Mitt arbete beskriver tillvägagångssättet för hur ett åtgärdsprogram tas fram och genomförs. Det börjar med att information samlas in om eleven, informationen analyseras och utmynnar i en precisering av elevens behov. När man arbetar med barn i behov av stöd är det viktigt att söka stärka barnens självuppfattning och självtillit genom att utgå från deras starka sidor. Åt- gärdsprogram upprättas under ett möte med elever och föräldrar. Programmet ska bland annat beskriva elevens situation, mål, tillvägagångssätt och ansvariga. Målet är att programmet ska hjälpa lärare i arbetet med att förbättra elevens situation. Pro-grammet ska vid bestämt tillfälle utvärderas av de inblandade och beslut ska tas om nya åtgärder om det är nödvändigt. Den hjälp som är viktigast för skolans personal att få är från de föräldrar. De ska ha en stor roll i arbetet med åtgärdsprogram.

Det här examensarbetet handlar om vad läs- och skrivsvårigheter är och hur vi som arbetar i skolan kan hjälpa de elever som har problemet. Som en bakgrund besvaras frågor kring definitioner av läs- och skrivsvårigheter, vilka orsaker som kan finnas, vad som kännetecknar läs- och skrivsvårigheter och hur de upptäcks. Eftersom mitt huvudsyfte med arbetet är att ta reda på hur man kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter upptar en stor del av arbetet just frågor kring detta. Arbetet belyser här olika sätt att hantera elever med läs- och skrivsvårigheter. Det visar också på hur man i skolan kan underlätta för dessa elever och vad man kan göra för att hjälpa dem i den vanliga klassrumssituationen. I arbetet finns många konkreta förslag på arbetssätt och också på olika typer av hjälpmaterial. Jag har i min undersökning utgått från litteraturstudier, men även gjort intervjuer med vanliga lärare.

I detta examensarbete kommer jag att fördjupa mig i barn och stress för att skapa en större förståelse för hur dagens barn mår. Stress är ett aktuellt begrepp i vårt samhälle och har under den senaste tiden regelbundet diskuterats i media. För några år sedan låg fokus på vuxna och deras stress men nu ligger fokus på barn och deras stress. Syftet med uppsatsen är att genom litteratur och empiriska undersökningar reda ut vad några barn och pedagoger anser om stress samt vad jag som blivande pedagog kan göra för att motverka stress bland barn. I litteraturgenomgången kommer jag bland annat försöka reda ut vad stress är, varför barn blir stressade samt hur jag ser att ett barn är stressad. Jag kommer även att beröra tidigare forskning inom området. I den empiriska undersökningen använder jag mig av två metoder. Den första metoden är en kvalitativ enkätundersökning där jag lät 22 barn svara på åtta öppna frågor om stress. Den andra metoden är så kallade fokusgruppsintervjuer, där totalt fem pedagoger deltog. Vid intervjutillfällena agerade jag som moderator och gav deltagarna givna frågor som de sedan tillsammans fick diskutera. Resultatet av enkätundersökningen visar att barn känner sig stressade i många olika sammanhang, inte bara i skolan utan även på fritiden. Ett fåtal barn menade att de inte upplevde någon stress, varken i skolan eller på fritiden. Barnen tror att orsaken till stress beror på att man har mycket att göra eller att man helt enkelt har för litetid. I en stressad situation försöker många av barnen ta det lugnt och tänka på något annat en stund. Majoriteten av barnen känner sig stressade i skolan främst på grund av många läxor och tidspress. Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visar att pedagoger ser mycket stress bland dagens skolbarn. De anser vidare att barn har för mycket att göra idag och för lite tid att bara ha tråkigt och ta det lugnt. Pedagogerna anser att orsaken till barnen stress ligger i samhällets höga krav. För att mot-verka stress i skolan använder sig pedagogerna bland annat av massage, avslappning och yoga.

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka resultatutjämning som företeelse i svenska publika företag och koncerner utifrån ett externt perspektiv. Metod: En fallstudie har genomförts i form av en liten N-studie för att få en djup förståelse för undersökningsområdet resultatutjämning. Studien innehåller även två dokumentstudier, den ena är en ren empirisk dokumentstudie i form av granskning av publika företags årsredovisningar för år 2003. Den empiriska studien har kompletterats med intervjuer med revisorer på revisionsbolagen KPMG och Ernst&Young samt Skatteverket. Den andra är en teoretisk studie av existerande litteratur rörande fenomenet resultatutjämning. Resultat: Studien visar att det finns en närvaro av resultatutjämnande åtgärder i de finansiella rapporter som presenteras för de externa intressenterna. I ett tidsperspektiv kan det utrönas att utvecklingen av redovisningsnormerna även har inneburit att de taktiska åtgärder företag vidtar följer den samma. En mer restriktiv tillämpning av regler och rekommendationer motverkar förekomsten av öppet redovisade åtgärder i syfte att påverka det redovisade resultatet.

Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske. / Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.

Mobbning är ett stort problem på skolorna runt om i världen och även i Sverige. För elever är det en grundläggande rättighet att kunna känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för övergrepp eller förnedrande behandling. Detta är en litteraturstudie som sammanställer forskning kring mobbning, olika åtgärdsprogram samt vilka effekter olika åtgärdsprogram haft. Med mobbning menas att en eller flera individer tillfogar någon annan skada, antingen fysiskt eller psykiskt, vid upprepade tillfällen. Olika åtgärdsprogram har utvecklats som ett sätt att förebygga samt stoppa mobbning. Gemensamt för dessa är skapa ett bra skolklimat där eleverna visar respekt för varandra och utvecklar goda relationer. Olika studier har gjorts för att visa på effekterna av åtgärdsprogram och fått varierande resultat, men gemensamt är att det behövs insatser för att förebygga och stoppa mobbning och det måste finnas en kontinuitet i detta arbete. De vuxna på skolan bär ansvaret att på ett effektivt och bra sätt arbeta för att mobbning inte skall uppstå samt att tidigt stoppa mobbning som uppstår.

Equality between men and women is in focus politically, in working life and in the media. There is a noticeable desire from the Swedish government to create a working environment with equal opportunities for men and women. The equality law in Sweden is an indication of that goal. During its existence, the equality law has gone through several changes. The purpose of the changes has been to improve the work with equality among employers. Due to the interest from politicians and the media it is interesting to see the observance of the law in the working life today. This thesis consists of two parts. The first part presents the history of the equality law, the law and the legislation of today. It also presents different suggestions of how the employer can put the law into practice. The second part consists of two empirical studies. The first study describes and analyses the present proposals to establish better gender equality from a selected company, and the second study consists of six interviews carried out with employees at the selected company. To establish the legislation of today, the traditional jurisprudential method has been used, which means studies of the law, the preparatory works, the doctrine and the legal usage within the subject field. The main focus is on the preparatory works leading to the legislation of today. The limit has been set to the 4-13 paragraphs in the equality law, consisting of the active measures imposing the employer not only to follow the rules according to the law, but also to take action to strive towards an equal workplace. The active measures have gone through changes over the years, which have toughened the regulations. Today, employers must also take into account the employees´ life outside the workplace, for instance making it easier to combine work with parenthood. After establishing the legislation of today, a legal analysis was conducted. In order to find out what the legislation has led to, an empirical study carried out at a selected company is included in the thesis. In the empirical study, the existing equality plan at the company and interviews with six employees are being studied. The interviews were carried out with both men and women in different positions in order to receive a broader perspective. The two empirical studies have been presented and then put together in an empirical analysis. In the final analysis, the legal and empirical analysis has been integrated. The result show that it is not only the law which decides how the workplace deals with equality.

How can a rehabilitation be organized and who has the responsibility? Rehabilitation is a collection of all actions of medical, psychologic, sociological and other kinds of working life positions which will help unhealted and harmed people to bring back their best possible functional capacity and condition for at normal life. / Hur organiseras en rehabilitering och vem har ansvaret? Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normal liv.

Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd? Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor. Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen. Tre av eleverna har idag sökt sporadisk extra hjälp. Resultatet visar att flickorna som intervjuats ser på orsakerna till sina stödbehov utifrån sig själva, medan pojkarna tycker att behoven de har beror på lärmiljön. Enkätstudien visar inte på några direkta samband mellan de olika programmen i studien kring elevernas beskrivning av sina stödbehov, men för båda städerna gäller att en högre procent av de elever, som har haft stödåtgärder i grundskolan, idag studerar inom HR än SP. Studien visar vidare att det är betydligt fler pojkar än flickor som erhållit extra stöd i någon form i grundskolan. När det gäller antalet elever som haft eller har extra stödåtgärder på gymnasiet idag varierar siffrorna mycket. I Storestad är det eleverna på HR som får betydligt mer stödåtgärder, medan det i Lillestad är SP eleverna som får mest. Jämför man sedan detta med hur många som vill ha extra stöd, om än bara ibland, så stiger siffrorna markant. Mest stiger de i Storestad där hela 67 procent av både HR och SP eleverna skulle vilja ha mer stöd. I Lillestad vill 35 procent av HR eleverna och 56 procent av SP eleverna ha mer stöd än de får nu.

Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd? Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor. Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen. Tre av eleverna har idag sökt sporadisk extra hjälp. Resultatet visar att flickorna som intervjuats ser på orsakerna till sina stödbehov utifrån sig själva, medan pojkarna tycker att behoven de har beror på lärmiljön. Enkätstudien visar inte på några direkta samband mellan de olika programmen i studien kring elevernas beskrivning av sina stödbehov, men för båda städerna gäller att en högre procent av de elever, som har haft stödåtgärder i grundskolan, idag studerar inom HR än SP. Studien visar vidare att det är betydligt fler pojkar än flickor som erhållit extra stöd i någon form i grundskolan. När det gäller antalet elever som haft eller har extra stödåtgärder på gymnasiet idag varierar siffrorna mycket. I Storestad är det eleverna på HR som får betydligt mer stödåtgärder, medan det i Lillestad är SP eleverna som får mest. Jämför man sedan detta med hur många som vill ha extra stöd, om än bara ibland, så stiger siffrorna markant. Mest stiger de i Storestad där hela 67 procent av både HR och SP eleverna skulle vilja ha mer stöd. I Lillestad vill 35 procent av HR eleverna och 56 procent av SP eleverna ha mer stöd än de får nu.