Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning. För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden. Inom varje verksamhet har intervjuer med förskollärare och lärare genomförts. För att få en kompletterande bild av förskollärarnas och lärarnas synpunkter har även specialpedagogerna från de utvalda förskolorna och skolorna intervjuats. Förskolan och skolan är två olika kulturer med olika traditioner som enligt de båda läroplanerna, Lpfö 98 och Lpo 94, ska länkas samman och tillsammans utgöra en röd tråd i lärandet. Resultat i den här studien visar att förskolorna och skolorna i studien är präglade av sina respektive historiska traditioner. Orsaken till att barn befinner sig i socioemotionella svårigheter överensstämmer mellan förskollärarna och lärarna och synsättet kan härledas hundra år bakåt i tiden. Orsakerna förläggs till individ och hemförhållanden. Vi har funnit skillnader i valet av åtgärder. Åtgärderna i förskolorna styrs av förskolans tradition och förläggs till största delen på organisationsnivå. I skolorna styrs åtgärderna också av historiska traditioner och förläggs främst på individnivå. Få åtgärder förläggs på gruppnivå inom båda verksamheterna. Den samverkan som förekommer mellan verksamheterna i vår studie är begränsad och sker främst vid övergången från förskola till förskoleklass.

Människan beundrar samt strävar efter makt och status som förknippas med mängden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom kräver i vanliga fall stora ansträngningar samt handlingskraft, många väljer dock att ta den enklare vägen genom bedrägerier såsom penningtvätt. Syftet är att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. När man har blandat svarta och vita pengar går de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag. Denna typ av brott är dold. Enligt Internationella Valutafonden (IMF) omsätts varje år 2 – 5 % av världens bruttonationalprodukt eller GDP inom den svarta ekonomin. Detta motsvarar 3 tusen miljarder dollar. Det är inte enbart personer och företag i världens länder som är inblandade i hanteringen av de s k. svarta pengarna. Av de 60 rikaste länderna i världen anses 11 vara direkt kriminella. Den svarta marknaden har därför genom sin storlek och omsättning en stor marknadspåverkan. Syftet med uppsatsen är att ur empiriskt underlag öka kunskapen om de insatser som används för att förebygga penningtvätt i företag. För att besvara syftet bygger uppsatsen på rättsfall, intervjuer, litteratur m.m. Ur uppsatsen kan man dra slutsatsen att penningtvätt är ett moraliskt brott som är svårt att förebygga. Trots detta försöker myndigheterna å ena sidan att åtgärda detta genom lagar samt kontroller, samtidigt som företag försöker undvika att drabbas av penningtvätt och dess legala efterföljder genom bl.a. internkontroll m.m.

This study aims to map the opinions and attitudes of lokal elected officials regarding corruption and corruption preventing measures. The study also attempt to determine weather opinions differ based on the interviewed party political affiliations. The study material of the thesis is therefore largely based on interviews with elected representatives from the municipalities; Älmhult, Lessebo and Tingsryd.

Med detta arbete har jag försökt skapa förståelse för vad dyslexi innebär. För att få ett brett perspektiv på arbetet har jag utgått dels ifrån olika forskningsteorier, dels ifrån intervjuer med speciallärare och dyslektiker. Jag har utgått från följande frågeställningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svårare att läsa och skriva än andra? Hur kan man hjälpa dyslektiska elever i skolan? Vilka läs- och skrivinlärningsmetoder kan man använda sig av? Vilka hjälpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? Jag har funnit att dyslexi är en medfödd defekt i hjärnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlätta för dessa elever. De kan t ex få hjälp genom bandspelare, datorer och muntliga prov. Genom att få diagnosen i ett tidigt stadium har dyslektikern större chans att få riktade insatser snabbare vilket kan ge eleven ett ökat självförtroende och lusten att lära. Dagens forskare har kommit en god bit på väg vad gäller dyslexins orsaker men innan dyslexigåtan är löst kvarstår en del frågetecken. Som privatperson har jag redan stött på detta handikapp och som lärare kommer jag komma i kontakt med det förr eller senare. Arbetet har blivit mitt verktyg att utveckla en beredskap inför framtiden

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett komplext problem. Dyslexi definieras ibland som en störning i kodningen av skriftspråket, orsakad av en defekt i det fonologiska systemet. Det är en kombination av flera olika symtom som vanligen uppträder tillsammans utan att det alltid behöver vara samma orsak och samma kombination. Oftast har elever med läs- och skrivsvårigheter en lägre självvärdering än normalläsande elever. Forskare är dock tämligen överens om att tidigt insatta insatser både kan förhindra och minska konsekvenserna av läs- och skrivsvårigheterna.

Mitt syfte med detta arbete är att reda ut begreppen ordblindhet, dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Jag har sedan valt att använda definition läs- och skrivsvårigheter. I arbetet har jag undersökt hur pass väl teori stämmer överens med praktik, med tyngdpunkt på dessa orsaker, symptom, diagnos och åtgärder. Det är idag ganska oklart om vilka faktorer som är bidragande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Forskarna är osäkra på om läs- och skrivsvårigheter kan vara ärftligt betingat. Dock vet man säkert att miljön är en starkt påverkande faktor. Mina studier, såväl i teorin som i praktiken visar däremot på att symptomen för läs- och skrivsvårigheter är tydliga. Dessutom är åtgärder i form av hjälp från speciallärare en viktig del för att individen med läs- och skrivsvårigheter skall få det stöd som han/hon behöver för att lyckas i sitt fortsatta skolarbete.

Stickrädsla förekommer bland personer i alla åldrar och kan i vissa fall leda till att den som är stickrädd undviker att uppsöka sjukvård, något som kan påverka personens hälsa. Eftersom blodprovstagningar, injektioner och infusioner utförs varje dag inom sjukvården finns risken att sjuksköterskan förr eller senare träffar på en vuxen person som är stickrädd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan lindra obehag hos vuxna personer med stickrädsla. Resultatet från vetenskapliga publikationer pekar på att olika lindrande omvårdnadsåtgärder finns att tillgå. Studier visar att bemötandet från vårdpersonalen och psykoterapeutiska metoder kan ha betydelse för personer som är rädda för att bli stuckna. Information och undervisning innefattar omvårdnadsåtgärder som kan bidra till ökad självständighet och livskvalitet, när stickrädslan minskar. Även anpassning av medicinteknik och användning av lokalbedövande läkemedel kan dämpa upplevelsen av obehag för den som är stickrädd, vilket kan leda till att en behandlings följsamhet blir bättre. Genom kunskap om lindrande omvårdnadsåtgärder kan vårdpersonal reducera obehag för vårdsökande personer som upplever stickrädsla vid användning av kanyler. Därigenom kan vårdkvaliteten för den som är stickrädd öka och vårdkontakten bli en positiv upplevelse. / Needle fear exists among people of all ages and might lead to avoidance of medical attention, which can affect the person's health. As blood tests, injections and infusions are performed on daily basis in healthcare, there is a possibility that nurses sooner or later will meet adults who are afraid of needles. The purpose of this study was to describe interventions that can ease discomfort for adults with fear of needles. The results of scientific publications indicate that different interventions are available. Studies show that the response from caregivers and psychotherapeutic methods may be important for people who are afraid of being stung. Information and education includes interventions that may contribute to a greater independence and quality of life, when needle fear decreases. Also adjustment of medical technology and use of local anesthetic drugs can reduce the experience of discomfort for those who are afraid of needles, which could lead to improvement of treatment adherence. Through knowledge of which interventions that can ease needle fear, caregivers can reduce discomfort for persons in need of care when cannulas are used. This increases healthcare quality, concerning those who are afraid of needles and the contact will become a satisfying experience.

Very often we are likely to hear how important it is as adults to help small children and pupils out of bullying situations, both for the bullied one and the bully. What we often tend to forget is that bullying situations among adults are as common as the ones children put up with. The only difference is that the ones adults go through is a much more silent one, and the bullies often have a better strategy on how to beat down their victims slowly. Some of the cases also show that the bullying that is happening among adults is similar to the one between children. The risks in the bullying that occurs in the work environment are such as: bad self-esteem, doubting in their roles as professionals, anger, depression, anxiety and in some cases can be so dangerous that the suffered one eventually commits suicide. Therefore I chose to examine what kind of view the interviewed educators have towards: What the definition of bullying is? What kinds of factors are causing the bullying? What kind of action-plans are there to prevent this from happening? Needless to say, the topic becomes more interesting when the authorities at work don’t show interest in taking the problems seriously, which almost give the bullies the impression that it’s acceptable to do so. Unfortunately, the results showed that the employees eventually decided to quit their jobs, because of all the harassments that didn’t stop and for the help they didn’t get from their bosses and neither did they’ve had contact with the Work Environment Agency. It is also of importance to mention that all three of the interviewed people are educators themselves and worked in a preschool environment during the bullying periods. The study has been examined by their perspective on the subject.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares syn på orsaker till varför elever får betyget Icke Godkänt i kursen idrott och hälsa A på gymnasiet samt på vilka sätt lärarnas åtgärder motsvarar den problembild eleverna upplever. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Vad ligger, enlig lärare och elever, till grund för bedömning och betygsättning i idrott och hälsa A? Vilka är, enligt lärare och elever, orsakerna till att elever får betyget Icke Godkänt i idrott och hälsa A? Vilka åtgärder vidtar lärare för elever som ej uppnår kursmålen för betyget Godkänt i idrott och hälsa A? På vilka sätt motsvarar lärarnas åtgärder elevernas syn på orsaker till betyget Icke Godkänt i idrott och hälsa A? Metod: Metoden som användes för studien var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lärare och sju elever ifrån tre olika gymnasieskolor i Stockholm, en i söderort, en i norrort och en från innerstaden, deltog i studien. Kriterierna för deltagande var att eleverna skulle ha avslutat kursen idrott och hälsa A och haft läraren som blir intervjuad som sin lärare i den kursen. Resultat: Resultatet visar att elever och lärares syn skiljer sig till viss del gällande vad som är betygsgrundande. Exempelvis upplever elever att närvaro till stor del påverkar betyget medan lärare uppger att det endast är kursmålen och betygskriterierna som avgör. Lärarna arbetar aktivt med kommunikation genom betygssamtal och dialog för att tydliggöra kursmålen och betygskriterierna för eleverna. Lärarna menar dock att närvaro är en betydande del i elevernas möjlighet att uppnå kursmålen. Gällande synen på vad som orsakar att elever ej uppnå ett godkänt betyg har studien visat att lärare och elever är överens. De främsta orsakerna är frånvaro, negativa tidigare erfarenheter samt att ämnet inte var tillräckligt roligt. Lärarnas åtgärder motsvarar dessa orsaker genom att de arbetar med undervisning i mindre grupp, kommunikation samt öppet slut på kursen. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att lärare och elever i stor utsträckning har samma syn på orsakerna till att elever ej uppnår betyget Godkänt. Dock varierar åtgärderna från lärare till lärare, vilket visar på att skolorna inte arbetar med några generella åtgärder. Ytterligare en slutsats är att ämnets laborativa karaktär gör att idrottsämnet kräver hög närvaro i större utsträckning än skolans övriga ämnen. En slutsats är att lärare som arbetar utifrån komponenterna begriplighet, hanterbarhet, och meningsfullhet har möjligheter att få sina elever uppnå betyget Godkänt samt förmedla idrott och hälsa som ett kunskapsämne. Nyckelord: Betyg, Bedömning, Idrott och hälsa, Orsaker, Skola, Åtgärder / Abstract Aim: The purpose of this study is to examine teachers’ and students’ views of why students do not pass the course idrott och hälsa A and in what way the teachers actions are equivalent the problems that students experience. Our research questions are: What is, according to teachers and students, the basis for assessment and grading in the course idrott och hälsa A? Which are, according to teachers and students, the reasons to why students do not pass the course idrott och hälsa A? Which actions are teachers taking to help students that receive the grade Icke Godkänt in idrott och hälsa A? In which way do teachers’ actions agree to the students’ views on the reasons causing the grade Icke Godkänt in idrott och hälsa A? Method: This study is a qualitative study, which has been carried out through semi-structured interviews at three upper secondary schools in Sweden. The schools were placed in north, inner city and south part of Stockholm. The study contains interviews of three teachers and seven students. The criteria for participation was that the students should have finished the idrott och hälsa A course and been having the teacher being interviewed as their Physical Education teacher during that course. Results: The results indicated that teachers and students views to some extent differ regarding what the grade is based on. For example students experience that the grade, to a large extent, is based on student attendance while the teachers state that the only aspect that plays a part in grading the students are the course objectives and the grading criteria’s. The teachers work with communication through grading calls and dialogs to make the goals of the course and the grading criteria’s clear to the students. The teachers mean that attendance plays an important part in the students’ possibilities to reach the goals of the course. Regarding the causes of why students fail the study has shown that the teachers and students agree. The main causes are non-attendance, previous negative experiences and the level of fun in the subject. The teachers’ actions correspond with these causes through having students work in smaller groups, communication and an open ending to the course. Conclusion: The conclusion of this study is that teachers and students, to a large extent, have the same vision of the causes, but the action differs between teachers, which shows that the schools does not work with any general actions. Moreover, the subject’s elaborative nature demands a high level of attendance compared to other subjects. Teachers who work with the components comprehensibility, manageability and meaningfulness have opportunities to make their students pass the course and show Physical Education as a subject of knowledge. Keywords: Actions, Assessment, Grading, Physical Education, Reasons, School

Goal-Oriented Action Planning (GOAP) är en AI-arkitektur som tillämpar ett måldrivet beteende åt agenter i spel. Mål uppnås genom att planer med åtgärder genereras med hjälp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport är att undersöka hur två sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under planering i GOAP. De experimenten som används är dels en miljö där agenter simuleras, samt ett test där planer genereras för samtliga implementerade mål utan rendering och simulering av agenter. Data som utvärderas är bl.a. planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade planer. Utvärderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt är 38 % snabbare än IDA* vid planering av åtgärder i GOAP. Slutsatsen blir att A* är den algoritm att föredra om prestanda är det som eftertraktas men IDA* kan motiveras för dess egenskaper, så som lägre minneskomplexitet. / <p>För tillgång till implementationen, maila f.helmesjo@gmail.com</p>