No description available.

<p>I en mjukvaruutvecklingsprocess ingår vanligtvis att ta fram modeller över den mjukvara som ska konstrueras. Detta är inte sällan ett omfattande arbete som kräver ett samarbete mellan flera personer i en gemensam modelleringsmiljö. I sådana modelleringsmiljöer används vanligtvis modelleringsverktyg som stöd i arbetet. Dessa modelleringsverktyg utgör tillsammans en verktygsmiljö. I denna studie undersöks möjligheter för företag och professionella organisationer att i sådana verktygsmiljöer använda modelleringsverktyg som baseras på öppen källkod.</p><p>Tre modelleringsverktyg baserade på öppen källkod har analyserats i studien; ArgoUML, Fujaba och Umbrello UML Modeller. Studien har fokuserats på att undersöka tre viktiga egenskaper hos dessa verktyg som är avgörande för deras tillämpning i verktygsmiljöer hos företag och professionella organisationer. Dessa egenskaper är integrationsförmåga, potential att vid integration hantera komplexitet hos modeller samt supportmöjligheter. Resultaten av studien visar att det i dagsläget inte finns något modelleringsverktyg baserat på öppen källkod för UML-modellering som tillgodoser de krav som ställs i en verktygsmiljö hos företag och professionella organisationer där XMI används för verktygsintegration.</p>

Syftet med uppsatsen är att sammanställa vad Open Source är och försöka kartlägga hur användningen av Open Source-program ser ut på de svenska folkbiblioteken.Jag tittar även på vilka Open Source-program som kan vara aktuella för ett bibliotek att titta närmare på. Resultatet visar att Open Source inte används i någon större utsträckning men att man är positivt inställd till rörelsen. Några få program har börjat användas men man är orolig för hur supporten fungerar för Open Source-program, sen verkar biblioteken inte ha någon större kontroll över vilka program som faktiskt används utan är styrda av de regler som kommunens IT-avdelning har satt upp.

Mittuniversitetet skapar "Välkomstbrev" för alla utbildningstillfällen vid varjeterminsstart, något som hittills gjorts manuellt. Det har dock på sistone uppkommit behov av att automatisera, förenkla och centralisera processengenom ett användarvänligt, webbaserat verktyg. Målet för detta projekt harvarit att presentera och utvärdera förslag till ett sådant verktyg som fyller deovan nämnda behoven. Verktyget är applikationen "Välkomstbrev" som skapatsmed tekniker, språk och moduler skrivna i öppen källkod som finns fritttillgängliga på nätet. De grundläggande språken som använts för konstruktionenär HTML5, CSS, JavaScript, PHP, SQL. Den arbetar emot databasen"kursprogrambrev" som innehåller all nödvändig data för publikationen avvälkomstbreven. Applikationen består av fyra olika gränssnitt som motsvararolika profiler: Lärare, Redaktör, Brevadministratör och Databasadministratör.Profilerna är lösenordsskyddade och åtkomliga för de av lärosätets personalsom berörs. Varje profil har sina konkreta uppgifter att sköta i applikationen ochinteragerar med de andra profilerna via databasen. Resultatet av profilernasinteraktion är att välkomstbreven skapas i PDF-format och placeras i utvaldkatalog. Eftersom användbarheten var av högsta prioritet från ledningens sidahar flera användartester gjorts för att utvärdera den slutliga produkten. Dessahar visat att målen överlag har uppnåtts, men att vissa aspekter måstevidareutvecklas i nära samråd med lärosätets ledning.

<p>Detta arbete har gjorts för att utvärdera XMI 2.0. Utvärderingen har gjorts för att se om den nya standarden (2.0) av XMI är bättre än den gamla. Det finns måga typer av problem som kan testas denna rapport undersöker om det går att exportera/importera klassdiagram mellan olika verktyg med hjälp av XMI. De UML-verktyg som har testats är Poseidon, Visual paradigm, Magic draw, Altova Umodel, Argouml Bouml.Resultatet visar att det inte är så lätt som man kan tro att exportera/importera diagram mellan olika UML-verktyg.</p>

Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig. Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken. Argumenten för och emot öppen programvara kan delas in i tre huvudkategorier: ekonomiska aspekter som beskriver den totala ägandekostnaden, tekniska aspekter som berör teknisk mognad och integration, samt demokratiska aspekter som är speciella för offentlig verksamhet. Eftersom verksamheten bekostas av allmänna skattemedel är det i medborgarnas intresse att genom sina folkvalda politiker bevaka situationen. Genom att intervjua ITchefer för tre kommuner i Västerbotten har data erhållits om hur dessa kommuners ITmiljöer ser ut, hur öppen programvara bedöms, samt deras uppfattningar om den framtida utvecklingen. Respondenterna anger som främsta orsak för att öppen programvara ej används att den totala ägandekostnaden fortfarande är för oklar, till skillnad från existerande system där inga oklarheter finns. eftersom ingen egen utveckling bedrivs köps alla system in av leverantörer, som ännu inte har någon mogen affärsmodell för öppen programvara. Av större intresse är att påverka leverantörerna att använda öppna format och standarder, som kan minska inlåsningseffekterna till specifika system och förbättra konkurrenssituationen. Även kompetensfrågan påverkar, eftersom kommunerna i dagsläget inte har tillräcklig intern kompetens om öppen programvara. Den komplexa ITmiljön med flera hundra olika system försvårar också ett byte. Den framtida utvecklingen pekar dock på att situationen kommer att ändras. I takt med att fler kommuner inför öppna ITmiljöer blir kostnadsbilden tydligare, och ökat samarbete mellan olika kommuner för upphandlingar och utvecklingsprojekt erbjuder besparingsmöjligheter med öppen programvara. Det folkliga och politiska trycket är i nuläget lågt, men i takt med att den allmänna debatten ökar och politiker nås av utlandsinfluenser kommer sannolikt förändringstrycket från ett demokratisk perspektiv att öka. Om fem år är det mycket möjligt att en kritisk massa har uppnåtts, som gör att stora förändringar sker på kort tid. I debatten jämställs ofta all offentlig ITverksamhet, men studien finner att det föreligger stora skillnader mellan förutsättningarna för statlig och kommunal IT. Statliga verk har en smal uppgift och ett nationellt omfång, medan kommuner ska erbjuda sina ITtjänster till alla medborgare på ett standardiserat och kostnadseffektivt sätt. Denna distinktion är betydelsefull att förstå.

Detta arbete har gjorts för att utvärdera XMI 2.0. Utvärderingen har gjorts för att se om den nya standarden (2.0) av XMI är bättre än den gamla. Det finns måga typer av problem som kan testas denna rapport undersöker om det går att exportera/importera klassdiagram mellan olika verktyg med hjälp av XMI. De UML-verktyg som har testats är Poseidon, Visual paradigm, Magic draw, Altova Umodel, Argouml Bouml.Resultatet visar att det inte är så lätt som man kan tro att exportera/importera diagram mellan olika UML-verktyg.

Den här uppsatsen ämnar till att undersöka vilka produktfaktorer som är avgörande när företag/organisationer väljer en öppen källkods-mjukvara. Uppsatsen undersöker även hur involverad utvecklare inom företag/organisationer är vid beslutsfattande och implementation kring ny mjukvara. För att undersöka detta skapades ett ramverk baserat på tidigare forskning som innehåller fem faktorer. Ramverket lade grunden till intervjuer som genomförts på anställda inom ledning och utveckling hos en stor statlig myndighet samt ett mindre ITföretag. Resultatet av dessa intervjuer jämfördes mot ramverket, vilket visade på att de olika organisationerna prioriterar olika produktfaktorer. Den största likheten mellan organisationerna var produktfaktorn användarvänlighet. Skillnaden i prioriteringar av produktfaktorer kan bero på skillnaden i storlek av organisationerna, eller deras olika arbetsuppgifter. Utvecklare inom båda organisationer visade sig ha inflytande vid införskaffningen av ny mjukvara, men skilde sig i det att utvecklare på det mindre ITföretaget har större inflytande än hos den statliga myndigheten. Återigen kan detta bero på storleken hos de två organisationerna.

Syftet med studien är att analysera möjligheter och begränsningar med att använda programvaror baserade på öppen källkod för att förvalta en organisations e-post där utkontraktering inte är ett alternativ. Detta baseras på tio krav som identifierats som relevanta i relation till e-postlösningar. Inom studiens omfattning representeras OSS(Open Source Software)-lösningarna av programvarorna Zimbra Collaboration Suite, Citadel och Kolab Server. För att undersöka styrkor och svagheter hos dessa har hybridmetoden action case tillämpats. Genom ett interpretativt och iterativt närmande har representanterna ställts inför de identifierade kraven och deras förmåga att leva upp till kraven har analyserats. Undersökningens resultat visar att majoriteten av kraven kan tillgodoses av lösningarna. En av representanterna levererar lösningar till samtliga krav, vilket visar på möjligheten att använda OSS-baserade lösningar inom en organisation och företag. Styrkor och svagheter hos dessa kan korreleras med representanternas förmåga att leva upp till de analysgrundande kraven.

I en mjukvaruutvecklingsprocess ingår vanligtvis att ta fram modeller över den mjukvara som ska konstrueras. Detta är inte sällan ett omfattande arbete som kräver ett samarbete mellan flera personer i en gemensam modelleringsmiljö. I sådana modelleringsmiljöer används vanligtvis modelleringsverktyg som stöd i arbetet. Dessa modelleringsverktyg utgör tillsammans en verktygsmiljö. I denna studie undersöks möjligheter för företag och professionella organisationer att i sådana verktygsmiljöer använda modelleringsverktyg som baseras på öppen källkod. Tre modelleringsverktyg baserade på öppen källkod har analyserats i studien; ArgoUML, Fujaba och Umbrello UML Modeller. Studien har fokuserats på att undersöka tre viktiga egenskaper hos dessa verktyg som är avgörande för deras tillämpning i verktygsmiljöer hos företag och professionella organisationer. Dessa egenskaper är integrationsförmåga, potential att vid integration hantera komplexitet hos modeller samt supportmöjligheter. Resultaten av studien visar att det i dagsläget inte finns något modelleringsverktyg baserat på öppen källkod för UML-modellering som tillgodoser de krav som ställs i en verktygsmiljö hos företag och professionella organisationer där XMI används för verktygsintegration.