Introduktion/Bakgrund: Majoriteten av den svenska befolkningen lever med övervikt och fetma, om inga åtgärder görs kommer trenden att fortsätta. Samhällets omkostnader för övervikt och fetma år 2016 beräknades till 48,6 miljarder. Grunden i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är personcentrerad vård och det är mötet med patienten som kan leda till livsförändring  Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans arbete med att främja livsstilsförändring hos vuxna med övervikt. Metod Litteraturstudien skrevs utifrån Polit och Beck (2021) nio steg. artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed och granskades med Polit och Becks (2021) granskningsmallar. 10 artiklar utgör resultatet. Resultat:  Artiklarna resulterade i fyra kategorier- Relationer och kommunikationsstrategier, personcentrerat förhållningssätt, rådgivning och uppföljning.  Slutsats: I sjuksköterskans sätt att jobba med livsstilsförändringar hos patienter som hade övervikt eller fetma krävdes ett personcentrerat förhållningssätt med individanpassade rådgivning. Uppföljning var en viktig intervention i sjuksköterskans arbete till livsstilsförändringar.

Introduction: Overweight and obesity in children is a growing global health problem with over 340 million affected children between the ages of 5 and 19. More than 20% of all children of the same age suffer from overweight or obesity in Sweden today. Overweight and obesity can cause a lot of suffering for the child, both physically and psychologically. Healthcare services have great responsibility to inform and support families in the care of their children. Parents play an important role in their children's health and well-being. Their experience with the support and attitudes of the health care professional can affect the outcome for the child. Aim: The aim of the study was to investigate how parents to overweight or obese children experience the support and attitudes of health care professionals. Method: Descriptive design with literature review as method and a qualitative approach. Ten original articles retrieved from the CINAHL and PubMed databases were included. Results: Both positive and negative experiences were reported from the parents. The findings were divided into three main categories. The first category was person-centered care, where parents' experience of the health care professionals working in a person-centred way was identified, as well as experiences that they did not. The second category was the attitude of the health care professional. There, parents' experiences of being offended was identified, but also the experience that the health care professionals had been considerate. The third category was experiences of the organization where parents' positive experiences of definite actions were identified, but also their experience of lack of coordination. Conclusion: A respectful and person-centered approach is fundamental to parents' positive experience of the healthcare professional’s support and attitude. Furthermore, cooperation in the care team is a cornerstone for a functioning organization and continuity, which facilitates person-centered care.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma ökar hos världens befolkning. Denna ökning ses även hos barn. Övervikt och fetma leder till psykisk och fysisk lidande för individen. Faktorer som inverkar på övervikt och fetma är främst stillasittande och kost. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har möjlighet att förebygga övervikt och fetma hos barn, men det finns utmaningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma inom barnhälsovården.  Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. I studien ingick artiklar av både kvalitativ, kvantitativ och mixed methods design. Dataanalysen genomfördes enligt Bettany-Saltikov och Mcsherrys tillvägagångssätt vid systematisk litteraturstudie.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med nio tillhörande underkategorier. De tre huvudkategorierna var; Familjens roll och inverkan, Sjuksköterskans förutsättningar i mötet och Samhällets normer och organisationens utformning.  Slutsats: I arbetet med övervikt och fetma hos barn upplevde sjuksköterskan både hindrande och främjande faktorer som påverkade arbetet. Relationen med familjen ansågs som central och var avgörande i sjuksköterskans strävan mot att skapa förändring.

Bakgrund: I takt med att övervikt och obesitas ökar hos barn redan från tidig ålder så växer behovet av att barnhälsovårdssjuksköterskor bör arbeta förebyggande för en hälsosam livsstil. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskor upplevelser och erfarenhet av att arbeta med barn som har övervikt eller obesitas samt hur det kan förebyggas.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Som datainsamlingsmetod har författarna utfört semistrukturerade intervjuer med åtta barnhälsovårdssjuksköterskor som har valts ut med ett ändamålsenligt urval. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.Huvudresultat: Det framkom två kategorier och fem subkategorier i analysprocessen. Barnhälsovårdssjuksköterskorna beskrev att de hade tydliga rutiner och verktyg vid arbetet med barn som har övervikt eller obesitas. En stor del av barnhälsovårdssjuksköterskornas uppdrag var att arbeta förebyggande genom att utbilda föräldrarna om kosten och den fysiska aktivitetens betydelse. I samtalet med föräldrar så upplevde flera barnhälsovårdssjuksköterskor hinder och utmaningar. Slutsats: Att arbeta preventivt för en hälsosam livsstil är en viktig uppgift sombarnhälsovårdssjuksköterskor har. De kunde uppleva svårigheter i samarbetet med föräldrar kring barnets övervikt. Något som skulle kunna skapa bättre förutsättningar för barnhälsovårdssjuksköterskornas förebyggande arbete är att erbjuda fortbildning inom området övervikt och obesitas. Utbildning i motiverande samtal skulle kunna underlätta samtalet med föräldrar och barn.

<p>Bakgrund: Övervikt bland barn har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället och i övriga världen. Den främsta orsaken till övervikt är en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. För att goda viktminskningsresultat ska uppnås måste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvårdnaden runt det överviktiga barnet. Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vårdpersonalens påverkan för livsstilsförändringar hos familjer med överviktiga och feta barn i åldern 6-12 år. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats användes och sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes på databaserna Pubmed och Cinahl. Det var 19 stycken artiklar som svarade mot studiens syfte och frågeställningar. Dessa inkluderades i studien. Resultat: Studierna visade att kost och fysisk aktivitet har betydelse för övervikt hos barn. Föräldrarna bör introducera goda kost- och motionsvanor tidigt hos barnen. Studien visade att det är viktigt att involvera hela familjen för att förhindra övervikt och att det krävs mer än en intervention för att fånga upp det överviktiga barnet. Studien visade också att vårdpersonalen måste skaffa sig bättre kunskaper i att diagnostisera övervikt och fetma samt att aktivt arbeta mot att övervinna de hinder som finns för att uppnå goda behandlingsresultat.</p> / <p>Abstract</p><p>Overweight among children have decreased and are now a health problem in the society and over the world. The leading cause to overweight is an unbalance between energy intake and energy consumption. The nurse must involve the whole family in the care of overweight child or adolescent to achieve good weight results. The aim of this study was to describe the importance of diet and physique activity and the staff of health’s role to influence families’ with overweight children in the age of 6-12 year to a change of lifestyle. The method that was used is a systematic descriptive literature review based on 19 scientific articles. The searches were performed at the two databases, Pubmed and Cinahl. There where 19 articles that supported our aim and question of issue that were included in the study. The result showed that diet and physique activity has a meaning to prevent obesity and overweight among children. The parents must introduce good diet and exercise-habits in the early age. The study also shows the importance to involve the whole family to prevent obesity and more then just one intervention is needed to target the overweight child. The study also showed that staff of health must improve their skills to diagnose obesity and overweight and active work to overcome the obstacle to achieve good results of treatment.</p>

Bakgrund: Övervikt bland barn har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället och i övriga världen. Den främsta orsaken till övervikt är en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. För att goda viktminskningsresultat ska uppnås måste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvårdnaden runt det överviktiga barnet. Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vårdpersonalens påverkan för livsstilsförändringar hos familjer med överviktiga och feta barn i åldern 6-12 år. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats användes och sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes på databaserna Pubmed och Cinahl. Det var 19 stycken artiklar som svarade mot studiens syfte och frågeställningar. Dessa inkluderades i studien. Resultat: Studierna visade att kost och fysisk aktivitet har betydelse för övervikt hos barn. Föräldrarna bör introducera goda kost- och motionsvanor tidigt hos barnen. Studien visade att det är viktigt att involvera hela familjen för att förhindra övervikt och att det krävs mer än en intervention för att fånga upp det överviktiga barnet. Studien visade också att vårdpersonalen måste skaffa sig bättre kunskaper i att diagnostisera övervikt och fetma samt att aktivt arbeta mot att övervinna de hinder som finns för att uppnå goda behandlingsresultat. / Abstract Overweight among children have decreased and are now a health problem in the society and over the world. The leading cause to overweight is an unbalance between energy intake and energy consumption. The nurse must involve the whole family in the care of overweight child or adolescent to achieve good weight results. The aim of this study was to describe the importance of diet and physique activity and the staff of health’s role to influence families’ with overweight children in the age of 6-12 year to a change of lifestyle. The method that was used is a systematic descriptive literature review based on 19 scientific articles. The searches were performed at the two databases, Pubmed and Cinahl. There where 19 articles that supported our aim and question of issue that were included in the study. The result showed that diet and physique activity has a meaning to prevent obesity and overweight among children. The parents must introduce good diet and exercise-habits in the early age. The study also shows the importance to involve the whole family to prevent obesity and more then just one intervention is needed to target the overweight child. The study also showed that staff of health must improve their skills to diagnose obesity and overweight and active work to overcome the obstacle to achieve good results of treatment.

Barnfetma är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen, ungefär 20-25 % av Sveriges barn och ungdomar är överviktiga. Barn med övervikt riskerar att drabbas av sjukdomar såsom diabetes, leverpåverkan och fettrubbningar samtidigt som de riskerar att bli mobbade av andra barn. Syftet var att ta reda på hur barn och föräldrar kan förebygga övervikt och fetma hos barnet samt vilken roll sjuksköterskan spelar i förebyggandet av barnövervikt. Vetenskapliga artiklar söktes på Pubmed och har sammanställts till ett resultat. Två av studierna beskrev att programmet "Let's go 5-2-1-0" kan motivera barn att gå ner i vikt och förbättra sina hälsovanor, tillsammans med motiverande samtal ger det ännu bättre resultat. Även genom att använda äldre elever som mentor till yngre elever kan hälsovanor förbättras. Föräldrarna spelar en stor roll, det kan bli problem när föräldrarna inte anser att barnets övervikt är ett problem och det finns även en rädsla för ätstörningar om ämnet tas upp med barnet. Ett annat problem som beskrevs vara den enkla åtkomsten av onyttig mat och dryck och bristen på billiga faciliteter för utförande av fysiska aktiviteter. Två studier belyste att sjuksköterskorna upplevde brist på tid, verktyg och resurser för att arbeta förebyggande mot och behandla barnfetma. Slutsatsen är att för att lyckas med förebyggande och behandling av övervikt krävs att föräldrarna är motiverade att utföra ändringar i vardagen. Sjuksköterskor inom primärvården och på barnmottagningen och skolsköterskor anser sig inte ha tid, verktyg eller resurser att hantera detta problem och de anser att det krävs mer utbildning och tid. / Childhood obesity is a serious public health problem, 20-25% children and youth in Sweden are overweight. Children who are overweight are at risk of diseases such as diabetes, liver disorders, lipid disorders and risk of being bullied by other children. The aim was to find out how children and parents can prevent overweight and obesity in children and what role nurses play in the prevention of child obesity. A search for scientific articles was made on PubMed and those where compiled to a result. Two studies described the "Let's go 5-2-1-0" program as successful to motivate children to lose weight and to better their health habits, together with motivational interviewing an even better result emerged. Using older students as mentors for the younger students can also improve the children's healthy habits. The parents play a big role in the prevention and treatment of childhood obesity and it can become a problem when the parents don't consider their child to be overweight or obese and there is a fear for eating disorders if the subject is brought up with the child.  Another problem described was the easy access to unhealthy food and lack of cheap facilities for the execution of physical activity. Nurses experienced a lack of time, tools and recourses to work preventive against and to treat childhood obesity.  In conclusion, to succeed with the prevention and treatment it is required that the parents are motivated to make the necessary lifestyle changes, and the nurses need more education and time.

Sammanfattning  Bakgrund  Övervikt och fetma definieras som ”onormal eller överdriven ansamling av fett som utgör en risk för hälsa”. Förekomsten av fetma har globalt fördubblats sedan 1980-talet. Enligt barnhälsovården var 2011 8,0 - 13,5 % av Sveriges fyraåringar överviktiga och 1,8 - 2,7 % hade fetma.  Syfte  Att belysa barn och ungdomars (8-19 år) erfarenheter av att leva med övervikt eller fetma samt granska hur den metodologiska aspekten datainsamlingsmetod beskrivs.  Metod  Litteraturstudie med deskriptiv design. Sammanställning av tolv artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats samt mixed metod. Systematisk databassökning i PubMed.  Resultat  Barn och ungdomar har svårt att identifiera sig som överviktigt/feta. Kroppsuppfattning är individuellt och skiljer sig mellan könen, flickor identifierar sig i större utsträckning som överviktiga/feta.  Barn och ungdomar med övervikt/fetma upplever i större utsträckning utsatthet/mobbning än normalviktiga i t.ex. skola, vid fysisk aktivitet eller sociala medier där vänner och/eller familjemedlemmar ger viktrelaterade kommentarer. Samband kan ses mellan utsatthet/mobbning under ungdomsåren och senare i livet.  Reducerad livskvalitet är vanligt förekommande i form av försämrat självförtroende, depression samt påverkad fysisk aktivitet.  Generellt finns en god förståelse gällande sund livsstil, detta uppfattas svårt att leva efter och familjen har en viktig stöttande roll. Trygghet och tillhörighet återfinns även hos andra överviktiga/feta kamrater.  Slutsats  Barn och ungdomar med övervikt/fetma mår sämre än normalviktiga. Detta visar sig i sämre kroppsuppfattning, reducerad livskvalitet och utsatthet/mobbning. Därför är av stor vikt att i tidigt skede uppmärksamma barn och ungdomar med viktproblematik, detta för att i erbjuda adekvata vårdinsatser. / Abstract  Background  Overweight and obesity is defined as abnormal or an overexaggerated amount of fat that creates a risk for ones health. The presence of obesity has doubled globally since the 1980's. According to the Child Health Care 2011 were 8,0 - 13,5 % of Swedens four year olds considered to be overweight, and 1,8 - 2,7 % are considered obese.  Purpose  The purpose of the literaturestudy is to describe the experiences of children and adolescents (8-19 years) living with overweight/obesity and examine how the methodological aspect of data collection method is described.  Method  The methods consisted of: a literature study with descriptive design, a systemativ computer based search with PubMed and a summary of 12 qualitative and quantitative studys and mixed metod.  Results Children and adolescents have a hard time identifying themselves as overweight/obese. Body image is individual and there is a clear distinction between the sexes, where girls tend to identify themselves more as overweight/obese. Children and adolescents tend to experience a greater degree of bullying and vulnerability then would children of normal weight, in school, social media and when exerting themselves physically from friends and family members who make weight related comments. Correlations can be seen between vulnerability and bullying in both the youth ages and into adulthood. Reduced quality of life is often experienced through weakened sense of self-confidence, and depression, as well as poorer performance in physical activity. Children and adolescents in general have a good understanding of what it means to have a healthy lifestyle, but find it difficult to follow. Family has a very important role in supporting this lifestyle, security and belonging are also found in other overweight/obese peers. Conclusion Children and adolescents who are overweight/obese feel worse than normal weight peers. This shows itself through poorer body awareness, reduced quality of life and vulnerability/bullying. Therefore it is of great importance to the early attention to children and young people with weight problems, in order to offer appropriate health care interventions.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i det moderna samhället, och bär med sig fysiska komplikationer som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Även psykiska utmaningar som stress och depression kan framträdas. Stereotypisering av överviktiga personer kan innebära bemötande av varierande kvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa människors upplevelser av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med tio artiklar, varav två var kvantitativa och åtta kvalitativa. Resultat: Tre teman identifierades: Känsla av stigmatisiering/fördomar, Känsla av förnedring, Skuld och skam. Slutsats: Övervikt och fetma bär med sig fysiska, psykiska och sociala komplikati oner. Det kan hända att överviktiga individer väljer att inte söka vård på grund av att de har upplevt att de blivit förnedrade av vårdgivare. Klinisk betydelse: För att överviktiga personer ska få bättre vård krävs det att vårdgivare som exempelvis sjuksköterskor blir mer medvetna om överviktigas upplevelser. Genom detta, kan omvårdnad av dessa personer uppnå bättre kvalitet. / Background: Overweight and obesity is a rising problem in the modern society, and carries physical complications such as diabetes and cardiovascular diseases. Psychical complications such as stress and depression can also become apparent. Stereotyping of overweight people could lead to treatment of varying quality. Aim: The purpose of this study was to elucidate people's experiences of living with overweight and obesity. Method: Literature review with ten articles, in which two are quantitative and eight qualitative. Results: Three themes were identified: Feelings of stigmatization/prejudice, Feelings of humiliation, Shame and guilt. Conclusion: Overweight and obesity carries physical, psychological and social complications. People with overweight may choose not to seek health care due to having experienced humiliation from caregivers. Clinical significance: In order for overweight people to receive better health care, caregivers such as nurses need to become more aware of overweight people's experiences. In doing so, health care can achieve better quality.

Internets framväxt har gjort det möjligt för marginaliserade grupper att få sina röster hörda på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. I denna studie analyseras användningen av #uppmuntrafetma på Instagram för att undersöka hur detta fungerar som en plattform för att utmana stereotypa kroppsideal för kvinnor och hur det fungerar som plattform för att bedriva feministiskt/politiskt förändringsarbete. Resultatet visar att Instagram kan fungera som en plattform för politiskt förändringsarbete, dock med vissa restriktioner. Plattformens utformning reproducerar samhälleliga normer, vilket gör det svårt för marginaliserade att ta plats. Däremot kan Instagram ses som en plattform där dessa marginaliserade grupper på ett enkelt sätt kan mobiliseras och diskutera sina politiska åsikter. För att kunna nå ut till så många som möjligt har det visat sig att hashtaggen fungerar bra. Genom att utmana rådande plattformsnormer når debatten ut till fler användare som annars kanske inte hade deltagit i diskussionen. Något som diskuteras i studien är hur ett politiskt förändringsarbete som till viss del går ut på att motarbeta objektifiering av kvinnor kan fungera på en så pass objektifierande plattform som Instagram. Analysen visar att det kan ske med hjälp av normbrytande bilder.