Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svårigheter i läs- och skrivinlärning samt metoder som används för att identifiera vari svårigheterna består och åtgärder som tillämpas för att stödja elever med läs- och skrivproblematik. Den metod som tillämpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av åtta intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger läs- och skrivproblem är en riklig tal- och skriftspråklig stimulans i hem- och närmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus på att systematiskt följa varje elevs läsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som används för att upptäcka och identifiera läs- och skrivsvårigheter både består i olika former av kartläggningsmaterial och lärares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmåga att på daglig basis avläsa var eleverna befinner sig i inlärningsprocessen. Resultatet visar också att de åtgärder som tillämpas sker i såväl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, så kallad en-en-pedagogik, med syfte att träna det som eleverna specifikt behöver. Den sistnämnda formen av undervisning, en-en, har i resultatet framkommit som särskilt effektiv. Det framkommer även att lärares möjligheter till kollegialitet är en essentiell fråga för en effektiv undervisning. Sammanfattningsvis konstateras att skolans primära behov är en fråga om huruvida skolan tillförs ökade resurser.

Bakgrund Cirka en fjärdedel av alla vårdskador är läkemedelsrelaterade. Läkemedelsfel definieras som misstag i medicineringen som lett till eller hade kunnat leda till läkemedelsrelaterad skada hos patienten. Barn är känsligare och mer utsatta för brister och fel i läkemedelshanteringen än vuxna. Läkemedelsdoserna till barn måste alltid vara individuella och räknas fram specifikt för varje barn. Läkemedelskinetiken hos barn skiljer sig från vuxnas. Många av de läkemedel som förskrivs till barn är utprovade på vuxna och dessa läkemedel skrivs därför ofta ut off-label till barn. Läkemedelsbehandling av barn innebär således fler kritiska beräkningsmoment än hos vuxna. Läkemedelsfel kan ske i samband med förskrivning, transkribering, dispensering, administrering och övervakning. Vanliga orsaker till läkemedelsfel är brister i kommunikationen, brister i läkemedels- och vård processen, samt namn- och förpackningslikheter. Den vanligaste typen av läkemedelsfel hos barn är felaktig dosering och orsaker till läkemedelsfel hos barn kan exempelvis vara att läkemedel är förpackade för bruk på vuxna, lösningar avsedda för intravenöst bruk ges oralt och att barnen inte vägs innan läkemedelsdoseringen sker. Syfte Syftet var att belysa vad sjukvården kan göra för att förhindra läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn. Metod En allmän litteraturstudie tillämpades för att besvara syftet. Inklusions- och exklusions kriterier fastställdes. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl, där 13 vetenskapliga orginalartiklar valdes ut. Manuell sökning resulterade i ytterligare tre artiklar. Etiska överväganden gjordes. Totalt inkluderades 16 artiklar i föreliggande studies resultat, vilka värderades, klassificerades, och sammanställdes i en matris. Resultat Resultatet visade att ett antal strategier prövats och visat sig ge en signifikant minskning av antalet läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn. Strategierna bestod i införandet av följande åtgärder; Computerized physicians order entry och datoruträknade doser, sträckkodssystem för läkemedelshantering, klinikbaserade farmaceuter, utbildning av personalen, hjälpmedel för kommunikation mellan vårdnadshavare och sjukvården, samt preventionsprogram bestående av en kombination av flera åtgärder. Slutsats Alla strategier som framkom i denna studies resultat har var för sig förutsättning att förhindra läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn. Om flera av strategierna kombineras, borde de tillsammans kunna bidra till att fler läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn förhindras och på så sätt leda till en ökad patientsäkerhet och minskade kostnader för samhället.Nyckelord: Barn, läkemedelsfel, läkemedelsrelaterade skador, förhindrande åtgärder

Syftet med studien är att belysa skrivundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Samhället idag ställer krav på människors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hålla en god kvalité. Vi har i vår studie tittat på den generella undervisningen och på specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lärare och speciallärare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehåller samt vilket arbetssätt de använder och vilka åtgärder som sätts in för elever i behov av särskilt stöd. Genom enkäter och intervjuer har vi fått en inblick i hur skrivundervisningen ser ut. Vi har haft läroplanens kunskapsmål som utgångspunkt. Olika kategorier av lärare, klasslärare och ämneslärare samt speciallärare och specialpedagoger, har fått värdera och beskriva hur undervisningen läggs upp utifrån detta. Vårt resultat visade att den generella undervisningen och specialundervisningen i skrivande både har likheter och skillnader. Båda undervisningsformerna innehåller undervisning i att skapa och bearbeta olika texttyper vilket även läroplanen fokuserar på. Lärarna i den generella undervisningen anser att stavning är ett viktigt moment. I motsats till speciallärare som menar att stavning bör ha en mindre framskjuten roll i undervisningen. Specialundervisningen visade sig innehålla fler och mer varierade arbetssätt och åtgärder än den generella undervisningen.

En rapport med internationella mätningar från Skolverket (2012) visar att elevers läsförmåga har minskat. Vi tycker oss ha sett ett samband med Skolverkets rapport och vad vi sett under den verksamhetsförlagda utbildning där vi har noterat att det finns många elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med denna studie är att kartlägga två skolors arbetssätt med läs- och skrivinlärning samt deras hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter för att se om det skiljer sig åt. I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning omkring läs- och skrivinlärningens grunder och metoder samt definition, utredning och åtgärder av läs- och skrivsvårigheter. Materialet för undersökningen består av enkäter till lärarna i de båda skolorna, observationer samt en intervju. Materialet har granskats med avseende på skillnader mellan skolorna för att se om arbetssättet vid läs- och skrivinlärning och tillvägagångssättet vid hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter skiljer sig åt. Resultatet visade att vi kunde se både likheter och skillnader mellan skolorna avseende läs- och skrivundervisningen samt att utredningen av läs- och skrivsvårigheter är densamma på de båda skolorna.

Bakgrund: Sömnen är ett av våra grundläggande behov och är viktig för vår hälsa och välbefinnande. Sömnproblem är vanligt bland äldre personer som bor på särskilt boende. Sömnproblemen behandlas ofta med sömntabletter som medför risk för exempelvis förvirring och fall. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva effekter av icke farmakologiska åtgärder för att minska sömnproblem bland personer som bor och vårdas på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie där resultatet från åtta kvantitativa artiklar granskats och sammanställts. Resultatet av analysen redovisas utifrån följande sex kategorier; fysisk aktivitet, social aktivitet, ljusterapi, ändrade vårdrutiner, avslappning och kognitiv beteendeterapi. Resultat: I litteraturstudien framkom att icke farmakologiska åtgärder kan minska sömnproblem hos äldre personer på särskilt boende. Dock redovisas varierande resultat av de olika åtgärderna. Bäst resultat sågs när flera åtgärder kombinerades. Slutsats: Litteraturstudien visar att icke farmakologiska åtgärder kan minska sömnproblem hos äldre personer som bor på särskilt boende.

Då byggbranschen är en av de högst olycksdrabbade branscherna väcktes intresse i att undersöka bakgrunden till detta. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som får byggnadsarbetare att ta risker, samt att ta reda på om Arbetsmiljöverket och aktörerna inom ett projekt vidtar rätt åtgärder för byggnadsarbetarnas säkerhet. Rapporten omfattar en litteraturstudie samt intervjuer som lägger grunden för reslutat och analys. Framtidens US valdes som grund för empirin då det är ett mycket stort projekt där arbetsmiljön är omfattande och därav intressant att undersöka. Då NCC är huvudaktör på detta projekt och därmed har mest inflytande över arbetsmiljön intervjuades deras anställda. Eftersom byggnadsarbetarnas tidigare erfarenheter var av intresse gavs även en bild av mindre företag vilket gjorde det möjligt att dra jämförelser mellan arbetsmiljöarbetet på små och stora företag.

En av de viktigaste sakerna vi har i livet är vår hälsa och genom denna studie undersöktes sex kvinnors uppfattningar om begreppet hälsolitteracitet genom kvalitativa intervjuer. Syftet var att undersöka kvinnornas sätt att förvärva, förstå och använda sig av den hälsoinformation som cirkulerar i samhället. Resultat visar att respondenterna innehar en förhållandevis god hälsolitteracitet trots detta uppger respondenterna att de ibland har svårt att göra goda hälsoval. Det var inte svårt för respondenterna att förvärva information, då mycket fanns att tillgå via internet. För att kunna tolka och skapa förståelse kring hälsoinformation, tog de hjälp av bland annat personlig tränare. I den tolkande och kunskapsskapande process var det egna kritiska tänkandet viktigt, även om utsorteringen mellan bra och felaktig hälsoinformation tog mycket tid. Vad avser möjliga hälsofrämjande åtgärder, föreslog respondenterna att ämnet idrott och hälsa skulle få ett delvis annorlunda innehåll, där fokus skulle läggas på helhetshälsan, samt skatteregleringar (Sockerskatt). Sammanfattningsvis visar denna studie att ytterligare forskning behövs inom området hälsolitteracitet med fokus på hur hälsoinformation påverkar individer i olika sociala omgivningar.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en fördjupad förståelse av och kunskap om hur elevers hinder i matematiklärandet kan identifieras, förstås och åtgärdas inom ramen för speciallärares arbete. I studien används fokuserade gruppintervjuer och 14 speciallärare, specialpedagoger och lärare som arbetar med matematik inom det specialpedagogiska området har intervjuats. Fyra fokuserade gruppintervjuer har genomförts. Resultatet kan förstås utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Deltagarna beskriver att arbetet med identifiering av elevers hinder i matematik är komplext. Arbetet startar ofta på gruppnivå för att sedan fokusera på den enskilde eleven. Vårt resultat visar att deltagarna i studien verkar ha relationella förklaringar till elevers matematiksvårigheter. Med relationella förklaringar menas att förklaringar till hinder söks utanför individen i relationen mellan individen och omgivande miljö. Studien visar att undervisningens upplägg och lärarens kompentens kan påverka att hinder uppstår för elever i matematiklärandet. De åtgärder som beskrivs i studien är inriktade på att möta elevens svårigheter på individnivå.

No description available.

No description available.