ABSTRACT  Background  Delirium is a serious and underdiagnosed condition which is common in the ICU. Several studies have shown lack of knowledge in specialist nurses when it comes to prevent, identify and manage delirium which causes unnecessary suffering.  Aim To investigate knowledge about delirium in nurses specialized in intensive care at a university hospital to identify need for further education. Method A prospective cross-sectional study with quantitative approach. A web-based survey was distributed to all clinically active specialist nurses in four adult ICU:s at a university hospital (n=124).  There were 64 participants who answered the survey of which 34 participants had received further education in delirium and 30 participants had not.  Results There was a difference in knowledge between those who had received additional education and those who had not. All participants as a group (n=64) showed results over 70 % in all sections except for those related to screening tools, yet 64 % (n=41) reported feeling comfortable using screening tools. The majority (94 %, n=60) of the participants wanted more education in one, several or all sections regarding delirium. Conclusion  The importance of identifying potential knowledge gaps among specialist nurses lies in the ability to implement appropriate measures, given the extensive consequences of delirium at both individual and societal levels. The fact that the majority expressed a desire for further education may indicate a need, which cloud lead to earlier identification of delirium by specialist nurses and subsequent application of appropriate nursing interventions.

Denna uppsats syftar till att studera Uppsala kommuns vidtagna åtgärder för att minska biltrafiken och luftföroreningarna i Uppsalas innerstad, med ett större fokus på Kungsgatan. Fortsättningsvis syftar uppsatsen även till att undersöka i vilken utsträckning genomfartsförbudet på Kungsgatan följs. Empirin i studien grundar sig i en flermetodsforskning som omfattas av en kvalitativ textanalys av Uppsala kommuns utvalda styrdokument, två ostrukturerade kvalitativa intervjuer med tjänstemän på Uppsala kommun samt en kvantitativ studie i form av strukturerade observationer. Resultatet av studien konstaterar att Uppsala kommun har en hög ambitionsnivå med innerstadens utveckling, men att kommunens handlingsutrymme är begränsat utifrån den befintliga lagstiftningen. Vidare kommer studien av genomfartsförbudet på Kungsgatan fram till att den vidtagna åtgärden för att minimera biltrafiken och därmed minska luftföroreningar inte genererar tillfredsställande resultat. Det kan anses nödvändigt att Uppsala kommun vidtar åtgärder som omfattar ett större geografiskt område, vad gäller innerstaden, eftersom åtgärden på en enskild gata inte bidrar till en förbättring av luftkvaliteten på egen hand.

I Norrbottens län råder det för tillfället brist på tillräcklig och kompetent arbetskraft i och med dengröna industrietableringen. Ett sätt att hantera bristen på arbetskraft är genom att tillvarata denpotentiella arbetskraft som redan finns i länet. En grupp potentiell arbetskraft är de ungdomar som varje år väljer att hoppa av eller inte påbörja gymnasiala studier. Denna gruppen ungdomar omfattas av det så kallade kommunala aktivitetsansvaret, som syftar till att återföra ungdomarna till studier för att i förlängningen vara en del av den kompetenta arbetskraft som samhället behöver. Med denna bakgrund syftar innevarande studie till att undersöka hur medarbetare som arbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret upplever att det individanpassade åtgärdsarbetet fungerar. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med medarbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret i Norrbotten. Det insamlade intervjumaterialet presenteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt Mats Trondmans relationskapitalsteori. Resultatet visar att intervjupersonerna upplever förtroendet mellan medarbetarna och ungdomarna som avgörandet för hela åtgärdsarbetet. Redan vid det första mötet med ungdomarna lägger medarbetarna stort fokus på att skapa en relation och ett förtroende från ungdomarna för att i förlängningen möjliggöra för en bra individanpassning av åtgärderna. Individanpassning av åtgärderna är i sin tur det som intervjupersonerna upplever är av största betydelse för hur väl åtgärderna faller ut. Medarbetarna anser att det inte är möjligt att generalisera bra och dåliga åtgärder för återgång till studier. Det som avgör åtgärdens framgång är hur väl den anpassas utifrån individens behov.

Till följd av globaliseringen som pressar företag till anpassning och förändring har riskhantering fått en betydande strategisk roll. Inom försörjningskedjor har ett tidigare fokus på effektivitet utmanats av den senaste tidens händelser som pandemi, komponentbrist samt krig som kräver flexibilitet. Företag måste därmed göra en avvägning mellan att vara flexibla i syfte att skapa motståndskraft, mot att vara effektiva för stunden. Syftet med studien är att undersöka hur ett logistikföretag arbetar med att skapa motståndskraft genom reaktiva och proaktiva åtgärder, och hur avvägningen mellan effektivitet och flexibilitet påverkar företagets strategi. Genom en kvalitativ datainsamling har en fokusgrupp intervjuats bestående av det undersökta företagets ledningsgrupp. Resultatet visar att företaget upplever ett stort fokus på flexibilitet och därmed en kompromiss av effektivitet. Genom analysmodellen finner studien att företaget har en god balans mellan reaktiva och proaktiva åtgärder, och att fokuset på flexibilitet har lett till att företaget skapat sig en konkurrensfördel.

Attention Deficit / Hyperactivity Disorder (ADHD) är en uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet som drabbar cirka 3-5 procent av barn i skolåldern. Skolan har inflytande på barns liv och det finns ett samband mellan elevers psykiska hälsa och skolresultat. Skolsköterskor har en viktig roll som hälsofrämjare, särskilt då barn med ADHD har ökad risk för ohälsa och riskbeteende.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med åtgärder för barn med ADHD. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod. Studien är baserad på åtta telefonintervjuer med skolsköterskor, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier framkom ur analysen, vilka beskriver skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med åtgärder för barn med ADHD; Att samverka genom dialog, Att anpassa skolmiljö, Att vägleda och ge råd till föräldrar och barn, Att observera och genomföra kontroller samt Att arbeta specifikt hälsofrämjande. Slutsats: Skolsköterskor har erfarenheter av olika typer av åtgärder för barn med ADHD. De betonar särskilt betydelsen av att uppmärksamma barn med ADHD tidigt samt hälsosamtalet. / Attention Deficit / Hyperactivity Disorder (ADHD) is an attention deficit hyperactivity disorder that affects approximately 3-5 percent of school-age children. The school has an important influence on children's lives and there is a correlation between students' mental health and school performance. School nurses have an important role as health promoters, especially when children with ADHD are at increased risk of ill health and risky behavior.   Aim: The aim of this study was to describe the school nurses´ experiences of working with measures for children with ADHD.   Method: The study was conducted using a qualitative method. The study is based on telephone interviews with eight school nurses, which have been analyzed using qualitative content analysis.   Results: Five categories emerged from the analysis, which describes the school nurses´ experiences of working with various measures for children with ADHD; Working together through dialogue, to adapt the school environment, provide guidance and advice to parents and children, to observe and implement controls and to work specifically with health promotion.   Conclusion: School nurses have experience of different types of measures for children with ADHD. They stressed in particular the importance of paying attention to children with ADHD and regular health discussions.

This study aims to describe the actions and processes under the subject teachers and special educators can facilitate mathematics teaching for pupils with ADHD. Qualitative interviews were conducted with three subject teachers in mathematics and two special education teachers. The interviews were recorded and transcribed in its entirety. They were analyzed based on a categorical and a relational perspective. The results show that the most important of all education is to allow the pupils to be in focus, even a varied approach with specific materials experienced successful. It also shows that pupils with ADHD may need adjustments in the form of clarification, structure and dense feedback, but that these adaptations should be individual as it can differentiate between individuals. It is also clear that external factors affect pupils with ADHD, especially classroom placement is important for these pupils. / Denna studie syftar till att beskriva vilka åtgärder och arbetsmetoder som enligt ämneslärare och specialpedagoger kan underlätta matematikundervisningen för elever med ADHD.  Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre ämneslärare i matematik samt två specialpedagoger. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan i sin helhet. Intervjuerna analyserades utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Resultaten visar att det viktigaste i all undervisning är att låta eleven vara i fokus.  Det går även se att ett varierat arbetssätt med mycket konkret material upplevs framgångsrikt. Det visar även att elever med ADHD kan behöva anpassningar i form av tydliggörande, struktur och tät återkoppling. Dessa anpassningar bör vara individuella då det kan skilja mellan individ och individ. Det är även tydligt att yttre faktorer påverkar eleverna med ADHD, därför är framförallt klassrumsplacering viktig för dessa elever.

Bakgrund: Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som är svårbehandlad och kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Varje år drabbas miljontals patienter av vårdrelaterade infektioner och hundratals patienter avlider för att vårdpersonalen brister i sina hygienrutiner. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor kan förhindra spridningen av MRSA inom somatisk vård. Metod: Som metod tillämpades en litteraturöversikt som baserade på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två teman; höja kompetensen och förutse risker samt konsekvenser med sex underteman. Slutsats: Ytterligare utbildning och ett bättre samarbete mellan vårdpersonal kan leda till ett mera patientsäkert arbete. Sjuksköterskan har en central roll i att förhindra spridningen av MRSA inom somatisk vård.

<p>Människan beundrar samt strävar efter makt och status som förknippas med mängden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom kräver i vanliga fall stora ansträngningar samt handlingskraft, många väljer dock att ta den enklare vägen genom bedrägerier såsom penningtvätt. Syftet är att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. När man har blandat svarta och vita pengar går de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag. Denna typ av brott är dold. Enligt Internationella Valutafonden (IMF) omsätts varje år 2 – 5 % av världens bruttonationalprodukt eller GDP inom den svarta ekonomin. Detta motsvarar 3 tusen miljarder dollar. Det är inte enbart personer och företag i världens länder som är inblandade i hanteringen av de s k. svarta pengarna. Av de 60 rikaste länderna i världen anses 11 vara direkt kriminella. Den svarta marknaden har därför genom sin storlek och omsättning en stor marknadspåverkan.</p><p>Syftet med uppsatsen är att ur empiriskt underlag öka kunskapen om de insatser som används för att förebygga penningtvätt i företag. För att besvara syftet bygger uppsatsen på rättsfall, intervjuer, litteratur m.m. Ur uppsatsen kan man dra slutsatsen att penningtvätt är ett moraliskt brott som är svårt att förebygga. Trots detta försöker myndigheterna å ena sidan att åtgärda detta genom lagar samt kontroller, samtidigt som företag försöker undvika att drabbas av penningtvätt och dess legala efterföljder genom bl.a. internkontroll m.m.</p>

Revisionsplikten har under en längre tid varit ett väldiskuterat ämne i Europa där störst fokus har legat på huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gått mer än två år sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trädde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de små aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie är revisorernas perspektiv och hur de har påverkats av lagändringen. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och analysera revisorers förväntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jämföra hur dessa förväntningar stämmer överens med utfallet efter att lagen trätt i kraft. Syftet med uppsatsen är även att beskriva och analysera vilka faktorer som påverkar effekterna av utfallet. För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod använts för denna studie. Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har använts är agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förväntningsgapet. Det empiriska materialet grundar sig på åtta intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer i Kristianstadsområdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en jämförelse mellan förväntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen påvisade att påverkansfaktorn byråstorlek hade den största påverkan på förväntningarna i förhållande till utfallet samt att endast en del av förväntningar stämde överens med det faktiska utfallet. / Purpose The purpose of this thesis is to describe and analyze auditors' expectations about the elimination of the audit requirement and then be able to compare how these expectations are consistent with the results after the law came into force. The purpose of this paper is also to describe and analyze the factors that influence the effects of outcome Methodology In order to reach a result, an abductive approach with a qualitative method have been used in this study Theoretical framework The study is based on existing theories and scientific studies. Theories that have been used are the agency theory, professional theory, comfort theory, legitimacy theory and institutional theory together with the expectation gap Empirical analysis The empirical material is based on eight interviews with auditors from various auditing firms in the Kristianstad area and vicinity. The empirical data were analyzed by means of a comparison between expectations and outcomes of the audit elimination Conclusion The analysis showed that the influencing factor firm size had the greatest impact on the expectations in relation to the outcome and that only some of the expectations were in line with the actual outcome

Syfte. Avhandlingen syftar till att bidra med ökad kunskap om faktorer som kan antas påverka patientsäkerheten dels på system-, dels på individnivå. Metod.Det nationella rapporteringssystemet Lex Maria analyserades före och efter Socialstyrelsens regionalisering av tillsynsorganisationen 1990/91. I en av de två studierna analyserades särskilt ärenden som överförts till HSAN för prövning av disciplinär påföljd. I tre empiriska studier analyserades kompletterande metoder till rapportering för att få information om risker i hälso- och sjukvården. Personal har intervjuats om deras uppfattning av potentiella risker som skulle kunna hota patienternas säkerhet. Vårdbiträdens och undersköterskors kunskaper om diabetes undersöktes i en enkätstudie. Eventuella samband mellan vårdbiträdens och undersköterskors kunskapsnivå och medicinskt ansvariga sjuksköterskors uppfattning om säkerhetsrelaterade frågor undersöktes i en uppföljande enkätstudie. I en kvalitativ studie undersöktes flygets metoder för säkerhetsrelaterat arbete vilket jämfördes med motsvarande arbete inom hälso- och sjukvården. Resultat.Lex Maria-rapporteringen ökade efter regionaliseringen av tillsyns-verksamheten och en minskad andel ärenden överfördes till HSAN för disciplinär prövning. De kompletterande metoder för att identifiera risker som undersökts visade sig vara värdefulla tillägg till traditionell rapportering. Intervjuerna inom barnsjukvården uppvisade en annan riskbild än den som fås genom rapporteringssystemet Lex Maria. Enkäten till vårdbiträden och undersköterskor visade ett tydligt samband mellan bristande kunskap om diabetes och en ökad risk att vidta en riskfylld åtgärd. Studien indikerade brister på systemnivå, vilket bekräftades av resultaten från enkätstudien till medicinskt ansvariga sjuksköterskor i motsvarande kommuner. Studien visade på behovet av ökad uppmärksamhet på hur sjukvårdens stödsystem påverkar yrkesutövarna i frontlinjen. Jämförelsen mellan flyget och hälso- och sjukvården visade att flyget hade ett mera proaktivt och bredare förhållningssätt till säkerhet än vad hälso- och sjukvården uppvisade. Slutsatser. Studien har visat att yrkesutövare som befinner sig i frontlinjen och möter den enskilde vårdtagaren är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar brister. Förebyggande säkerhetsanalyser som komplement till rapportering visade sig ge värdefull information för det förebyggande säkerhetsarbetet. En sammanhållen strategi baserad på aktuell säkerhetsforskning kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvårdens säkerhetsarbete. Nyckelord: Patientsäkerhet, rapportering, prevention, händelseanalys, säkerhetsanalys, Lex Maria, ansvarsärenden, disciplinära åtgärder