Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hälsosamtal avseende levnadsvanor med patienter som lever med övervikt eller fetma. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats utfördes via enkätfrågor som var beskrivande med öppna svarsalternativ. I studien deltog fem distriktssköterskor som arbetade på vårdcentral i Dalarna eller på Gotland. Genom fenomenografisk design analyserades data. Resultat: Resultatet läggs fram genom två beskrivningskategorier; Evidensbaserade metoder som innehöll uppfattningsgrupperna; Utredning och behandling samt Bejaka patientens resurser. Beskrivningskategorin Omgivnings faktorer, hade uppfattningsgrupperna; Frekvensen av hälsosamtal samt Pedagogiskt förhållningssätt. Användning av evidensbaserade verktyg såsom midjemått och midja/höftkvot var låg bland distriktssköterskorna, men body mass index (BMI) samt motiverande samtal (MI) användes flitigt. Patienter söker ofta för andra besvär (högt blodtryck, ledbesvär) som kan återkopplas till kroppsvikten. Distriktssköterskorna erfarenhet var att det är svårt att komma tillrätta med viktproblem där motivation till viktnedgång var stark i början hos patienten men att den avtar. Dessa svårigheter kan bero på depression, skuld och skam hos patienterna. Slutsats: För att patienter med övervikt och fetma ska få den ultimata behandlingen krävs mer tid och resurser från hälso- och sjukvården då det kan vara en lång process att gå ner i vikt. Motivationen har en avgörande roll samt användning av evidensbaserade verktyg.

Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors inställning till gymnasieungdomars övervikt. Studien genomfördes med hjälp av två fokusgruppsintervjuer. Den första gruppen bestod av tre skolsköterskor och den andra av fem. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. De tre kategorier som kom fram var övervikt som hälsoproblem, bedömning och diagnostik och hälsofrämjande åtgärder vilket visade att många skolsköterskor uppfattade sig ha större problem med anorexia bland eleverna jämfört med övervikt. Ofta hade ungdomarna fått fetma innan skolsköterskorna ansåg sig reagera på övervikten. Skolsköterskorna uppfattade en skillnad i övervikt hos ungdomarna mellan olika gymnasieprogram. De ansåg också att övervikt kan vara svårt att tala om och att problemet kunde vara svårt att åtgärda på grund av att tiden inte räcker till. Skolsköterskorna menade att de hade en god förståelse för hur övervikt uppstår och hur problemet kan åtgärdas. Slutsatsen är att skolsköterskorna inte uppfattade övervikt som ett stort problem bland skolungdomar. De menade att problemet är litet i jämförelse med andra hälsoproblem. När övervikten betraktas i relation till andra problem kan det finnas en risk att problemet underskattas. För att klargöra detta behövs dock ytterligare undersökningar. / The aim of the study was to investigate the school nurses' attitudes towards overweight among teenagers. The study was conducted using two focus group interviews. The first group consisted of three school nurses and the other of five. Data was analyzed using qualitative content analysis. Three categories appeared: overweight as a health problem; assessment and diagnosis; and health promotion. It showed that many nurses perceived the greater problem was anorexia among students compared to obesity. Often the young people had become obese before school nurses reacted to their overweight condition. The school nurses perceived that there is a difference between high school programs in percentage of adolescents who are overweight. They also found that overweight can be difficult to talk about. The problem could be difficult to deal with because of insufficient time. The school nurses felt that they had a good understanding of how obesity occurs and the measures to be taken. The conclusion is that school nurses did not perceive obesity as a major problem among schoolchildren. They argued that the problem is small in comparison to other health problems. When weight is considered in relation to other problems, there may be a risk that the overweight is underestimated. However, to clarify this, further studies are needed.

<p>Övervikt hos patienter med typ 2 diabetes är en riskfaktor för att utveckla komplikationer. Komplikationer kan drabba ögon, njurar, nerver och blodkärl. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att hjälpa överviktiga typ 2 diabetiker att minska sin vikt. Viktminskning hos överviktiga typ 2 diabetiker kan leda till ökat välbefinnande och minska risken för komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att patienter med övervikt och typ 2 diabetes ska sänka sin vikt. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts i resultatet. Tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier identifierades. Dessa huvudkategorier har sin grund i Socialstyrelsens definition av omvårdnadsåtgärder (SOSFS 1993:17). Resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja, informera och även samordna vården för att underlätta en viktminskning hos patienter med övervikt och typ 2 diabetes. Stöd innebär bland annat att hjälpa patienten att finna motivation för att genomföra en viktminskning. Stöd innebär även att underlätta för patienten att lösa problem som dyker upp under viktminskningen. Bedömning, planering och målsättning bör göras individuellt och i samråd med patienten och andra involverade vårdgivare. För att lyckas med en viktminskning bör patienten utbildas i vikten av goda kostvanor och regelbunden motion.</p>

<p>Övervikt och fetma har blivit ett globalt ökande problem.  Mer än 1 miljard människor i världen är överviktiga och det finns idag fler överviktiga än undernärda i världen. I Sverige har fetman under de senaste 20 åren fördubblats och omfattar omkring 500 000 människor.</p><p>I dagens samhälle ägnar sig fler människor åt stillasittande aktiviteter, där tid framför datorn och TV:n ökat, vilket också kan vara en bidragande orsak till övervikt. Syftet med studien var att ta reda på hur skolan kan utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma hos barn i skolan.<strong> </strong>Den metod som användes var en litteraturstudie som baserades på 25 kvantitativa artiklar som söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi har även tillämpat en kvalitativ del som består av litteratur hämtad från boken Guldsitsen</p><p>(Stockholm.se/socialtjanstforvaltningen). I resultatet framkom det, att en stor riskfaktor för att drabbas av övervikt är för mycket stillasittande beteende. Det finns ett samband mellan stillasittande aktiviteter som att titta på TV och sitta framför datorn och ohälsosamma kostvanor som leder till övervikt. Insatser i skolor genom att främja en sundare livsstil har bidragit till ett positivt resultat för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Om arbetet med att utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma ska lyckas måste ett samarbete mellan skolan och föräldrar komma till stånd. Det är viktigt att pedagoger och föräldrar möts som jämlikar och förenas i det gemensamma intresset att skapa en meningsfull miljö för barnet/ungdomen.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Barn, övervikt, förebygga, fetma, skola, föräldrar<em> </em></p>

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i samhället med risk för allvarliga sjukdomstillstånd senare i livet. Det är därför av största vikt att detta identifieras och att behandling sätts in i tid. Behandlingen av övervikt och fetma är ett samarbete mellan barn, familj och vårdpersonal och består till huvudsak av egenvård för att förändra levnadsvanor. Syfte: Att undersöka hur motiverande samtal som metod fungerar vid samtal med barn med övervikt eller fetma och deras föräldrar för att uppnå en god egenvård. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Motiverande samtal (MI) som metod har generellt sett visat sig ge positiva resultat för att uppnå en hälsosammare livsstil hos barn med övervikt eller fetma och deras föräldrar. MI har lett till att barnen minskat i BMI, blivit mer fysiskt aktiva, fått hälsosammare matvanor samt ökad self-efficacy. När föräldrar har deltagit under MI har det visat sig ge ännu bättre resultat än när barnen fick MI själva. Då MI används som tillägg till ett viktminskningsprogram har detta gett större motivation att utföra programmet. MI har visat goda resultat kortsiktigt efter intervention men resultaten håller inte i sig under en längre tid, det behövs kontinuerliga MI för att bibehålla förändringen. Slutsats: MI är en bra metod för barn med övervikt eller fetma för att stärka egenvården vilket kan generera i livsstilsförändringar. Dock behövs det kontinuerliga MI för att förändringarna ska hålla i sig på längre sikt.

No description available.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett växande problem. Det kan leda till hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och en rad andra överviktsrelaterade hälsoproblem i vuxen ålder. Felaktig kost som till exempel högt fett- eller sockerintag kan vara en orsak som leder till övervikt. För att upptäcka och skatta de sjukdomar som kan drabba en person med övervikt ses bukhöjdsmått som en tillförlitlig mätmetod då det visat samband. Sambandet mellan övervikt och mående hos barn är fortfarande oklart då studier påvisat olika svar.   Syfte: Syftet med studien var att studera om det fanns ett samband mellan fettintag och bukhöjd hos barn i ålder 6 till 12 år i Uppsala län. Likaså att undersöka eventuella samband mellan intag av fett och föräldrarnas skattade mående av barnet. Samt om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickor i studien.   Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes för att sammanställa resultatet utifrån enkäter om skattat mående, registrerat fettintag samt bukhöjd hos barn som besökt överviktsenheten för barn och ungdomar på Uppsala Akademiska barnsjukhuset.   Resultat: Det påvisades viss signifikans mellan fettintag och skattat mående (n=22, p=0,012). Mellan fettintag och bukhöjd visades ingen signifikans (n=40, p=0,139) hos 6 till 12 åriga barn som sökt överviktsenheten. Några skillnader i fettintag (n=24, p=0,271) eller bukhöjd (n=107, p=0,313) kunde inte ses mellan könen. Skattat mående visade en signifikant skillnad mellan könen (n=142, p=0,003), där flickornas mående hade skattats högre av föräldrarna.   Slutsats: Det påvisades inga samband mellan fettintag och skattat mående och inte heller mellan fettintag och bukhöjd hos 6 till 12 åriga barn som sökt Överviktsenheten för barn och ungdom på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Några skillnader i fettintag och bukhöjd kunde inte ses mellan könen. Däremot sågs skillnad i skattat mående, där flickorna hade ett högre medelvärde. Studien är dock för liten för att kunna generalisera.

Bakgrund: Minskade testosteronnivåer hos äldre överviktiga män är ett fenomen som varit omtalat i många år. Allvarliga sjukdomar som kan leda till för tidig bortgång kan förekomma vid för låga testosteronnivåer hos män. I många år har äldre överviktiga män använt sig av medicinska ingrepp för att öka sina hormonnivåer med syftet att återfå sin ungdomliga hälsa och undvika sjukdomar. Syftet med denna studie är att göra en sammanfattning av sökt och hittad litteratur om träningseffekter på testosteronnivåer hos äldre överviktiga män med 29+ i BMI. Metoden som författaren valt är en systematisk litteraturstudie. Resultat utgår från hittade studier från databaserna PubMed och Discovery. Med hjälp av sökord och andra begränsningar hittades relevanta vetenskapliga artiklar som analyserades, evidensvärderades och diskuterades av författaren. Resultaten framfördes från sju hittade artiklar där fyra av de visade att testosteronnivåerna kan ökas genom träning för äldre överviktiga män. Träningsformen som visade bäst resultat var aerob träning och denna träningsform användes i fem av samtliga artiklar. Testosteronnivåökning och andra förbättrade hälsotillstånd resulterades av aerob träning i olika former och tidsperioder. Slutsats: Vid utövandet av aerob träning av olika former under olika tidsperioder kan testosteronnivåer öka hos äldre överviktiga män med 29+ i BMI. Kostmodifiering i kombination med aerob träning visar sig öka chansen för att öka testosteronnivåerna hos drabbade.

Abstrakt Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenheter av att möta och informera föräldrar till överviktiga barn. Bakgrund: De senaste två decennierna har övervikt och fetma hos barn blivit betydligt vanligare och WHO ser problemet som en snabbt växande epidemi. Barn som lever med övervikt riskerar sämre livskvalité, hjärt- kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes och förtida död. Barn som är överviktiga tenderar att förbli överviktiga eller utveckla fetma i vuxen ålder vilket visar på vikten av att skapa tidig prevention. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Data samlades in genom intervjuer med tio barnhälsovårdssjuksköterskor under två veckor i februari 2017. Intervjuerna utfördes med hjälp av öppna intervjufrågor och analyserades sedermera enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet: Barnhälsovårdssjuksköterskorna möts av föräldrars olika reaktioner kring barnets övervikt samt att informationen behöver anpassas. Barnhälsovårdssjuksköterskorna önskar även mer resurser i arbetet med barns övervikt. Slutsats: Barns övervikt handlar många gånger om familjens livsstil och matvanor. För att kunna ändra på barnets livsstil behöver hela familjen komma till insikt och ändra på sina vanor. Att föräldrar inte ser problemet och saknar förståelse för problematiken försvårar arbetet för barnhälsovårdssjuksköterskorna i mötet med föräldrarna. Barnhälsovårdssjuksköterskorna önskar att fler resurser finns att tillgå samt bättre riktlinjer att arbeta efter för att kunna skapa bättre möjligheter i bemötandet med familjen.

Övervikt och fetma är ett allt mer förekommande problem, både i Sverige men även på global nivå. Då det moderna samhället möjliggör en allt mer stillasittande vardag med lätt åtkomst till både billig mat och snabbmat så växer problematiken med övervikt och fetma även hos barn och ungdomar. Problematiken med övervikt och fetma hos barn och ungdomar kan bidra till ohälsa med olika former av lidande i framtiden. Med stor sannolikhet kommer det att kräva ökade resurser av hälso- och sjukvården. Då kunskapen kan vara begränsad hos sjuksköterskan om hur hen kan arbeta med övervikt och fetma hos barn och ungdomar behövs kunskap kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan kan arbeta med att minska övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Studiens metod är en litteraturöversikt där 10 vetenskapliga artiklar granskats och sammanställts. Resultatet består av tre teman och nio subteman. Resultatet visar att sjusköterskan har en viktig roll i arbetet mot övervik hos barn och ungdomar. Detta genom att sprida kunskap om livsstilsvanor och motivera både barnen och dess familjer till förändring. Resultatet visar även på att olika verktyg kan användas i sjuksköterskan arbete. De olika verktygen kan bland annat bidra med att underlätta identifieringen av övervikt, undervisning och motivation både hos barnet och dess familj. Troligen är det så att sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet mot övervikt och fetma, det är dock upp till barnen och dess familjer vad de gör med råden och redskapen de får. Sjuksköterskan kan med undervisning, samtal och delaktighet bidra till arbetet mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar.