Jag har valt att fördjupa mig i frågan kring om sångrösten hos klassiska sångare påverkas av övervikt, och i så fall hur. Frågan är belyst från tre håll; aspekterna fysiologi, psykologi och historia finns med. Jag har intervjuat Johan Sundberg, professor i Musikakustik samt läst en mängd böcker, artiklar, uppsatser och forskningsrapporter i ämnet. Undersökningen visar att bland annat bukmuskulaturen, tyngdkraften i strupen samt syresättningen av blodet påverkas av övervikt. Det är också tydligt att sång påverkar den inre människan positivt, dvs. att man känner positiva känslor efter att ha sjungit. Denna känsla påverkas också av att kroppen utsöndrar hormon när man sjunger som verkar i positiv riktning. Att klassiska sångare rent historiskt sett haft en högre del som varit överviktiga har sin förklaring i idealet i samhället under operans storhetstid samt subkulturens sociala manér och livsstil. / <p>Lärarexamen</p>

Övervikt och obesitas är ett globalt folkhälsoproblem. Denna patientgrupp är stor och förekommer inom all hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att belysa överviktiga och obesa patienters erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Litteraturstudie var metoden som användes med hjälp av Polit och Beck (2008). Litteratursökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed/Medline. Efter urval och granskning med hjälp av Karlstads Universitets granskningsprotokoll (2004) valdes sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sedan återigen granskats och bearbetats med hjälp av Polit &amp; Beck (2008). Huvudfynden resulterade i tre kategorier, stigmatisering, attityder och skuld och skam. Huvudkategorin stigmatisering handlande om att patienter kände sig stigmatiserade dels av att inte få plats fysiskt i olika utrymmen, dels av andra människors uttalanden och förhållningssätt gentemot dem. Huvudkategorin attityder tar upp både positiva och negativa attityder som patienterna möts av när de kommit i kontakt med sjukvårdspersonal i olika sammanhang. Merparten av attityderna som angavs var av negativ karaktär. Huvudkategorin skuld och skam tar upp de känslor av skuld och/eller skam som patienterna kände på grund av sin övervikt och obesitas.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor. Ohälsosamma vanor kan göra att barn utvecklar övervikt senare i livet. Mamman ansvarar över tillgången av ohälsosam kost i hemmet och är den främsta förebilden kring matvanor. Sämre sovrutiner har en negativ inverkan på vikten hos barn. Inaktivitet och ett frekvent tv- och datoranvändande hos föräldrar är kopplat till barns övervikt. Barn som uppmuntras att äta en varierad kost har ett positivt samband med barnens aktivitetsnivå. Sker middagen framför tv:n fanns ett högt BMI-värde hos barnen. Den slutsats som framkom var att hur föräldrar lever, vad gäller mat och livsstilvanor, är starkt kopplat till barns beteende och uppfattning kring detta. Ohälsosamma vanor hos föräldrarna kan bidra till barns överviktutveckling. Hälso- och sjukvården behöver fånga upp problemet och ge stöd till föräldrar för att förebygga övervikt hos barn.

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.  Resultat: det framkom två tydliga skillnader i attityder vilka var positiva och negativa till patienter med övervikt och fetma som dominerades av negativitet. Slutsats: för att dessa patienter ska få en så god omvårdnad så möjligt skulle utbildning och handledning i bemötande och attityder vara en bra början. Mer forskning behövs på området för att kunna kartlägga vad den eventuella utbildningen bör fokuseras på.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behandlingsmetoder och dess effekter för barn och ungdomar med övervikt och fetma. Data samlades in via databasen Medline/Pubmed och 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades sedan in i olika kategorier. Resultatet visar att det finns olika typer av behandlingsmetoder för barn och ungdomar med övervikt och fetma dock, ger de olika resultat. Kirurgiskbehandling har visats sig ha god effekt trots dess biverkningar. Kombinerad läkemedelsbehandling, så som kost och motions förändringar kombinerat med något av läkemedlen sibutramin eller orlistat, har även visat på gott resultat. Det finns även olika verktyg i behandlingen mot övervikt och fetma exempel på detta är en mandometer som har visats sig vara ett bra hjälpmedel. Behandlingsmetoder som inriktar sig mot skolväsendet har ej visat på några större skillnader i vikt eller BMI. Att involvera hela familjen i behandlingsmetoder som inriktar sig på kost och motion har visat positiva resultat på viktminskning samt BMI reduktion. Författarna till föreliggande studie ansåg att familjebaserade viktminskningsprogram var mest effektiva då de visade på bäst resultat i viktminskning samt BMI reduktion. Andra behandlings metoder så som kirurgi och läkemedel i kombination med kost och motions förändringar visade också på goda resultat dock påvisade behandlingarna vissa biverkningar. / Abstract The purpose of this literature study was to describe the treatment and its effects on children and adolescents with overweight and obesity. Data were collected through the database Medline / Pubmed and 14 articles were included in the result. The result was then entered into various categories. The result show that there are different types of treatments for children and adolescents with overweight and obesity, they have however given different results. Surgical treatment has been shown to be effective despite its adverse effects. Combined drug therapy, such as changes in diet and exercise combined with one of the drugs sibutramine and orlistat, has also shown good effect. There are also various tools in the treatment of overweight and obesity and one example of this is a mandometer which has shown to be a useful tool in the treatment of overweight and obesity. Programs targeting school based system have not revealed any major differences in weight or BMI. Involving the entire family in programs that focus on changes in diet and exercise has shown positive results in weight loss and BMI reduction. The authors of the present study found that family-based weight loss program was most effective due to that they showed the best results in weight loss and BMI reduction. Other treatment methods such as surgery and medication combined with changes in diet and exercise also showed good results, they have however shown some side effects.

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården. Resultat: De riskfaktorer som hade störst betydelse för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn var följande; rökning under graviditet, tidig matintroduktion, ohälsosam föda, ”överätning”, föräldrars vikt, minskad sömn, stillasittande aktiviteter/fysisk inaktivitet, ökad mediekonsumtion, etnisk bakgrund, samt hereditet. Konklusion: Flera av ovanstående riskfaktorer saknades i mödra- och barnhälsovårdens riktlinjer, varför resultatet i denna studie skulle kunna ha betydelse för hälso- och sjukvårdspersonalen i deras preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori. Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier.   Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal.   Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem världen över och de två senaste årtionden har en ökning skett bland överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att beskriva interventioner riktat mot att främja viktnedgång. Metoden som använts var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar valdes ut efter artikelsökningar i CINAHL, PubMed samt manuella sökningar. Dessa kvalitetsgranskades sedan med hjälp av granskningsmallar av Polit och Beck (2012). Artiklarna redogjorde för studier genomförda med både kvalitativ och kvantitativ metod. Med artiklarna som underlag framkom två kategorier i resultatet; Informera och undervisa samt stödja och motivera. Dessa kategorier kommer att fokusera på kost, fysisk aktivitet och beteendeförändring. Författarna drog slutsatsen att personer som önskar minska i vikt måste ändra beteende för att sedan kunna tillgodose sig optimal kost och motion.

Bakgrund Fetma är en utbredd folksjukdom, hos såväl barn och unga som hos vuxna.Övervikt och fetma ökar riskerna för flertalet livslånga och potentiellt livshotande sjukdomar som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. Genom preventivt arbete kan sjuksköterskan hjälpa barn, föräldrar och familjer till en bättre hälsa vilket i längden även leder till en förbättrad hälsa på samhällsnivå. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma. Metod En allmän litteraturöversikt valdes med avsikt att sammanställa den aktuella vetenskapliga kunskapen som finns inom ämnet. Totalt har 17 artiklar inkluderats. Resultat Fem huvudkategorier formulerades. Förutsättningar för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, med fokus på kunskap och ansvarsområden.Föräldrautbildning, med föräldrarnas avgörande roll för barnens hälsa i centrum samt hur sjuksköterskan på bästa sätt arbetar med utbildning av föräldrarna. Motiverande samtal,enligt forskning den mest framgångsrika metoden för preventionsarbete inom området.Interprofessionella teamet, ett arbetssätt som har stor potential att effektivisera preventionsarbetet. Hinder för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, där omotiverade föräldrar ansågs vara det största hindret för minskning av barnfetma. Slutsats Grundläggande kunskap hos sjuksköterskan om hälsoproblemet är avgörande för preventivt arbete. De mest framgångsrika preventiva åtgärderna är föräldrautbildning,motiverande samtal och interprofessionellt samarbete. Största hindret anses vara omotiverade och/eller förnekande föräldrar.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hälsosamtal avseende levnadsvanor med patienter som lever med övervikt eller fetma. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats utfördes via enkätfrågor som var beskrivande med öppna svarsalternativ. I studien deltog fem distriktssköterskor som arbetade på vårdcentral i Dalarna eller på Gotland. Genom fenomenografisk design analyserades data. Resultat: Resultatet läggs fram genom två beskrivningskategorier; Evidensbaserade metoder som innehöll uppfattningsgrupperna; Utredning och behandling samt Bejaka patientens resurser. Beskrivningskategorin Omgivnings faktorer, hade uppfattningsgrupperna; Frekvensen av hälsosamtal samt Pedagogiskt förhållningssätt. Användning av evidensbaserade verktyg såsom midjemått och midja/höftkvot var låg bland distriktssköterskorna, men body mass index (BMI) samt motiverande samtal (MI) användes flitigt. Patienter söker ofta för andra besvär (högt blodtryck, ledbesvär) som kan återkopplas till kroppsvikten. Distriktssköterskorna erfarenhet var att det är svårt att komma tillrätta med viktproblem där motivation till viktnedgång var stark i början hos patienten men att den avtar. Dessa svårigheter kan bero på depression, skuld och skam hos patienterna. Slutsats: För att patienter med övervikt och fetma ska få den ultimata behandlingen krävs mer tid och resurser från hälso- och sjukvården då det kan vara en lång process att gå ner i vikt. Motivationen har en avgörande roll samt användning av evidensbaserade verktyg.