Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en vanligt förekommande sjukdom i världen och förekomsten har ökat de senaste åren. Sjukdomen innebär stora problem med andnöd och utmattning vilket gör att många upplever begränsningar i sitt dagliga liv. Personerna behöver flera olika insatser vilket gör att rehabiliteringen sker i team med olika professioner. Syftet med studien var att skapa en översikt av arbetsterapeutiska interventioner och dess resultat inom rehabilitering för personer med KOL. Litteraturstudie valdes som metod och sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ och OT-seeker. Åtta kvantitativa artiklar publicerade mellan 2008–2018 inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades innan de sammanställdes i tre kategorier: Teamrehabilitering kan förbättra fysisk förmåga samt minska symtom och mortalitet, arbetsterapi kan kartlägga problemområden och förändring av ADL-förmåga och arbetsterapi kan minska ansträngning vid självvalda aktiviteter. Arbetsterapeuter utförde insatser kring energibesparande åtgärder samt bedömningar med COPM, hjälpmedelsförskrivningar och olika utbildningar. Ingen av insatserna visade en signifikant effekt efter avslutad rehabilitering. De flesta studierna presenterar resultat från ett teamarbete vilket gör att de arbetsterapeutiska interventionerna inte alltid presenteras separat. Detta gör att fler studier av arbetsterapeutiska interventioners betydelse för målgruppen behövs för att kunna granska deras specifika resultat.   Sökord: litteraturöversikt, rehabilitering, energibesparande åtgärder, aktiviteter i dagliga livet, arbetsterapi

Demens är en växande sjukdom världen över. Vid demens kan den drabbade få svårigheter att utföra aktiviteter i det dagliga livet på samma sätt som innan sjukdomen. Arbetsterapeuter arbetar med att hjälpa personer med demens att öka eller bibehålla funktioner i dagliga aktiviteter. I och med att demens ökar världen över kommer behovet av arbetsterapi öka för målgruppen. Syftet med denna studie var därför att undersöka arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens samt vilket utfall dessa interventioner haft i utförandet av dagliga aktiviteter. I studien användes en systematisk litteraturstudie som metod för att få svar på syftet. Genom sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Medline, Psycinfo, Scopus, OT-seeker och Swemed+ framkom nio artiklar med kvantitativ ansats som svarade på syftet. I studien framkom olika arbetsterapeutiska interventioner som strukturerades upp enligt OTIPM. Arbetsterapeuter använde sig av olika varianter av kompensationer, aktivitetsträning och förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner för att förbättra personernas utförande i dagliga aktiviteter. Kompensationer handlade om att arbetsterapeuten hjälpte den demenssjuke att finna strategier eller att genomföra anpassningar av den fysiska och sociala miljön. Aktivitetsträning involverade träning i personlig- och instrumentell ADL och fritidsaktiviteter. Vid förbättringar av personliga faktorer och kroppsfunktioner använde arbetsterapeuterna sig av kognitiv träning, fysisk aktivering och avslappning samt träning av den sociala rollfunktionen. Huvudparten av interventionerna visade sig ge positiva förändringar vid utförandet av dagliga aktiviteter. Däremot var det två studier som visade på försämrade utfall. Resultatet indikerar på att arbetsterapeutiska interventioner kan ha en positiv inverkan på utförandet av dagliga aktiviteter hos personer med demens. Interventionernas längd och intensitet kan påverka utfallet . Ytterligare en faktor som kan påverka är att sjukdomen progreiderar.

Föreliggande uppsats är en studie om ämneslärarstudenters potentiella böjelse för auktoritarianism vid ämneslärarprogrammet på Mälardalens högskola i syfte att undersöka hur auktoritarianismen kan te sig i skol- och utbildningssammanhang. En böjelse för auktoritarianism kännetecknas av tre egenskaper: viljan att lyda en auktoritets order, aggressivitet mot de som inte underkastar sig auktoriteten och uppfattningen om att alla ska följa den auktoritära ordningens normer och lagar. För att undersöka detta har ett beprövat mätinstrument (Right-Wing Authoritarianism scale) ämnat att mäta förekomsten av sådan böjelse bland olika grupper via ett frågeformulär. Studiens resultat visade att ämneslärarstudenterna inte skiljde sig från en kontrollgrupp bestående av andra studenter vid Mälardalens högskola i böjelse för auktoritarianism. Varken ämneslärarstudenternas ämneskombinationer, avklarade verksamhetsförlagda utbildningar eller terminer vid programmet hade en effekt på deras böjelse för auktoritarianism. Däremot hade åldern en signifikant effekt på sagd böjelse: De som var i åldrarna 19-25 hade en högre grad av böjelse jämfört med de som var 30 år eller äldre. Dessutom korrelerade högre grad av böjelse för auktoritarianism med en negativ attityd till genuspedagogik, positiv attityd till användandet av disciplinära åtgärder i skolan och en positiv attityd till betyg i ordning och uppförande. Resultatet diskuteras i relation till forskning och litteratur om skolans utveckling under 2000talet.

Sömn är ett grundläggande behov för människan och har både skyddande och reparerande effekter. En tillfredsställande sömn har stor betydelse för att kroppen ska kunna återhämtas och det finns risk att vårdmiljö kan leda till försämrad sömn för patienter. Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer som stör nattsömnen för patienter på sjukhus och sjukhem samt beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömnkvaliteten. Uppsatsen är en litteraturöversikt och bygger på nio kvantitativa studier, där sju studier är utförda på sjukhus och två på sjukhem. Studierna är analyserade enligt en analysmodell framtagen av Friberg (2006a). Resultatet utgörs av tre huvudrubriker, sömnkvalitet, störande faktorer i vårdmiljö samt sömnbefrämjande åtgärder. Huvudrubriken sömnbefrämjande åtgärder innefattar fyra underrubriker, vilka är förändrade vårdrutiner, omvårdnadsåtgärder, ljuddämpande åtgärder samt sjuksköterskors uppfattning. Resultatet visar att patienter skattar sin sömnkvalitet sämre under vårdtiden jämfört med i hemmet. Olika miljöfaktorer som stör sömnen har identifierats, exempelvis ljud och buller samt omvårdnadsåtgärder under natten. För att främja patienters sömnkvalitet infördes bland annat utbildning av sjuksköterskor, ljuddämpande åtgärder samt fysisk aktivitet. Dessutom kan förändrade vårdrutiner, bland annat genom att kontroller av blodtryck, puls och dylikt utförs före sänggående, samt ett antal omvårdnadsåtgärder främja nattsömnen. För att patienter ska få tillräckligt med sömn är det av stor vikt att vårdrutiner skapas utifrån ett patientperspektiv. Omvårdnadsåtgärder under natten bör minimeras och undvikas i största möjliga mån och sjuksköterskor bör främja en god sovmiljö. Uppsatsen har resulterat i ett antal omvårdnadsåtgärder vilka kan främja patienters sömn på sjukhus och sjukhem. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Sammanfattning Titel: Stressar du, eller blir du påverkad av andras stress? En kvalitativ studie som ökar förståelsen för hur hållbart ledarskap och LMX-teori kan hantera stress hos medarbetare inom Försvarsmakten.   Nivå: C-uppsats i företagsekonomi   Författare: Kevin Peters och David Larsson   Handledare: Agneta Sundström och Kristina Mickelsson   Datum: 2019 - januari   Syfte: Att öka förståelsen för hur hållbart ledarskap med inriktning mot LMX-teorin kan hantera stress hos anställda inom Försvarsmakten.   Metod: En kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt har tillämpats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex stycken ledare och fyra stycken medarbetare inom Försvarsmakten. Empirin har sedan tolkats tematiskt och en analys har genomförts genom kodning och tematisering.   Slutsats: Det studien visar är en ökad förståelse för hur stresshanteringen ser ut inom Försvarsmakten, och vilka verktyg som anses vara mest effektiva. Slutsatsen är att alla stressrelaterade problem kretsar kring hur relationen mellan medarbetaren och ledaren är. LMX-teorin var till stor hjälp för att öka förståelsen till hur stresshanteringen är utformad. Vidare påträffades flera effektiva verktyg i samband med att relationen mellan medarbetare och ledare utvecklas, som vi sedan presenterar i en modell.   Studiens bidrag: Denna studie lämnar ett teoretiskt bidrag i form av en modell som blivit framarbetad genom en analys av empiri och teori. Modellen ger en ökad förståelse för på vilket sätt ledare och medarbetare kan hantera stressfyllda situationer effektivt inom Försvarsmakten. Studien lämnar även ett praktiskt bidrag om hur Försvarsmakten kan förbättra sin stresshantering proaktivt och reaktivt samt vilket typ av uppföljning som ska genomföras.    Förslag till vidare forskning:Under vår genomgång av teori framgår det att LMX-mätningar av både ledare och medarbetares perspektiv är undermålig. Vi anser att fler LMX-mätningar av både ledare och medarbetares perspektiv ska finnas då detta hade resulterat i mer generaliserbara slutsatser och givit mer pålitliga resultat.   Nyckelord: arbetsrelaterade faktorer, stress, ledare, medarbetare, hållbart ledarskap, förebyggande åtgärder, LMX-teori, relationer.

Den demografiska utveckling som råder i Sverige är en utmaning för välfärden. Andelen individer i arbetsför ålder minskar samtidigt som behovet av välfärdstjänster ökar vilket blir en allt för stor försörjningsbörda för att det ska vara hållbart. Detta är en samhällsfråga som berör många sektorer och inte minst vård och omsorg. Ett sätt att möta demografiutvecklingen och den arbetskraftsbrist som blir följden är att äldre arbetstagare stannar kvar i arbetet längre. Med det i bakgrund har syftet med denna studie varit att undersöka vilka pensionspreferenser äldre arbetstagare har samt att identifiera faktorer som påverkar deras önskemål gällande ålder för pension. Vidare avser studien också att undersöka vad som skulle kunna få den äldre personalen inom vård- och omsorgssektorn att förskjuta sin pensionsålder och arbeta längre. I studien har vi utgått från en teoretisk modell som beskriver faktorer som på makro-, meso- och mikronivå påverkar individers pensionspreferenser och det empiriska materialet är hämtat från Umeå kommun genom sex kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de flesta av informanterna inte vill arbeta längre än 65 men kunde tänka sig att vid nådd pensionsålder och avslutad tillsvidaretjänst arbeta extra om deras mående skulle tillåta det. För pensionspreferenser spelar familj och fritidsintressen samt ekonomi in. För att informanterna skulle tänka sig att arbeta längre är arbetstid, arbetsmiljö samt intresse från arbetsgivarens sida viktiga frågor i arbetsförhållanden. För att möjliggöra ett förlängt arbetsliv är slutsatsen att åtgärder vad gäller dessa frågor krävs. Resultatet visar att tänkbara lösningar bland annat är minskad arbetstid med bibehållen lön samt justering av arbetsuppgifter.

<p> </p><p>Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?</p><p>Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.</p><p>Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen. Tre av eleverna har idag sökt sporadisk extra hjälp. Resultatet visar att flickorna som intervjuats ser på orsakerna till sina stödbehov utifrån sig själva, medan pojkarna tycker att behoven de har beror på lärmiljön.</p><p>Enkätstudien visar inte på några direkta samband mellan de olika programmen i studien kring elevernas beskrivning av sina stödbehov, men för båda städerna gäller att en högre procent av de elever, som har haft stödåtgärder i grundskolan, idag studerar inom HR än SP. Studien visar vidare att det är betydligt fler pojkar än flickor som erhållit extra stöd i någon form i grundskolan.</p><p>När det gäller antalet elever som haft eller har extra stödåtgärder på gymnasiet idag varierar siffrorna mycket. I Storestad är det eleverna på HR som får betydligt mer stödåtgärder, medan det i Lillestad är SP eleverna som får mest. Jämför man sedan detta med hur många som vill ha extra stöd, om än bara ibland, så stiger siffrorna markant. Mest stiger de i Storestad där hela 67 procent av både HR och SP eleverna skulle vilja ha mer stöd. I Lillestad vill 35 procent av HR eleverna och 56 procent av SP eleverna ha mer stöd än de får nu.</p>

<p>Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?</p><p>Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.</p><p>Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen. Tre av eleverna har idag sökt sporadisk extra hjälp. Resultatet visar att flickorna som intervjuats ser på orsakerna till sina stödbehov utifrån sig själva, medan pojkarna tycker att behoven de har beror på lärmiljön.</p><p>Enkätstudien visar inte på några direkta samband mellan de olika programmen i studien kring elevernas beskrivning av sina stödbehov, men för båda städerna gäller att en högre procent av de elever, som har haft stödåtgärder i grundskolan, idag studerar inom HR än SP. Studien visar vidare att det är betydligt fler pojkar än flickor som erhållit extra stöd i någon form i grundskolan.</p><p>När det gäller antalet elever som haft eller har extra stödåtgärder på gymnasiet idag varierar siffrorna mycket. I Storestad är det eleverna på HR som får betydligt mer stödåtgärder, medan det i Lillestad är SP eleverna som får mest. Jämför man sedan detta med hur många som vill ha extra stöd, om än bara ibland, så stiger siffrorna markant. Mest stiger de i Storestad där hela 67 procent av både HR och SP eleverna skulle vilja ha mer stöd. I Lillestad vill 35 procent av HR eleverna och 56 procent av SP eleverna ha mer stöd än de får nu.</p>

<p>Mobbning är ett stort problem på skolorna runt om i världen och även i Sverige. För elever är det en grundläggande rättighet att kunna känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för övergrepp eller förnedrande behandling. Detta är en litteraturstudie som sammanställer forskning kring mobbning, olika åtgärdsprogram samt vilka effekter olika åtgärdsprogram haft. Med mobbning menas att en eller flera individer tillfogar någon annan skada, antingen fysiskt eller psykiskt, vid upprepade tillfällen. Olika åtgärdsprogram har utvecklats som ett sätt att förebygga samt stoppa mobbning. Gemensamt för dessa är skapa ett bra skolklimat där eleverna visar respekt för varandra och utvecklar goda relationer. Olika studier har gjorts för att visa på effekterna av åtgärdsprogram och fått varierande resultat, men gemensamt är att det behövs insatser för att förebygga och stoppa mobbning och det måste finnas en kontinuitet i detta arbete. De vuxna på skolan bär ansvaret att på ett effektivt och bra sätt arbeta för att mobbning inte skall uppstå samt att tidigt stoppa mobbning som uppstår.</p>

<p>I detta examensarbete kommer jag att fördjupa mig i barn och stress för att skapa en större förståelse för hur dagens barn mår. Stress är ett aktuellt begrepp i vårt samhälle och har under den senaste tiden regelbundet diskuterats i media. För några år sedan låg fokus på vuxna och deras stress men nu ligger fokus på barn och deras stress. </p><p>Syftet med uppsatsen är att genom litteratur och empiriska undersökningar reda ut vad några barn och pedagoger anser om stress samt vad jag som blivande pedagog kan göra för att motverka stress bland barn. I litteraturgenomgången kommer jag bland annat försöka reda ut vad stress är, varför barn blir stressade samt hur jag ser att ett barn är stressad. Jag kommer även att beröra tidigare forskning inom området. </p><p>I den empiriska undersökningen använder jag mig av två metoder. Den första metoden är en kvalitativ enkätundersökning där jag lät 22 barn svara på åtta öppna frågor om stress. Den andra metoden är så kallade fokusgruppsintervjuer, där totalt fem pedagoger deltog. Vid intervjutillfällena agerade jag som moderator och gav deltagarna givna frågor som de sedan tillsammans fick diskutera. </p><p>Resultatet av enkätundersökningen visar att barn känner sig stressade i många olika sammanhang, inte bara i skolan utan även på fritiden. Ett fåtal barn menade att de inte upplevde någon stress, varken i skolan eller på fritiden. Barnen tror att orsaken till stress beror på att man har mycket att göra eller att man helt enkelt har för litetid. I en stressad situation försöker många av barnen ta det lugnt och tänka på något annat en stund. Majoriteten av barnen känner sig stressade i skolan främst på grund av många läxor och tidspress. </p><p>Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visar att pedagoger ser mycket stress bland dagens skolbarn. De anser vidare att barn har för mycket att göra idag och för lite tid att bara ha tråkigt och ta det lugnt. Pedagogerna anser att orsaken till barnen stress ligger i samhällets höga krav. För att mot-verka stress i skolan använder sig pedagogerna bland annat av massage, avslappning och yoga.</p>