Hur ska en bra ledare vara? Detta är den inledande intervjufrågan i vår studie kring barns perspektiv på bra ledare. Ledare finns överallt i samhället och deras förhållningssätt synliggörs i deras sätt att agera och uttrycka sig. Deras bemötande kan uppfattas positivt och negativt av de människor de leder. Syftet med denna uppsats är att studera barns uppfattning om ledarskap utifrån problematik kring övervikt och fetma. Den fråga vi ville söka svar på var: - Hur är en bra respektive dålig ledare enligt barn med övervikt och fetma? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex barn i åldrarna 8-12, vilka ingår i ett projekt för barn och ungdomar med övervikt och fetma, som heter ”Viktiga barn och ungdomar”. I bearbetningen av intervjuerna använde vi oss av en analysmetod som kallas meningskoncentrering, som syftar till att koncentrera intervjusvaren till kortare meningsbärande enheter. Detta gav oss två huvudområden som blev vårt resultat. I de svar barnen gav var ledaren ofta en lärare. Ur svaren utkristalliserades två huvudområden under vilka ledares egenskaper kan sorteras, nämligen närhet och distans vilka speglar positiva och negativa möten mellan barn och ledare. Närhet innefattar utifrån vårt resultat följande underrubriker: lyhörd, snäll, uppmuntrande och hjälpsam. Distans innefattar rubrikerna ordning och behärskning samt stress. Under varje rubrik får man möta barnens upplevelser med deras egna ord.

No description available.

Syfte och frågeställningar I takt med att fetmaepidemin ökar i Sverige ökar sjukvårdskostnaderna för behandling av individer som lider av denna folksjukdom. Ökad kunskap inom barns överviktproblematik såväl som väl utformade förebyggande och behandlande åtgärder krävs för att minska sjukantalet. Syftet med föreliggande studie var därför att klargöra hur förebyggande och behandlande åtgärder tillämpas idag, och hur dem kan utvecklas för att uppnå såväl bättre resultat som att minska sjukvårdskostnaderna. Vilka faktorer anser informanterna är orsaken till att barnfetma ökar i Sverige? På vilket sätt tillämpas förebyggande och behandlande åtgärder mot barnfetma? Hur kan förebyggande och behandlande åtgärder inom barnfetma utvecklas för att uppnå bättre resultat i framtiden? Metod Föreliggande studie utgår från fem informanter från olika delar av Sverige som intervjuades utifrån Grounded Theory. Svaren tolkades utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat Inom sjukvården sker behandlande åtgärder genom samtal mellan familj och läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast. Inom barnhälsovården sker förebyggande åtgärder genom kost - och hälsosamtal och årskontroller. För att i framtiden utveckla detta krävs politiska åtgärder, evidensbaserade studier och insatser som inkluderar hela familjen. Utökade resurser skulle möjliggöra utbildning av fler aktörer på marknaden som skulle kunna utveckla primär- och sekundärvård. Slutsats Dagens sjukvårdskostnader på tjugo miljarder skulle i framtiden i större utsträckning kunna användas till forskning och prevention mot barnfetma, om effektiva åtgärder vidtas. På längre sikt är de höga sjukvårdskostnaderna som ett resultat av allt fler svenskars ohälsosamma livsstil, ohållbart. För att kostnader i form av sjukfrånvaro och förtidspension inte ska fortsätta att öka krävs en kombination av multifaktoriella åtgärder på samhällsnivå, inom sjukvården och skolhälsovården. Fyra av fem informanter använde sig av en behandlingsmetod utan vetenskaplig förankring. Behandlingsresultaten är för närvarande svaga.

Gastric Bypass är en kirurgisk viktminskningsmetod som innebär att magsäcken förminskas.Detta sker genom att maten leds förbi större delen av magsäcken och den första delen avtunntarmen. Den Gastric Bypass opererade blir då fortare mätt och kroppens upptag avnäringsämnen och kalorier minskar. Det har gjorts en hel del medicinsk forskning kringGastric Bypass, men inte så mycket kring de opererades egna upplevelser av operationen,samt de pedagogiska aspekter som det innebär att vara tvungen att lära sig leva efter en heltny livsstil. Detta fann vi därför intressant att undersöka närmare i denna kvalitativa studie. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur Gastric Bypass opererade, med bloggen somredskap lär sig leva med den livsstilsförändring som operationen innebär, samt vad som skermed bloggarens sociala identitet under den snabba viktnedgången. Teoretisk utgångspunkt:Studiens utgångspunkt ligger i ett sociokulturellt perspektiv av textanalys, med inspiration avhermeneutik i analysarbetet. Datamaterial samlades in via sex bloggare, som via sina bloggarskriver om upplevelser före och efter en Gastric Bypass operation. Resultat: Ur analysenframkom att samtliga av de bloggare som vi valt att ha med i studien ser Gastric Bypass somden sista utvägen att bli fri från sin övervikt. De upplever även att de komplikationer som kanuppstå vid operationen är en mindre risk än ett fortsatt liv som överviktig. Som vi tolkar det ärdet även vanligt att bloggarna försöker hålla uppe en positiv ton kring operationen i bloggen.Detta trots att vi i analysen funnit flertalet tecken på att den livsstilsförändring som krävs avde opererade är allt annat än enkel att genomföra. Problematik kring kosten och den egnasjälvuppfattningen ser vi som vanligt förekommande, samt att omgivningens påverkan fårbetydelse för bloggaren på flera olika sätt. I vår analys har vi även sett att bloggen skullekunna fungera som ett hjälpmedel för Gastric Bypass opererade då den ger möjlighet tilllärande genom utbyte av erfarenheter mellan bloggare och läsare, samt även fungerar somskrivterapi och en sorts social gemenskap. Slutsats: Slutsatsen av vår tolkning av upplevelsenkring en Gastric Bypass, är att det är vanligt med en viss förvirring kring den socialaidentiteten och de nya rutinerna hos den opererade. Vi menar därför att Gastric Bypassopererade borde erbjudas mer pedagogisk hjälp för att ändra sitt beteende, och att fokus inteenbart bör läggas på de medicinska effekterna, utan även på de opererades egna upplevelserav operationen.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation. Metod En kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter. En halvstrukturerad intervjuguide med följdfrågor utformades och sammanlagt genomfördes sex intervjuer. Inklusionskriterier för deltagande var att operationen skulle ha ägt rum minst två år före intervjutillfället samt att personen var svensktalande och myndig.Insamlat datamaterial analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Medicinskt stöd samt skriftlig information upplevdes tillräckligt. Informanterna önskade insatser i form av utökat stöd vid livsstils- och beteendeförändringar, främst preoperativt,samt att få ta del av andras erfarenheter i liknande situationer. Telefonkontakt med hälso- och sjukvård och ett gott socialt stöd medförde trygghet. Tidigare kunskaper och ett personcentrerat bemötande från hälso- och sjukvården föredrogs. Slutligen upplevdesuppföljningen bristfällig från primärvården och informanterna poängterade sitt eget ansvar att följa upp och själv kontakta sjukvården vid behov. Slutsats Det finns ett behov av ytterligare stöd från hälso- och sjukvården i samband med gastricbypass, främst vad gäller det stöd som krävs vid livsstils- och beteendeförändringar.Informationsbehov föreligger både pre- och postoperativt.

Bakgrund: Övervikt och fetma har visat sig vara ett växande folkhälsoproblem i hela världen och leder till ökad risk för många följdsjukdomar. Även i Sverige har det skett en kraftig ökning och år 2013 var nästan hälften av befolkningen överviktig. Motiverande samtal används allt mer i den förebyggande hälso- och sjukvården för att motivera patienter till en förändrad livsstil. Syfte: Var att beskriva om motiverande samtal påverkade livsstilsförändringar hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa och kvalitativa inkluderade vetenskapliga artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: Resultatet visade att motiverande samtal kan påverka viktminskning och livsstilsförändringar genom fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor hos personer med övervikt och fetma. Viktiga faktorer för att göra en förändring var motivation och self-efficacy. Diskussion: Motiverande samtal kan vara en effektiv behandlingsmetod i sjuksköterskors hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården för att motivera patienter med övervikt och fetma till att göra livsstilsförändringar. Slutsats: Ytterligare forskning med fokus på MI och kost och motion behövs för att utvärdera om metoden ger god evidens och långsiktiga resultat när det gäller viktminskning.

Övervikt och fetma bland barn är ett globalt växande folkhälsoproblem. Övervikt och fetma i barndomen ökar risken för att bli överviktig som vuxen. Nästan ett av fem barn är överviktig. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattning om övervikt bland skolbarn. Studien har en kvalitativ ansats som inkluderade åtta stycken intervjuer med skolsköterskor i två kommuner. Intervjuerna spelades in och analyserades. Resultatet av studien visade att skolsköterskorna ansåg att tre faktorer påverkar övervikt bland sina skolbarn. En stillasittande livsstil har vuxit in i barnens livsstil och är en anledning till den ökade vikten bland skolbarn. Skolsköterskorna ser matvanorna som en ytterligare faktor samt tillgången till mat som har ett högt energivärde samt är näringsfattig. Den tredje faktorn som skolsköterskorna ansåg påverka skolbarnens vikt var barnens föräldrar. Skolsköterskorna betonade föräldrarnas ansvar när det gäller kunskaper i näringslära som orsak eftersom det påverkar barnens hälsa. Studiens visade att föräldrar troligen har stor påverkan av sina barns livsstil och kan vara avgörande gällande barns fysiska aktivitet samt goda kostvanor. Det visades att det finns ett behov av hälsofrämjande insatser i framtiden för att förebygga hälsoproblem, som är kopplade till övervikt. Skolsköterskorna har en god helhetssyn på problemet dock bör deras kunskap tas tillvara på ett bättre sätt och ses som del i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs dock mer insatser.

Bakgrund: Ett av tre barn i västvärlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohälsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjärt– och kärlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet då många överviktiga barn tenderar att behålla den ohälsosamma livsstilen in i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem årens skolinterventioner och dess utformning på hälsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrån en bedömningsmall. Resultat: Analysen visade att ökad fysisk aktivitet kan påverka barns kroppssammansättning och därigenom hälsorelaterade faktorer. Interventionernas design påverkade resultaten på varierande vis. De studier där man påverkat fler faktorer så som kost, motivation samt miljö visade förbättringar på barnens kroppssammansättning. Kortare interventioner redovisade positiva resultat inom syreupptagningsförmåga samt vilopuls. Slutsats: Interventioner med fysisk aktivitet som huvudkomponent kan påverka barn hälsa positivt genom att öka syreupptagningsförmågan samt vilopulsen, vilket i sin tur ger förbättrad hjärt- och kärlhälsa.

Fetma är ett sjukdomstillstånd som ökar i samhället. År 2013 hade 43 miljoner barn i fem års ålder diagnosen fetma. Problem med hormonrubbningar, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes är konsekvenser barnen kan få på grund av fetma. Förutom de fysiska konsekvenserna kan en ökad psykisk belastning medföra att individen drar sig undan, upplever känslor av skam och skuld som kan leda till en sämre självkänsla. För att utveckla vården utifrån ett patientperspektiv behövs kunskap om hur barn med fetma upplever sitt tillstånd och vad orsaken till detta beror på, med hjälp av motiverande samtal kan barnen få motivation till förändring. Med denna studie ville författarna få en djupare förståelse kring hur motiverande samtal kan hjälpa barn som lider utav fetma och deras föräldrar. Många barn drabbas av fetma på grund av en påverkan från föräldrarna som ofta själva har viktproblem. Tillsammans kan barnen med deras föräldrar åstadkomma livsstilsförändringar när sjuksköterskan ser till att hela familjen inkluderas och vårdar utifrån ett livsvärldsperspektiv. Utifrån en sammanställning av tidigare forskning har detta arbete utformats till en litteraturstudie. De kategorier som resultatet byggts på är: Motivation; ett steg till förändring, beteendeförändringar i vardagslivet samt föräldrarnas delaktighet och inflytande. Motiverande samtal som ett hjälpmedel visade sig ha en god inverkan för att förändra vardagsbeteenden hos barn med viktproblematik. Barnet behöver tillsammans med detta få uppleva känslor av trygghet och delaktighet. För att detta ska kunna ske krävs det kontinuerlig övning och undervisning kring hur motiverande samtal ska tillämpas tillsammans med en vårdvetenskaplig förankring hos sjuksköterskan. Föräldrarnas delaktighet har varit av betydelse för barnen när det har kommit till att förändra sina gamla vanor.

Bakgrund: Övervikt ökar runt om i världen och kan ge betydande hälsorisker. Tidigare studier visar att låg utbildning, låginkomstyrken och arbetslöshet hos föräldrar ökar risken för att barnet ska få övervikt, men även två heltidsarbetade föräldrar är en riskfaktor. Näringsfattig kost med högt fett- och sockerinnehåll är förknippat med övervikt. Därför är det intressant att undersöka vad som kan bidra till övervikt och tidigt identifiera dessa patienter inom hälso- och sjukvården. Syfte: Att undersöka om det finns något samband mellan barns övervikt och föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättning samt se hur barnens kostvanor och måltidsordning ser ut. Metod: Den valda designen var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Databearbetning skedde med livsstilsenkäter från en överviktsenhet för barn och ungdomar på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: I resultatet framgår att det finns ett statistiskt samband mellan hög bukhöjd och BMI hos barnet och låg utbildningsnivå hos modern och fadern. Vikten påverkas endast av moderns utbildningsnivå. Faderns sysselsättning har ett statistiskt samband med barnets BMI och bukhöjd. De flesta barn åt frukost, lunch och middag regelbundet. Nästan hälften av deltagarna åt sötsaker och drack sötad dryck minst två gånger i veckan. Endast tre barn kom upp i den dagliga rekommendationen av frukt och grönsaker. Slutsats: Det finns ett statistiskt samband mellan föräldrar och deras barns övervikt och som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om detta i mötet med familjerna. Det var få deltagare som följde de rekommendationer som finns angående frekvens av grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och sötsaker. Forskning visar att övervikt är ett folkhälsoproblem som fortsätter att öka och därför behövs mer framtida forskning för att upptäcka fler riskfaktorer, skyddsfaktorer och vad sjukvården kan göra för att hjälpa dessa barn. / Background: Overweight is increasing around the world, and provides significant health risks. Previous studies shows that low education, low income profession and unemployment among parents increases the risk for the child to gain excess weight, but also two full-time working parents is a risk factor. Poor diet with high fat and sugar content is associated with obesity. Therefore, it is interesting to examine what can contribute to obesity and early identification of these patients in health care is needed. Aim:  To investigate whether there is a correlation between overweight children and their parental education and employment and to see the children’s eating-habits. Method: The chosen design was a quantitative cross-sectional study. Data processing was done with lifestyle questionnaires from an obesity unit for children and young people at a university hospital in Mid Sweden.  Result: The result shows a statistical correlation between high visceral fat and BMI of the child and low educational level of the mother and father. The weight is only affected by the mother's level of education. A statistical correlation was discovered between father's employment and the child's BMI and visceral fat. Most children ate breakfast, lunch and dinner regularly. Almost half of the participants ate sweets and drank sweetened beverages at least twice a week. Only three children followed the daily recommendation of fruits and vegetables. Conclusion: There is a statistical correlation between parents and their children's overweight and as a nurse, it is important to be aware of this in the meeting with the families. However, more research is needed to discover more risk factors.