Global ETD Search

11	Le choc de la rencontre : vers une littérature de la relation dans l’écriture de voyage ; suivi de Vers Sagana Caron Belzile, Camille 05 1900 (has links) Dans l’essai de ce mémoire, les propositions théoriques de Paul Ricoeur sur la mise en récit seront reliées à celles d’Édouard Glissant quant à l’émergence d’une littérature de la Relation, entendue comme le déploiement poétique d’un imaginaire fondé sur le rapport à l’autre sans crainte de dilution. Mon corpus est composé de trois textes phares de la littérature québécoise, soit les Relations de Jacques Cartier, les Dialogues avec un Sauvage de Lahontan et Volkswagen Blues de Jacques Poulin. Le rapport à l’autre, qui est au cœur de l’intrigue de chacune des œuvres, permettra d’analyser la progression d’une littérature, mais également d’une culture de la Relation au Québec. Dans le roman Vers Sagana, Rose et Yann décident dès leur première rencontre de voyager ensemble alors qu’ils sont tous deux en perte de repères. Dans un contexte de résurgence du processus de dépossession lié à l’histoire américaine depuis l’arrivée des Européens, les voix des personnages s’enchevêtrent pour donner forme à l’obsession d’un enracinement toujours fuyant. / Throughout the essay component of this master’s thesis, Paul Ricoeur’s theoretical approaches regarding the narrative form will be juxtaposed with those of Édouard Glissant regarding the emergence of a « poetics of relation », understood as the poetic deployment of an imaginary realm based on the relation to the other, without fear of dilution. My corpus consists of three key texts in Quebec travel literature: Jacques Cartier’s Relations, Lahontan’s Dialogues avec un Sauvage, and Jacques Poulin’s Volkswagen Blues. The relation to the other, at the heart of the stories in those three texts will permit the analysis of the progress of a literature, but also that of a culture of the Relation in Quebec. In the novel Vers Sagana, Rose and Yann decide upon their first meeting to travel together, while both at loss for reference points. In a context of the resurgence of the dispossession process related to the American history ever since its genesis, the voices of the characters mingle to give shape to the obsession with ever-elusive roots. Identité narrative Littérature de la Relation Écriture de voyage Conquête Autochtones Paul Ricœur Édouard Glissant Jacques Cartier Jacques Poulin Lahontan Narrative identity Poetics of relation Travel accounts Conquest Natives
12	L’homme pareil aux autres : stratégies et postures identitaires de l'écrivain afro-antillais à Paris (1920-1960)/ The man who is just like the others. Strategies and identities of African and Carribean writers in Paris (1920-1960) Bundu Malela, Buata 20 October 2006 (has links) Cette étude porte sur le fait littéraire afro-antillais de l’ère coloniale (1920-1960). Il s’agit d’examiner les stratégies des agents à partir des cas de René Maran, Léopold Sédar Senghor, Aimé Césaire, Édouard Glissant et Mongo Beti et de percevoir comment ils se définissent leur identité littéraire et sociale. Pour ce faire, notre démarche s’articule en deux temps : (1) examiner les conditions de possibilité d’un champ littéraire afro-antillais à Paris (colonisation française et ses effets, configuration d’un champ littéraire pré-institutionnalisé, etc.) ; (2) analyser les processus de consolidation du champ, ainsi que les luttes internes qui opposent deux tendances émergentes représentées d’abord par Senghor et Césaire, ensuite par Beti et Glissant, dont les prises de position littéraires mettent en œuvre des « modèles empiriques » ; ceux-ci régulent et unifient leurs rapports au monde et à l’Afrique. This study relates to afro-carribean literature in colonial period (1920-1960). We want to examine the strategies of agents like René Maran, Léopold Sédar Senghor, Aimé Césaire, Édouard Glissant and Mongo Beti ; and we want to understand how they invente literary and social identity. Our approach is structured in two steps: we shall analyse (1) the conditions for an afro-carribean literary field to appear in Paris (french colonialism and its consequences, configuration of literay field...) ; (2) the consolidation of this field and the internal struggles between two tendances represented by Senghor and Césaire, by Glissant and Beti whose literary practice shows the “empirical model” that regularizes and consolidates their relation with the world and Africa. Mongo Beti theory of field Léopold Sédar Senghor French studies african studies AFRIQUE colonialism ACCULTURATION LEOPOLD SEDAR SENGHOR AIME CESAIRE LITTERATURE COMPAREE LITTERATURE ANTILLAISE SCHEMATISME ESCLAVAGE LITTERATURE AFRO-ANTILLAISE PHILOSOPHIE DE LA LITTERATURE LITTERATURE AFRICAINE ETUDES POSTCOLONIALES. SOCIOLOGIE DE LA LITTERATURE MONGO BETI ÉDOUARD GLISSANT INTERCULTURALITE COLONISATION LITTERATURE FRANÇAISE FRANCOPHONIE RENE MARAN LITTERATURE CARIBEENNE NEGRITUDE African and carribean literature Caribbean literature postcolonial studies sociology of literature Édouard Glissant Aimé Césaire négritude. René Maran acculturation interculturality schematism Africa
13	Vi hör inte världens sång längre : En text om kravet på den nya människans tänkande bortom gott och ont / We don't listen to the song of the world anymore Ulriksson, Tanja January 2022 (has links) Världen är oupplösligt sammankopplad i sina relationer och förhållanden, ändå finner människan sätt att separera och låta skillnader hindra henne från att leva och samexistera i sin mångfald. Friedrich Nietzsche skriver ”Kanske uttrycker vårt ord ’människa’ (manas) ännu något av denna självkänsla: människan betecknade sig själv som det väsen som mäter värden, som värderar och mäter, som det ’värderande djuret i sig’.” I den här uppsatsen börjar jag i Nietzsches genealogi och filosofi som utgångspunkt för att förstå hur och när den europeiska filosofin började plocka isär sig själv inifrån och titta närmare på människans subjekt och hennes värden. Jag vill genom det se på den moderna filosofins sätt att skildra och förstå människan i världen. Vidare anser jag att filosofin måste öppna sig för en bredare kanon för att i det moderna samhället kunna vara en praktik som inkluderar alla levda erfarenheter. Min uppsats har även syftet att utforska en sådan möjlig brygga för var filosofin kan få en materiell och aktivistisk mening. Vägen jag tar för att föreslå en sådan brygga är som nämnt från Nietzsches genealogi. Sedan fortsätter analysen framåt genom Frantz Fanons avkolonialiserande tänkande som tar utgångspunkt i levd erfarenhet. Av särskild vikt är något jag här kallar för en teori om skillnad som ovärderlig, som utarbetas i närhet till Édouard Glissant framför allt, och som vilar på ett fokus på detaljen och hur den måste förstås på ett icke-hierarkiserande sätt för att ingå i Glissants tanke och term Relation. Skillnaden som ovärderlig öppnar i det dekoloniala tänkandet upp för kunskapen utanför den traditionellt överlägsna diskursen och leder oss in i Glissants filosofi och relationens tänkande. / In this paper I am asking the question about the European human values and their effect on philosophy and thought through three different philosophers. What I want to examine is how we can get past thinking human subjects as constituted by the hierarchical and often oppositional differences that were installed by means of a normalizing universal with colonial roots. The essay begins with Nietzsche’s geneological account of how and when European philosophy began to disassemble itself from within, focusing on his idea of the need for a new man. Then I turn to Frantz Fanon and the decolonization of European thought and power, as one based on violence and hiererachy. Édouard Glissants poetics of Relation is then essential for thinking man today in the entangled, constantly changing world that we live in. Friedrich Nietzsche Frantz Fanon Édouard Glissant Nietzsche Fanon Glissant människan bortom gott och ont skillnad dekolonial relation opacitet motsatsförhållande politisk filosofi genealogi gränstänkande Sylvia Winter rhizom värden värderande aktivistisk filosofi avkolonialisering detalj moralens genealogi jordens fördömda poetics of relation relationens filosofi poetik kaos moral dekonstruktion det dekoloniala Philosophy Filosofi

Page generated in 0.0538 seconds