Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en vanligt förekommande sjukdom i världen och förekomsten har ökat de senaste åren. Sjukdomen innebär stora problem med andnöd och utmattning vilket gör att många upplever begränsningar i sitt dagliga liv. Personerna behöver flera olika insatser vilket gör att rehabiliteringen sker i team med olika professioner. Syftet med studien var att skapa en översikt av arbetsterapeutiska interventioner och dess resultat inom rehabilitering för personer med KOL. Litteraturstudie valdes som metod och sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ och OT-seeker. Åtta kvantitativa artiklar publicerade mellan 2008–2018 inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades innan de sammanställdes i tre kategorier: Teamrehabilitering kan förbättra fysisk förmåga samt minska symtom och mortalitet, arbetsterapi kan kartlägga problemområden och förändring av ADL-förmåga och arbetsterapi kan minska ansträngning vid självvalda aktiviteter. Arbetsterapeuter utförde insatser kring energibesparande åtgärder samt bedömningar med COPM, hjälpmedelsförskrivningar och olika utbildningar. Ingen av insatserna visade en signifikant effekt efter avslutad rehabilitering. De flesta studierna presenterar resultat från ett teamarbete vilket gör att de arbetsterapeutiska interventionerna inte alltid presenteras separat. Detta gör att fler studier av arbetsterapeutiska interventioners betydelse för målgruppen behövs för att kunna granska deras specifika resultat.   Sökord: litteraturöversikt, rehabilitering, energibesparande åtgärder, aktiviteter i dagliga livet, arbetsterapi

Detta examensarbete analyserar optimering av energibesparande åtgärder vid ombyggnad. Stor del av de ca en miljon byggda bostäderna uppförda mellan åren 1950-1975 står idag inför ett stort renoveringsbehov. Samtidigt måste husen energieffektiviseras, då de står för en stor del av landets energianvändning. Det finns stora energibesparingsmöjligheter i och med energieffektiviseringen utav husen, om de mest optimala valen utförs. Samtidigt är det viktigt att visa på att de valda åtgärderna är ekonomiskt hållbara, för att initiativ till att energieffektivisera ska tas. Optimeringen utförs med hjälp av en koppling mellan ett simulationsprogram och ett optimeringsprogram. Målet är att visa fördelarna med den undersökta metoden och vilka resultat som erhålls. Energieffektivisering av en byggnad kan vara en komplex uppgift med många aspekter att ta hänsyn till. Det kan vara svårt att veta hur olika åtgärder påverkar energiprestandan och hur de samspelar med varandra. Det är dessutom alldeles för tidskrävande att manuellt undersöka olika värden på alla åtgärder, speciellt när åtgärderna är många. Metoden har testats på ett aktuellt ombyggnadsprojekt i förorten Kista, norr om Stockholm. Det studerade radhusområdet är byggt under den senare delen av miljonprogramssåren. Energideklaration på området visar att husen har en genomsnittlig energiprestanda på 182 kWh/m2 år, vilket kan jämföras med dagens nybyggnadskrav på 110 kWh/m2år. De energibesparande åtgärderna ska optimeras så att den lägsta livscykelkostnaden, under en vald tidsperiod, erhålls. En viktig aspekt i arbetet har varit att priserna ska vara dagsfärska och hämtade direkt ur det studerade projektet. Det har varit viktigt för att påvisa att metoden kan implementeras på verkliga projekt och att varje projekt är unikt. Resultaten presenteras i form av tre olika scenarier. Scenarierna skiljer sig genom att priser och parametrar som berör den ekonomiska kalkylen modifieras. Optimeringsresultaten indikerar på att energibehovet kan reduceras med upp till 60 %, i jämförelse med ursprungligt skick, samtidigt som god lönsamhet uppnås. Den presenterade metoden visade sig vara ett kraftfullt verktyg som är ett bra komplement i projekterings fasen. Metoden kan säkerligen vidareutvecklas för att blir mer användarvänligt och lättförståeligt.

Energy supply in Sweden year 2011 amounted to 577 TWh. The final energy consumption for industrial, residential and service was 379 TWh. Sweden has energy policy goals to reduce energy use in buildings. One of these goals is to reduce the energy use by 20 % in 2020 compared to the year 1995. An important step to achieve this goal is to target energy efficiency measures in existing buildings. There are also financial incentives to implement energy efficiency measures due to the fact that the cost of energy represents 30-40% of a buildings maintenance costs. In general, up to 20 % of the energy consumption can be reduced without major reconstruction. In this master thesis project presented here, an energy audit was performed and energy efficiency measures was proposed for an existing building located at Järfälla, Stockholm. The property belongs to SAAB - Defence and Security. They have an internal target to reduce energy use in their buildings with 50 % by 2015 compared to 2009. The work of this master thesis project was limited to a building locally termed hus A. This part of the property is the oldest and was built in 1968, but has expanded gradually to the year 1977. Hus A contains of offices, a production hall, laboratories and storage areas. The energy audit showed that the electricity use is far greater in hus A, compared to the an average office and administration building. This is mainly due to production processes. A breakdown of the highest electricity consumers are: Industrial processes – 61.9 kWh/m2/year Lighting – 35.7 kWh/m2/year Fans – 33.2 kWh/m2/year Refrigeration – 21.8 kWh/m2/year Compressed air – 18.9 kWh/m2/year Computer units – 7.8 kWh/m2/year Frequency converters – 4.4 kWh/m2/year Waste heat from industrial processes, primarily from the production hall leads to high cooling demand to maintain good thermal comfort. Limitations in operation control of the buildings HVAC (Heating, Cooling and Air-conditioning) systems causes high heating and cooling demand and hence the buildings thermal mass is not properly utilized. Energy saving measures was mainly focused on increasing the controlling capability of HVAC systems. By implementing the energy efficiency measures presented in this master thesis report, building thermal mass will be more efficiently utilized. In addition, end use of electricity, heat and cooling will be reduced. In total, seven energy-saving measures proposed.  One measure is implemented to prevent heating and cooling at the same time. A brief description of the energy efficiency measures and the expected result is found below. Adjust set point for TAFA301 Energy saving: 94.0 MWh/yearPayback time: 0 year Establish time schedule for compressed air systemEnergy saving: 110.8 MWh/yearPayback time: 2.5 months Demand controlled temperature set point to heating systemEnergy saving: 167.0 MWh/yearPayback time: 3.5 months Demand control of airflow in the production hallEnergy saving: 155,5 MWh/yearPayback time: 2 years and 10 months Establish time schedule for frequency invertersEnergy saving: 104.0 MWh/yearPayback time: 3 years and 2 months Radiator thermostats to the first part of the production hall Energy saving: 6.5 MWh/yearPayback time: 5 years and 2 months Demand control of airflow in conference roomsEnergy saving: 11.0 MWh/yearPayback time: 12 years and 2 months

The building sector is one of the sectors with the highest energy utilization and is one of the largest sources of CO2 emissions worldwide. At the same time, energy prices in Europe have significantly increased in recent years. For these two reasons, energy efficiency in buildings has become highly relevant for public and private organizations aiming to reduce energy consumption for the operation of buildings and therebyd ecrease their carbon footprint and operation costs for users and owners. This master’s thesis aims to identify areas of opportunity for energy utilization reduction and the implementation of energy efficiency strategies in four buildings of the KTH Campus, owned by Akademiska Hus. First, an energy data analysis of the last years of the operation of the buildings was conducted to identify trends and atypical energy uses. Next, energy audits were performed on the most important energy-consuming equipment and major building facilities to understand the operation conditions and characteristics of electrical, heating, and cooling systems, aiming to identify areas of opportunity for reducing energy use from current operation of the buildings. Subsequently, after understanding the energy use in the four buildings, models of the buildings were created in IDA ICE. The approach involved two steps: first, modeling the buildings’ geometry and adapting their energy consumption to match the patterns identified in the previous data analysis; and secondly, modeling the implementation of energy efficiency strategies on the buildings that aim to improve the findings of the data analysis and energy audits performed previously. These energy efficient models were subjected to energy performance analysis, economic analysis, investment feasibility analysis, among others. The results obtained from the models with energy efficiency strategies showed energy and economic savings that varied from building to building through the automation of lighting systems in the buildings, with an average return on investment of 2.5 years. Likewise, significant savings were achieved by reducing the heating setpoint during nights, causing the district heating usage to differ from the daytime demand, resulting in savings between 5 % and 8 % of the total annual energy use in the buildings, without any required investment. Additionally, the implementation of renewable energy solutions was studied by modeling the use of solar panels in the buildings, leading to a reduction in electrical grid demand between 20 % and 48 %, depending on the available area for the panels, with an average return on investment of 5.5 years. Other strategies were also studied and discussed in this report. In conclusion, this study provides evidence of the energy, economic, and environmental feasibility of different energy efficiency strategies that can be implemented in the buildings of the KTH campus. These strategies contribute to achieving the environmental objectives of Akademiska Hus and KTH. / Byggnadssektorn är en av de sektorer som har högst energianvändning och är en av de största källorna till utsläpp globalt. Samtidigt har energipriserna i Europa ökat avsevärt de senaste åren. Av dessa två skäl har energieffektivitet i byggnader blivit mycket relevant för offentliga och privata organisationer som strävar efter att minska energiförbrukningen för byggnaders drift och därigenom minska deras koldioxidavtryck och driftskostnader för användare och ägare. Denna master avhandlingsyftar till att identifiera möjlighetsområden för minskning av energianvändning samt implementering av energieffektivitetsstrategier i fyra byggnader på KTH Campus, ägda av Akademiska Hus. Först genomfördes en analys av energidata från de senaste åren av byggnadernas drift för att identifiera trender och otypisk energianvändning. Därefter utfördes energirevisioner av de mest betydande energiförbrukande utrustningarna och huvudsakliga byggnadsanläggningarna för att förstå driftsförhållandena och egenskaperna hos elektriska, uppvärmnings- och kylsystem. Syftet var att identifiera möjlighetsområden för att minska energianvändningen från nuvarande drift av byggnaderna. Efter att ha förstått energianvändningen i de fyra byggnaderna skapades modeller av byggnaderna i IDA ICE. Tillvägagångssättet innefattade två steg: först att modellera byggnadernas geometri och anpassa deras energiförbrukning för att matcha de mönster som identifierades i den tidigare dataanalysen. Sedan modellering av implementeringen av energieffektivitetsstrategier på byggnaderna, som syftar till att förbättra resultaten av den tidigare utförda dataanalysen och energirevisionerna. Dessa energieffektiva modeller underkastades analys av energiprestanda, ekonomisk analys, investeringsmöjlighetsanalys, bland andra. Resultaten som erhölls från modellerna med energieffektivitetsstrategier visade på energi- och ekonomiska besparingar som varierade från byggnad till byggnad genom automatisering av belysningssystemen i byggnaderna, med en genomsnittlig avkastning på investeringen på 2.5 år. På samma sätt uppnåddes betydande besparingar genom att sänka uppvärmningsinställningen under nätterna, vilket fick fjärrvärmeförbrukningen att skilja sig från dagtidens efterfrågan och resulterade i besparingar mellan 5 % och 8 % av den totala årliga energianvändningen i byggnaderna, utan någon nödvändig investering. Dessutom studerades implementeringen av förnybara energilösningar genom modellering av användningen av solpaneler i byggnaderna, vilket ledde till en minskning av elnätets efterfrågan med mellan 20 % och 48 %, beroende på tillgänglig yta för panelerna, med en genomsnittlig avkastning på investeringen på 5.5 år. Andra strategier studerades också och diskuterades i denna rapport. Sammanfattningsvis ger denna studie bevis på energi-, ekonomi- och miljömässig genomförbarhet av olika energieffektivitetsstrategier som kan implementeras i byggnaderna på KTH Campus. Dessa strategier bidrar till att uppnå miljömålen för Akademiska Hus och KTH.