever på högstadiet i en skola i västra Skåne. Det finns flera olika modeller för hur man ska förebygga mobbning: Olweus program, Farstamodellen, Mobbningsombud och genom t.ex. kontakt mellan skolan och hemmet och kontinuerligt värdegrundarbete.