<p>Aim</p><p>The purpose of this degree thesis was to find out what strategies and behaviours earlier overweight individuals have used to maintain their weight loss.</p><p>- What strategies did the participants use to loose weight?</p><p>- Which behaviours are related with maintained weight loss?</p><p>Method</p><p>The study is based on an encase research with earlier overweight individuals who had lost weight with help of the Cambridge method. The chosen population who further more had maintained their weight for over one year have answered questions about their successfully maintained weight loss.</p><p>Results</p><p>The results are based on 32 overweighed individuals, 9 men and 23 women, who had maintained their weight loss for over one year. After the initial weigh loss by help of the Cambridge method their main strategy was to change eating behaviour – by eating on regular schedule, choose food with less fat – and to increase their physical activity. Regular weight control every day or at least once a week was also a common behaviour among the participants.</p><p>Conclusions</p><p>The majority of those who took part in the study wore involved with regularly physical activity and ate on a regular basis in order to maintain their weight loss. The most important reason to their weight loss was according to themselves support, encourage, fast result, contact with their consultant, increased knowledge and characteristics features like strong will and a high degree of motivation</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier och beteenden tidigare överviktiga individer använt för att gå ner i vikt samt för att bibehålla vikten.</p><p>- Vilka strategier använde deltagarna sig av för att gå ner i vikt?</p><p>- Vilka beteenden var förknippade med varaktig viktminskning?</p><p>Metod</p><p>Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning, där tidigare överviktiga individer, som gått ner i vikt med hjälp av Cambridgemetoden och bibehållit vikten i över ett år, besvarat frågor om deras strategier för en varaktig viktnedgång.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet bygger på 32 överviktiga individer, 9 män och 23 kvinnor, som bibehållit reducerad vikt under minst ett år. Den varaktiga viktminskningen uppnåddes genom att efter viktminsk¬ningen, med hjälp av lågkaloridieten (VLCD) Cambridgekuren, övergå till sunda matvanor enligt tallriksmodellen och ökad fysisk aktivitet. Att äta på regelbundna tider, samt välja fettsnål mat tycks också vara gynnsamt. Regelbunden kontroll av vikten genom att väga sig varje dag eller någon gång i veckan verkade också bidra.</p><p>Slutsats</p><p>Majoriteten som deltog i studien uppgav att de utförde regelbunden fysisk aktivitet samt åt enligt tallriksmodellen för att bibehålla sin vikt. Den huvudsakliga anledningen till deras varaktiga viktnedgång berodde enligt dem själva på stöd, uppmuntran, snabbt resultat, kontakt med konsulent, ökad kunskap samt karaktärsdrag såsom stark vilja, insikt samt hög grad av motivation.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barn med överviktigt och fetma upplever skolidrotten jämfört med ett vattengymnastikpass specifikt för just barn med övervikt.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Hur upplever barnen aktiviteterna på skolidrotten jämfört med aktiviteterna på vattengymnastiken?</p><p>• Hur upplever barnen kamraterna i skolan jämfört med kamraterna på vattengymnastiken?</p><p>• Hur upplever barnen läraren i skolidrotten jämfört med ledaren i vattengymnastiken?</p><p>• Hur upplever barnen lokalerna i skolan jämfört med lokalerna på vattengymnastiken?</p><p>Metod</p><p>För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med öppna, ostrukturerade intervjuer. Jag vände mig till en vattengymnastikgrupp för barn med övervikt och fetma och frågade om tillstånd att intervjua dem. Fem intervjuer genomfördes varav en inte gav några väsentliga svar alls så den används inte utan klassas som externt bortfall.</p><p>De övriga fyra intervjuerna skrevs ner, svaren analyserades och användes sedan för att besvara frågeställningarna.</p><p>Resultat</p><p>Generellt så skiljer sig aktiviteterna ganska mycket åt. Informant A och D som går i skolår 1 respektive 2 tycker att aktiviteterna i skolidrotten är roligast medan informant B och C som går i skolår 6 respektive 7 föredrar aktiviteterna på vattengymnastiken.</p><p>Alla fyra informanterna känner sina klasskamrater bättre och har fler bättre kamrater där som de umgås med på fritiden än i vattengymnastikgruppen. Samarbetet på idrottstimmarna fungerar bra. Generellt sett så brukar de inte prata så mycket i samband med vattengymnastikpassen.</p><p>Alla informanterna har okej eller bra idrottslärare som de är nöjda med. Alla är nöjda med ledaren i vattengymnastiken. Det är ingen som tycker att de får för lite uppmärksamhet på lektionerna eller vattengymnastikpassen.</p><p>Barnen är överlag nöjda med lokalerna. Det enda negativa är att informant B tycker det finns för få duschar på vattengymnastiken och informant D tycker att skolidrottens omklädningsrum är för små och att bassängen på vattengymnastiken kunde vara större</p><p>Slutsats</p><p>Tre av barnen i studien är positivt inställda till fysisk aktivitet och tycker om både skolidrotten och vattengymnastiken och att det är roligt. Det fjärde barnet är inte lika positiv till skolidrotten som de andra men däremot till fysisk aktivitet och vattengymnastiken . Två informanter föredrar skolidrotten och två föredrar vattengymnastiken. De har övervägande bra upplevelser av båda aktiviteterna och det är deras personliga smak som avgör vilken de föredrar.</p>

<p>Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals attityder till överviktiga patienter. Metoden var en litteraturstudie som var grundad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet kunde indelas i två kategorier, positiva attityder och negativa attityder. Vårdpersonal som huvudsakligen arbetade med överviktiga patienter hade mer positiva attityder och ett bättre förhållningssätt gentemot de aktuella patienterna. Gruppen med negativa attityder, dominerade i resultatet, de visade fördomsfullhet och negativism och att överviktiga patienter ofta särbehandlas. Överviktiga ansågs som lata och själva skyldiga till sin övervikt. Vårdpersonalen uttryckte ofta att de helst skulle vilja slippa vårda överviktiga patienter. En ökad medvetenhet om egna attityder och större kunskap om denna sjukdom vore önskvärt för framtiden för att uppnå den bästa omvårdnaden för dessa patienter.</p>

<p>Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda. Ökad fysisk aktivitet har visat sig leda till lägre sjuktal och lägre utgifter för företagen, pengar som istället kan läggas på promotivt arbete. Framtida interventioner bör inriktas på att öka kunskapen om hälsosam livsstil för att på så sätt öka medvetenheten om fördelar med motion och god nutrition. Då de flesta studier är gjorda i USA, Australien eller England vore det intressant att se om resultaten skulle ge samma utslag om de gjordes i länder med lägre BNP eller sämre arbetsförhållanden.</p>

<p>Utvecklingen av övervikt och fetma förekommer i alla åldrar och anses numera vara en kronisk sjukdom, och ersätter mer traditionella folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att både den fysiska och psykiska hälsan grundläggs i barndomen samt att föräldrars livsstil avspeglas på barnen. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om sambandet mellan föräldrars livsstil och barns viktuppgång. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar hämtade från vetenskapliga databaser. Resultatet av studien visade att föräldrars socioekonomiska status spelade en avgörande roll i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn. Ett ökat BMI hos föräldrar samt rutiner gällande mat, fysisk aktivitet och tiden barn spenderade framför TV:n visade sig leda till viktuppgång hos barnen. Genom att införa fritidspedagoger på vissa lekplatser samt att lärarna blir mer delaktiga i aktiviteter under rasterna ges barnen goda förutsättningar för att minska risken att utveckla övervikt och fetma, då den fysiska aktiviteten stimuleras.</p>

No description available.

Bakgrund: Känsliga samtalsämnen är något som sjuksköterskan ofta kommer i kontakt med. Ett av dessa ämnen är övervikt, som är ett stort folkhälsoproblem. I samtalet med patienten är kommunikation en nyckelfaktor för att skapa god vård. Syfte: Syftet med studien är att utifrån aktuell vetenskaplig omvårdnadsforskning mellan åren 1995-2010, beskriva och analysera de strategier för hur sjuksköterskan hanterar känsliga samtal i mötet med vuxna överviktiga patienter. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie, där artiklar relevanta för ämnet söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Datamaterialet inkluderar 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ ansats i en metaanalys. Resultat: Metaanalysen visar på att övervikt är ett känsligt ämne som är svårt för sjuksköterskan att hantera. Det mest framträdande sättet för sjuksköterskan att hantera känsliga samtal är att helt och hållet undvika ämnet. När ämnet väl togs upp var de vanligaste strategierna för att initiera problemet att koppla an problemet med övervikt till en medicinsk diagnos, samt använda sig av kommunikativa redskap i form av mätvärden och journalanteckningar. Det tycks också finnas en viss struktur för hur känsliga samtal genomförs. Diskussion: Frågan är vem som bär ansvaret för att möjliggöra att känsliga samtal lyfts upp i den utsträckningen det borde. Detta är viktigt för att kunna bryta den negativa trend som ses idag, där övervikt är ett ökande folkhälsoproblem. Implikationer för vården: Studien är tänkt att användas som ett hjälpmedel i vården för att medvetandegöra sjuksköterskor om vikten av att lyfta fram problemet med övervikt, samt att redovisa de arbetssätt och kommunikativa strategier sjuksköterskan kan använda sig av i hanteringen av känsliga samtal.

Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals attityder till överviktiga patienter. Metoden var en litteraturstudie som var grundad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet kunde indelas i två kategorier, positiva attityder och negativa attityder. Vårdpersonal som huvudsakligen arbetade med överviktiga patienter hade mer positiva attityder och ett bättre förhållningssätt gentemot de aktuella patienterna. Gruppen med negativa attityder, dominerade i resultatet, de visade fördomsfullhet och negativism och att överviktiga patienter ofta särbehandlas. Överviktiga ansågs som lata och själva skyldiga till sin övervikt. Vårdpersonalen uttryckte ofta att de helst skulle vilja slippa vårda överviktiga patienter. En ökad medvetenhet om egna attityder och större kunskap om denna sjukdom vore önskvärt för framtiden för att uppnå den bästa omvårdnaden för dessa patienter.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda. Ökad fysisk aktivitet har visat sig leda till lägre sjuktal och lägre utgifter för företagen, pengar som istället kan läggas på promotivt arbete. Framtida interventioner bör inriktas på att öka kunskapen om hälsosam livsstil för att på så sätt öka medvetenheten om fördelar med motion och god nutrition. Då de flesta studier är gjorda i USA, Australien eller England vore det intressant att se om resultaten skulle ge samma utslag om de gjordes i länder med lägre BNP eller sämre arbetsförhållanden.

Utvecklingen av övervikt och fetma förekommer i alla åldrar och anses numera vara en kronisk sjukdom, och ersätter mer traditionella folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att både den fysiska och psykiska hälsan grundläggs i barndomen samt att föräldrars livsstil avspeglas på barnen. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om sambandet mellan föräldrars livsstil och barns viktuppgång. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar hämtade från vetenskapliga databaser. Resultatet av studien visade att föräldrars socioekonomiska status spelade en avgörande roll i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn. Ett ökat BMI hos föräldrar samt rutiner gällande mat, fysisk aktivitet och tiden barn spenderade framför TV:n visade sig leda till viktuppgång hos barnen. Genom att införa fritidspedagoger på vissa lekplatser samt att lärarna blir mer delaktiga i aktiviteter under rasterna ges barnen goda förutsättningar för att minska risken att utveckla övervikt och fetma, då den fysiska aktiviteten stimuleras.