Fosfor är ett näringsämne som alla växter, djur och människor är beroende av. Ett välkänt problem är övergödning som kan leda till döda sjöar och hav med låg biodiversitet. Dessutom är fosfor ett ämne som möjliggör de jordbruksmetoder som vi idag förlitar oss på. Vad händer om denna ändliga resurs blir en bristvara och starkt begränsar produktionen av mat? Det skulle framförallt drabba de redan utsatta och fattiga länderna. Vi ska använda den fosfor som behövs för att bedriva jordbruk men göra vad vi kan för att minska förlusterna. Upp till 70% av fosforförlusterna i Åkerströmmen härstammar från jordbruksmark, där halterna på många ställen är så pass höga att de enligt naturvårdsverkets klassificering benämns som ”extremt höga halter” av fosfor. Åtgärder behövs i detta område, och i många andra liknande områden i Sverige och världen. Fler och bättre åtgärder behövs som inte bara är klimatsmarta utan även ekonomiskt försvarbara.

Personrån bland ungdomar har ökat de senaste åren i Sverige och en särskilt drabbad kommun är Haninge. Syftet med denna uppsats var att ur ett kriminologiskt perspektiv försöka belysa utvecklingen gällande ungdomsrånen i Haninge, vad som påverkat detta och vilka åtgärder som varit framgångsrika. Som teoretiskt ramverk användes rutinaktivitetsteorin. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom lokalpolisområdet och kommunen, som på olika sätt arbetar mot ungdomsrånen. Utifrån det empiriska materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att ökningen verkar ha drivits på av en mindre grupp motiverade förövare bestående av unga och mycket brottsaktiva pojkar, som sett andra ungdomar och deras ägodelar som lämpliga objekt. Samverkan mellan polis och kommun tillsammans med riktade insatser mot dessa individer och brottsdrabbade platser ses som framgångsrikt.

Bakgrund   Knäledsartros drabbar personer i alla åldrar, där både incidens och prevalens ökar med stigande ålder. Det är en kronisk och progressiv sjukdom där vävnaden i leden succesivt bryts ned samtidigt som återuppbyggnaden inte sker i samma takt. Huvudproblemet vid knäledsartros är smärta samt nedsatt rörelseförmåga vilket ofta leder till minskad aktivitet och fysisk rörelse. Riskfaktorer är ålder, kön, hereditet, övervikt, fetma, livsstil och tidigare ledskada. Generella riktlinjer för behandling av knäledsartros bör syfta till att förbättra funktionen, lindra smärta och begränsa funktionsnedsättningar genom icke-kirurgiska hälsofrämjande åtgärder. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder vid knäledsartros. Metod En litteraturöversikt har genomförts där 15 vetenskapliga artiklar togs fram och har legat till grund för resultatet. Artiklarna har sökts fram i databaserna PubMed och Cinahl och därefter kvalitetsgranskats och slutligen analyserats enligt Kristenssons (2014) modell av integrerad dataanalys. Resultat Utifrån de valda artiklarna utkristalliserades fyra huvudkategorier. Smärtreducerande åtgärder handlade om smärtreducering relaterat till fysisk aktivitet, viktnedgång och smärtmodulerande verktyg. Ökad kunskap och förståelse lyfte ämnena information och utbildning samt kommunikation. Åtgärder för ökad följsamhet till hälsofrämjande åtgärder handlade om webbaserade verktyg, deltagande på plats tillsammans med instruktör, individuellt eller i grupp samt träning på egen hand. Påverkan på livskvalitet delades slutligen in i rörlighet och funktion i vardagen samt psykisk hälsa. Slutsats Hälsofrämjande åtgärder leder till positiva effekter hos personer med knäledsartros. Smärtreduktion kan ses som resultat vid ett flertal interventioner vilket leder till ökad livskvalitet i form av fysisk funktion, bättre psykisk hälsa samt en bättre fungerande vardag. Det finns ett samband mellan följsamhet och motivation där såväl den drabbades personlighet som behandlingsform är av betydelse för att uppnå positiva resultat. / Background  Knee osteoarthritis affects people of all ages, where both incidence and prevalence increase with age. It is a chronic and progressive disease, where the tissue in the joint gradually breaks down whilst the reconstruction unfolds slower. The main problem with knee osteoarthritis is pain and impaired mobility, which often leads to reduced activity and physical movement. Risk factors include age, gender, heredity, overweight, obesity, lifestyle and previous joint injury. General guidelines for treatment of knee osteoarthritis should aim to improve functionality, relieve pain, and limit disability through non-surgical measures. Purpose  The aim of this literature review was to illuminate patients’ experiences of healthpromoting measures during knee osteoarthritis. Method  A literature review has been carried out, where 15 scientific papers were selected, which have acted as the foundation for the result. The articles have been searched for through the databases PubMed and Cinahl, and thereafter quality checked and analyzed with Kristensson’s (2014) model of integrated data analysis. Results  From the selected articles, four main categories were identified. Pain reducing measures dealt with pain reduction related to physical activity, weight loss and pain modulating tools. Increased knowledge and understanding raised the subjects of information, education, and communication. Measures for increased compliance with health-promoting measures was about web-based tools, on-site participation with an instructor, individually or in group, as well as on your own. Impact on life quality was finally divided into mobility and function in everyday life as well as psychological health. Conclusions  Health-promoting measures leads to positive outcomes for people that suffer from knee osteoarthritis. Pain reduction can be viewed as a result of repeated interventions, which leads to improved life quality considering physical functionality, better psychological health, and a better functioning everyday life. There is a connection between compliance and motivation, where both the affected person’s personality and form of treatment is significant to achieve positive outcomes.

Den här systematiska litteraturstudien berör flerspråkiga lågstadieelever i matematik. Det finns en stor skillnad i elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenskas skolresultat. Syftet med den här studien är därför att undersöka vilka utmaningar flerspråkiga elever upplever vid arbete med problemlösning i matematik, samt hur lärare kan underlätta detta arbete. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut för att besvara studiens två frågeställningar. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes för att finna möjliga gemensamma teman för att kunna besvara studiens två frågeställningar. Utifrån studiens resultat beskrivs de utmaningar flerspråkiga elever möter i problemlösningsarbetet, däribland bristen på elevernas akademiska språk, avsaknaden av relevans i uppgifterna och liten möjlighet till användning av modersmålet i undervisningen. Forskningen beskriver olika åtgärder lärare kan göra för att underlätta undervisningen för flerspråkiga elever, bland annat genom att erbjuda stöttning på modersmålet, använda olika representationer samt ge utrymme till den talande matematiken. Flerspråkiga elever behöver tala matematik, på det sättet får eleverna möjlighet till diskussion och tillämpning av de matematiska begreppen. Elevernas språk behöver ta plats i matematikklassrummet och inte ses som ett hinder. Genom att anpassa undervisningen efter elevernas olika språk uppnås en fördjupad matematisk förståelse samt en utveckling av modersmålet.

Ensamhet är en vanlig upplevelse bland äldre runtom i världen. Det är en subjektiv upplevelse som kan leda till både psykisk och fysisk försämring hos individen. Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i mötet med äldre personer som lider av ofrivillig ensamhet. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med deduktiv ansats. Strukturerade sökningar i tre databaser för omvårdnadsforskning genomfördes. Det resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån strukturen för innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Medverkan, Stöd, Miljöanpassning, Observation och Samordning. Resultatet visar att medverkan kan främjas genom kommunikation med anhöriga vilket kan underlättas med hjälp av teknologi. Sjukvårdspersonal kan vara ett stöd för äldre personer genom att bygga en relation och ömsesidig tillit. Miljöanpassning kan genom sociala aktiviteter leda till nya kontakter och minskad känsla av ofrivillig ensamhet. Vid observation är riskbedömning är ett viktigt verktyg för att förhindra uppkomsten av andra hälsorelaterade problem. Samordning mellan olika organisationer kan främja den äldre personens oberoende. Konklusionen är att omvårdnadsåtgärder vid ofrivillig ensamhet hos äldre personer behöver individanpassas för att uppnå en så bra effekt som möjligt. / Loneliness is a common experience amongst older people all over the world. It’s a subjective feeling that may lead to mental and physical deterioration. The aim was to highlight nursing interventions when dealing with elderly people who experience involuntary loneliness. The method was a literature study with a deductive approach. Structured searches were made in three databases relevant for nursing research. It resulted in ten scientific articles that were subject to content analysis. The analysis resulted in five categories: Participation, Support, Environmental adaptation, Observation and Coordination. The result shows that participation can be promoted through communication with relatives which can be more accessible with the help of technology. Health care professionals can be a support to elderly persons by building a relationship and mutual trust. Environmental adaptation can enable new contacts through social activities. Observation through risk assessment is an important tool to prevent other health related problems. Coordination between organizations can help the elderly person to be more independent. The conclusion is that nursing interventions related to loneliness in elderly persons must be individualized to achieve the best possible effect.

Jämställdhet är ett ämne som är mycket aktuellt och omdiskuterat i dagens samhälle. I tidigare studier har vi sett ett mönster där jämställdhet ses som något självklart. Vi har i denna studie istället undersökt jämställdhetsarbetet som en förändringsprocess i en mansdominerad organisation. Metoden vi har använt oss av är främst semistrukturerade intervjuer med mellanchefer i organisationen men även granskat organisationens jämställdhetsplan och andra dokument. Resultaten visade att det länge funnits en positiv inställning till jämställdhet men att förändringsarbetet inte påbörjades förrän diskrimineringslagen trädde i kraft. Förändringsarbetet tolkas därför som planerat och hierarkiskt styrt av diskrimineringslagen. Idag kan organisationen beskrivas som pluralistisk. Detta eftersom organisationen fortfarande är homogen gällande könsfördelningen. Däremot finns det mål, visioner och åtgärdsprogram som är till för att främja jämställdhet på olika plan. Åtgärder som görs av organisationen för att främja jämställdhet är främst förändringar i form av diversity-dagar och intern rekrytering. Utifrån detta är vår tolkning att organisationen arbetar med inkrementella förändringar för att främja kvalitativ jämställdhet istället för radikala förändringar som främjar kvantitativ jämställdhet. / Gender equality is a topic that is very relevant and discussed in today's society. In previous studies we have seen a pattern where gender equality is seen as something obvious. In this study, we have instead examined gender equality work as a change process in a male- dominated organization. The method we have used is mainly semi- structured interviews with middle managers in the organization, but also examined the organization's gender equality plan and other documents. The results showed that there has been a positive attitude towards gender equality for a long time, but the change work did not commence until the Discrimination Act came into force. The change work is therefore interpreted as planned and hierarchically governed by the Discrimination Act. Today, the organization can be described as pluralistic. This is because the organization is still homogeneous in terms of gender distribution. On the other hand, there are goals, visions and action programs to promote gender equality at different levels. Measures taken by the organization to promote gender equality are mainly changes in terms of diversity days and internal recruitment. Based on this, our interpretation is that the organization is working on incremental changes to promote qualitative gender equality instead of radical changes that promote quantitative gender equality.

I denna uppsats har betydelsen av könsidentitet och könsideologi undersökts i relation till graden av klimatskepticism och inställning till klimatpolitiska åtgärder. Könsidentitet representerar en självskattning av hur starkt individen identifierar sig med sin könstillhörighet. Könsideologi står för hur progressiv respektive konservativ syn individen har på könsroller. Kvantitativ metod har använts och sambanden har testats genom multipla regressionsanalyser där utbildning, ålder och partisympati fungerat som kontrollvariabler. Separata analyser har genomförts för män och kvinnor. Resultat:Könsidentitet verkar inte ha någon nämnvärd betydelse för graden av klimatskepticism. För män finner vi inga signifikanta värden. För kvinnor återfanns signifikanta värden till en början men när flervariabler adderades till analysen så upphörde det att vara statistiskt signifikant. Könsidentitet visade sig inte ha någon effekt på inställningen till klimatpolitiska åtgärder för vare sig män eller kvinnor. Könsideologi verkar däremot ha viss betydelse för synen på klimatförändringar. Vi finner att en man som har en progressiv syn på könsroller generellt är mindre klimatskeptisk än en man med en konservativ syn. För kvinnor återfanns signifikanta värden till en början men detta upphörde att vara signifikant när fler variabler adderades. Könsideologi verkar ha betydelse när det gäller inställningen till klimatpolitiska åtgärder, en progressiv syn indikerar på en mer positiv inställning för både män och kvinnor. Resultaten analyseras utifrån “Social role theory”, “Gender Socialization theory” och begreppet “Gender identity”.

Inledning: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort samhällsproblem, inte bara i Sverige utan även internationellt. Vårdrelaterade infektioner orsakar ett stort lidande för patienter är en stor belastning på sjukvård och hela välfärdssystemet. Patienter blir sjukare och kräver i högre grad specialiserad vård vilket leder till längre sjukhusvistelser. Radiologiska avdelningar tar emot patienter med olika sjukdomsbilder från alla samhällsgrupper, kön och åldrar. Patienter kommer både hemifrån samt från sjukhusens alla avdelningar. Radiologin har fått en allt centralare roll inom vården och allt fler diagnoser ställs med hjälp av radiografin. Ett allt högre patientflöde passerar därför röntgen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva åtgärder, som främjar sjukvårdspersonals handhygien, för att minska VRI. Metod: Denna studie utfördes som allmän litteraturöversikt. Databaserna Cinahl och PubMed användes till att finna artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades. Studien innehåller tio vetenskapliga kvantitativa artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Genom dataanalysen skapades tre beskrivande kategorier: tekniska hjälpmedel och feedback, tvätteknik samt utbildning. Under varje kategori presenterades olika faktorer som kan främja vårdpersonals handhygien. Slutsats: Vårdpersonals handhygien går att förbättra med enkla åtgärder så som utbildning, information, handtvätt och feedback. God handhygienen kan konstateras vara en färskvara som frekvent måste underhållas för att vidhålla goda nivåer.

Undernäring är ett av de vanligaste hoten mot en god ålderdom. God nutritionsvård är en mänsklig rättighet. Kroppssammansättningen hos den äldre människan förändras genom att muskelmassa och andelen kroppsvatten minskar samtidigt som fettvävnaden ökar. Detta medför att äldre är mer känsliga än yngre för ett bristande nutritionsintag. En kombination av hög ålder, läkemedel samt flera kroniska sjukdomar medverkar till en förhöjd risk för undernäring. Idag finns många riktlinjer och hjälpmedel för att bedöma och behandla undernäring, trots detta är undernäring ett underdiagnostiserat problem. För att få rätt behandling vid sjukhus är det av centralt värde att identifiera patienter med nedsatt nutritionsstatus.   Syftet med studien var att identifiera hinder och åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre personer inlagda vid sjukhus eller vård- och omsorgsboende. Metoden som valdes var en kvalitativ litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar från olika delar av världen valdes och granskades. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och SveMed+ samt fria sökningar utifrån intressanta artiklars referenslista.    Resultatet i denna studie visade att sjukvården på senare tid har fått upp ögonen på näringsproblem och åtgärder som förbättrad kunskap kring nutrition. Forskare och vårdutvecklare har utvecklat riktlinjer som ska underlätta nutritionsarbetet. Det finns numera en mängd olika bedömningsinstrument för riskbedömning av undernäring inom vård- och omsorg. Studier visar att sjuksköterskorna behöver mer kunskap och stöd för att kunna identifiera och behandla undernäring. Fortfarande finns det många hinder för att förbättra nutritionen för de äldre. Ett förslag är att förkorta nattfastan så att den understiger 11 timmar. Måltidstillfällena bör spridas över dagen genom att äta fler, mindre mål mat med mellanmål dessemellan. Möjlighet att få en lugn och stillsam måltidsmiljö är dessutom mycket viktigt. Genom att rasterna ändras maximeras antalet personal under måltidstillfällena så att fler blir tillgängliga. Hjälp av volontärer som utbildas i nutrition är ytterligare en åtgärd för att minska stressen vid måltiderna.     Slutsatsen visar att än idag är undernäring ett stort problem för äldre personer vid sjukhus eller vård- och omsorgsboende. Det är av yttersta vikt att i ett tidigt stadium finna undernärda patienter eller de som har risk för undernäring genom att använda något av de bedömningsinstrument som finns. Identifiera, åtgärda samt följa upp är tre viktiga åtgärder för att förebygga och förhindra undernäring hos äldre vid sjukhus eller vård- och omsorgsboende. När undernäring väl har uppstått är det mycket svårt att vända den negativa spiralen. / Malnutrition is one of the most common threats to age in a respectable way. Good nutrition care is a human right. As you get older the body composition changes. The muscle mass and percentage of body water decreases while the fat tissue increases. The elderly are more susceptible than younger for a lack of nutrition intake. A combination of old age, drugs and several chronic diseases contributes to an increased risk of malnutrition. Today, there are many guidelines and resources to assess and treat malnutrition. Despite this, malnutrition is an underdiagnosed problem. To get the right treatment at the hospital it is of vital importance to identify patients with impaired nutritional status. The purpose of the study was to identify barriers and measures to prevent malnutrition in elderly people hospitalized at the medical facility. The method chosen was a literature study based on qualitative research studies. Eighteen research studies from different parts of the world were selected and reviewed. Searches were made in the databases CINAHL, PubMed and SveMed +.  Articles found in the reference list of interesting science studies were also picked.   Nutritional problems and measures to improve knowledge about nutrition has lately been an eyes opener in healthcare. Scientists and healthcare developers have composed guidelines to facilitate the nutrition work. Different assessment instruments to identify malnutrition in elderly people hospitalized at the medical facility, have been developed.Studies show that nurses need more knowledge and support to identify and treat malnutrition. There are still many obstacles to improve nutrition for the elderly.  A recommendation is to shorten the night fasting so that it is less than 11 hours. Meal's sessions should be spread over the day by eating more often, smaller meals, with snacks in between. Having the meals in a calm, harmonious environment free from stress can make the elders eat more. By changing the breaks of the staff you can maximize the number of personal working during the elders’ meal session. Support from volunteers who have received training in nutrition can be of great help during meals.   Malnutrition is still a great problem for the elderly in institutions. It is of utmost importance to as early as possible find patients at risk of malnutrition using any of the assessment tools available. Identify, address, and monitoring are three important steps to forestall and prevent malnutrition in the elderly at the institutions. Once malnutrition has arisen, it is very difficult to reverse.

Bakgrund Trycksår är ett välkänt problem inom hälso- och sjukvården. Det orsakar lidande för patienten, komplikationer och längre vårdtider samt stora kostnader för samhället och hälso- och sjukvården. Trots att det förebyggande arbetet förbättras och ny forskning presenteras minskar inte förekomsten av trycksår. Det är sjuksköterskans professionella ansvar att arbeta förebyggande mot trycksår för att minska patientens lidande. Arbetet bör vara evidensbaserat och bygga på den senaste forskningen. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som förebygger trycksår. Metod Som metod för studien valdes litteraturöversikt. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed och resulterade i tio vetenskapliga artiklar. Därefter utfördes manuella sökningar vilket resulterade i ytterligare fem vetenskapliga artiklar. Varje artikel kvalitetsgranskades och dataanalysen gjordes som en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att trycksårsprevention kan utföras genom tryckavlastning och hudfrämjande åtgärder, gärna i kombination med varandra. Åtgärderna som identifierades var luftmadrasser, skumförband, syntetiska silkesliknande textilier, hyperoxiderade fettsyror, Aloe Vera gel, speciell tejp för nasogastrisk sond, en digital patientburen sensor för vändningar, utbildning och preventionsprogram, vilka alla minskade uppkomsten av trycksår. Slutsats Förebyggande åtgärder bör användas i kombination med varandra, gärna i ett preventionsprogram. Studiens resultat tyder på att åtgärderna i de befintliga riktlinjerna fortfarande är aktuella, men att det även finns andra åtgärder som behöver studeras ytterligare och eventuellt inkluderas i riktlinjerna i framtiden. Genom utbildning av personalen och användningen av evidensbaserade åtgärder kan förekomsten av trycksår på sjukhus minskas vilket minskar lidande för patienten och kostnaden för hälso- och sjukvården.