Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar är vanligt förekommande världen över. Motiverande samtal är en evidensbaserad metod som visats vara effektiv vid livsstilsförändringar. Patienter med ohälsosamma levnadsvanor har behov av sjuksköterskans motivation och kompetens för att kunna göra livsstilsförändringar. Vid utebliven livsstilsförändring kan ohälsosamma levnadsvanor leda till följdsjukdom, varför det är viktigt att sätta in tidiga åtgärder. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av motiverande samtal vid hälsofrämjande livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats ligger till grund för detta arbete. Nio kvalitativa studier analyserades med Friberg (2017) analysmodell. Resultat: Fem huvudteman identifierades: upplevelser av sjuksköterskan vid motiverande samtal, trygghet, autonomi, förståelse och insikter samt motivation till förändring. Patienter upplevde att sjuksköterskans bemötande hade inverkan på det motiverande samtalet. Att autonomi respekteras och att samtalet skedde i en trygg och tillåtande miljö upplevde patienterna som viktigt. Många patienter upplevde ökad kunskap samt ökad motivation som i flera fall ledde till en faktisk livsstilsförändring. Slutsats: Det framkom att motiverande samtal upplevdes som positivt och givande av patienterna och att motiverande samtal kan upplevas öka motivationen till livsstilsförändringar.

Vatten har stor betydelse för att samhället ska vara funktionellt. Sverige har alltid haft en god vattentillgång i jämförelse med de flesta andra länderna i världen. Däremot finns det områden i Sverige som har en sämre vattentillgång och förutsättningar till att förse samhället med en tillräcklig mängd vatten. Öland är ett av de mest vattenbristdrabbade områdena i Sverige. Ölands geografiska placering resulterar i en låg nederbördsmängd och den geologiska förutsättningen att ansamla och lagra vatten är dålig. Detta har resulterat i att Öland drabbats av återkommande vattenbrister varje år under den varma sommarhalvårsperioden. Ölands kommuner, Borgholm och Mörbylånga har fram till idag genomfört och planerat en del åtgärder för att minska vattenbristsproblematiken. Men frågan kvarstår om de utförda och planerade åtgärderna är tillräckliga. Det finns förutsättningar till att vidta fler åtgärder som kan bidra till en bättre vattensituation för Öland. Trender visar att vattenförbrukningen kommer att öka och därmed finns ett större behov att öka kapaciteten till att bereda dricksvatten. Ett ökat behov ställer därför nya krav på Ölands kommuner att säkra vattenförsörjning i framtiden. Därför är det viktigt att ta reda på vilka åtgärder som kan genomföras för att minska vattenproblematiken på Öland i framtiden. I denna uppsats beskrivs två scenarion. Det första scenariot beskriver åtgärder som kommunerna Borgholm och Mörbylånga vidtagit fram tills idag och utvecklar vidare de åtgärderna i framtiden. Det andra scenariot beskriver nya förslag och fler åtgärder för att motverka vattenbristen. De båda scenariona har gemensamt att beskriva hur vattensituationen ser ut vid året 2100 och vilka åtgärder som genomförts för att komma i bukt med vattenproblematiken. Som resultat presenteras en kombination av åtgärder som bidrar till bättre vattenhushållning på Öland. Klimatförändringar och befolkningstillväxt är de allra största bidragande faktorerna till att tillgången på dricksvatten kommer försämras i framtiden på Öland. Studien visar att åtgärder som är implementerade och är planerade att implementeras i framtiden av kommunerna på Öland räcker bra för att täcka framtida behov av dricksvatten. Dessutom ger studie exempel på fler åtgärder som kan implementeras för att förbättra vattensituationen på Öland i framtiden.

Bakgrund: Typ 2 diabetes ökar hos befolkningen globalt och även i Sverige. Den debuterar i allt yngre åldrar och det beror på mer ohälsosamma matvanor och minskad fysisk aktivitet. Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som medför behandling livet ut med förändrade kostvanor och medicinering. Sjukdomen är allvarlig och förkortar livslängden. Syfte: Syftet är att beskriva och sammanställa vilka olika omvårdnadsåtgärder distriktssköterskan kan använda sig av för att motivera och hjälpa patienter att förebygga insjuknandet i typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikt där 16 artiklar med kvalitativ ansats inkluderades och analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom två kategorier i resultatet: Stödjande insatser för en hälsosam livsstil och Omständigheter som påverkar livsstilsförändringar. Resultatet visade olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa patienten till livsstilsförändringar, som till exempel undervisning, motivation, familjestöd och teknologi. Det framkom också att kultur och ekonomisk situation har stor betydelse vid livsstilsförändringar. Slutsats: Distriktssköterskan bör involvera hela familjen, ge evidensbaserad undervisning gällande kost och motion samt stödja och följa den enskilde patienten vid livsstilsförändringar. Det möjliggör bibehållen hälsa och livskvalitet för patienten. Typ 2 diabetes är ett folkhälsoproblem, därför är det förebyggande arbetet viktigt både för patienten och samhället.

Inledning Enligt Brian Butterworth, professor i neuropsykologi, har 4-8 % av befolkningen dyskalkyli. Dyskalkyli är en medfödd kognitiv nedsättning och innebär att eleven har specifika matematiksvårigheter som påverkar delar av den kognitiva processen, det vill säga tänkandet. Den intuitiva förståelsen av tal, matematiska procedurer och talfakta är något många elever med dyskalkyli har svårigheter med. Skolan måste veta hur de ska hjälpa eleven att lyckas nå målen i matematik samt finna strategier som underlättar i vardagen. Syfte Syftet med den här översikten är att undersöka och sammanställa vad som kännetecknar forskningen gällande matematikundervisning för elever med dyskalkyli och vilken undervisning som kan vara gynnsam enligt forskarna. Målet är att kunna dra slutsatser och använda kunskapen för att kunna anpassa undervisningen för eleverna. Metod Vi har inspirerats av SMART-metoden när vi genomfört översikten. Urvalet av artiklarna samlades in genom en systematisk litteratursökning främst via databaserna Primooch ERIC ProQuest. I översikten har 10 artiklar granskats och kartlagts för att sedan analyserats. I analysen går det att utläsa likheter och skillnader mellan studierna. De flesta var interventionsstudier men vi har även valt ut intervju- och observationsstudier. Resultat I resultatet från studierna har vi kunnat utläsa att de ser den undersökta undervisningen som gynnsam. De har använt sig av olika typer av undervisning, i form av datorspel, digitala hjälpmedel samt genom undervisning som erbjuder multisensoriska inlärningsmöjligheter. Det har även framkommit i några av studierna att individanpassad undervisning är fördelaktigt, medan andra har sett goda effekter av individuell undervisning. En av studierna har fått fram att det är gynnsamt att hjälpa elever att hitta egna, individuellastrategier som kan fungera för dem. Ett annat resultat som majoriteten av artiklarna lyfter fram är att många av eleverna fått en mer positiv attityd till matematiken efter interventionerna då matematiken blir mer greppbar.

No description available.

No description available.

No description available.

Genomförandet av kartläggning och pedagogisk bedömning för att kunna sätta in rätt åtgärd för en elev är ett komplext arbete. Målet är alltid att eleven ska få den bästa förutsättningen för att utvecklas på flera plan. Studiens syfte är att få veta speciallärares uppfattningar, erfarenheter och åsikter kring arbetet med kartläggning, anpassningar och åtgärder i grundskolan och grundsärskolan. För att få kännedom om ovanstående har fyra intervjuer med speciallärare som är verksamma i båda skolformerna genomförts och resultatet visar att de har många tankar om arbetet. Intervjuerna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analysmodell som sker i sex steg. I intervjuerna framkom bland annat att det finns vissa utvecklingsbehov när det gäller rutiner för exempelvis kartläggning och dokumentation av extra anpassningar samt att skolorna och skolformerna har mycket att lära av varandra. Speciallärarna anser att olika former av samarbete gynnar elevernas utveckling. Det finns även flera likheter, främst inom skolformerna, men även mellan dem. Likheterna inom grundskolan gäller exempelvis att det sker mer dokumentation i och att det är en tydliggräns för vad som räknas som extra anpassningar. I grundsärskolan däremot dokumenteras inte extra anpassningar och det finns få åtgärdsprogram. I båda skolformerna provas extra anpassningar och åtgärder för att hitta rätt och det dagliga informella samtalet mellanpersonalen är betydelsefullt i det arbetet. Den här studien belyser speciallärares upplevelser av arbetet med kartläggning och insatta anpassningar och/eller åtgärder. Ett förslag på vidare forskning kan vara att undersöka hur elever upplever detsamma. Vad har känts bra eller mindre bra ur deras synpunkt? Ytterligare förslag till fortsatt forskning kan vara en studie om hur elever som tidigare har haft åtgärdsprogram men nu blir hjälpta av extra anpassningar upplever den förändringen.

Denna studie är en uppföljning på hur arbetet med vägledningen för kemikaliesmart förskola från Stockholms stad har fungerat. Syftet med detta var att ta reda på hur miljöförvaltningen iStockholms stad kan utöka sitt stöd till stadens förskolor inom detta arbete. Studiens metodinnefattade en enkätundersökning som skickades ut till alla förskolor inom Stockholms stad samttio semistrukturerade intervjuer med utvalda personer inom både kommunala och fristående verksamheter. Studiens resultat visar att Stockholms stads förskolor arbetar i hög utsträckning med åtgärderna i vägledningen vilket således tyder på att vägledningen har varit till hjälp för förskolorna. Studien visade dock även att det finns utmaningar i arbetet med att upprätthållamotivationen för kemikaliesmart förskola som avtagit under pandemiåren. Förskolorna beskriver till stor del liknande svårigheter med att hinna med att utbilda, öka kunskapen kring vilka material som är kemikaliesmarta att köpa in samt att få klarhet i hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan förskolorna, byggentreprenörer och fastighetsägare. Det påvisades däremot signifikant skillnad mellan de kommunala och fristående förskolorna i huruvida de känner till vägledningen, arbetarmed åtgärderna, om de utfört stadens webbutbildning samt vid utförandet av fyra av de 23 åtgärderna. Studien har tydliggjort att kemikaliefrågan är något som måste aktualiseras hela tiden på förskolan och att det är och behöver ses som ett pågående arbete en aldrig blir aldrig klar med.Resultatet från denna studie visar att förskolorna svarat mycket bra på de fysiska utbildningarna ochsammankomsterna som miljöförvaltningen hade innan pandemitiden samt att det spelat stor roll för förskolornas motivation att hålla arbetet i gång. I studien beskrivs även att andra riktlinjer och uppdrag uppifrån har betydelse för hur högt frågan med kemikaliesmart förskola prioriteras.Sammanfattningsvis indikerar studien därmed att en av de viktigaste stödfunktionerna frånmiljöförvaltningen är de fysiska utbildningar och sammankomster som de utfört tidigare ochstudien betonar således vikten av att återuppta detta efter pandemin.

Bakgrund: trycksår beror på att huden och underliggande vävnad får en skada som är orsakad av lokal syrebrist. Nedsatt allmäntillstånd, minskad rörlighet är riskfaktorer som kan utveckla trycksår. Smärtan av trycksår kan upplevas olika utifrån olika patienter. Trycksår kan begränsa patientens liv och påverkar självbilden vilket leder till att patienter vill dölja tryckskadan och upplever utseendet av tryckskadan som något obehagligt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår på sjukhus. Metod: systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans beskrivning (2002). Resultat:  består av två teman ”Att det finns Hinder för att kunna förebygga trycksår” och ” Att samarbete och kommunikation kan förebygga trycksår” med tillhörande sub-teman: ” Att det brister i tid och resurser”, ”Att det brister i kompetens”, ”Att patienter och anhöriga är delaktiga”, ”Att vårdteamet har god kommunikation”. Slutsats: Brist på tid och resurser samt brist på kompetens var orsaker till att sjuksköterskor inte kunde utföra förebyggande åtgärder på grund av arbetsbelastningen. Patienter, anhöriga samt vårdpersonalens teamarbete kunde vara en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna förebygga trycksår. Reflektionsmöten och kommunikationen med övriga vårdpersonal var till hjälp för att följa upp patienters tillstånd för att förebygga trycksår i tidigt skede.