<p>Övervikt och fetma har utvecklats till ett stort problem i dagens samhälle. Patienter som lider av schizofreni är speciellt drabbade. Dessa patienters medicinska behandling mot sjukdomens symtom har en negativ inverkan på vikten samtidigt som den har en inverkan på deras livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnadsåtgärder samt livskvalité hos patienter som lider av schizofreni samt viktproblem och som undergår behandling med antipsykotiska läkemedel. Metoden bestod av en systematisk litteraturstudie där 13 artiklar av kvantitativ ansats som värderades och analyserades. Resultatet av litteraturstudien visade att det fanns viktminskningsinterventioner att tillgå vid viktökning hos patienter som lider av schizofreni. Livskvalitén påverkades negativt på grund utav viktökning men även positivt i den meningen att den mentala hälsan förbättrades av den antipsykotiska medicineringen. Diskussionen grundade sig på att dessa patienter kunde uppleva två olika effekter av viktökning. Deras mentala hälsa förbättrades när de tog sin medicin på ett adekvat sätt och då ökade i vikt, samtidigt som de upplevde en försämrad livskvalité. Viktminskningsinterventioner var möjliga att genomföra vid övervikt hos patienter som lider av schizofreni och var av vikt för dessa patienters allmänna hälsostatus. Sjuksköterskans roll är att belysa detta problem samt initiera till dessa interventioner eftersom omvårdnaden är sjuksköterskans ansvarsområde.</p>

<p>This report is about how important physical activity is to get good health.</p><p>In today’s modern society our work does not demand much physical activity, mostly</p><p>sitting down. Instead we have to take our on responsibility to be physical active in our spear time in order to maintain our health. The amount of people who are physical inactive increases. That leads to obesity and that increases the risk of cardio-vascular disease. The purpose of this study was to examine if there is a connection between how people estimate there health and the amount of there physical activity, through an inquiry investigation and relevant literature. We chose tree workplaces in Hudiksvall. Our hypothesis was that physical activity is good for your health. Even though we could not ensure our result statistically with a Chi-Square test, we found indication that supported our hypothesis.</p> / <p>Rapporten handlar om hur viktigt det är med fysik aktivitet för att man skall få en bra hälsa. I dagens industri- och data samhälle så är jobben ofta stillasittande och det kräver att man tar ett eget ansvar på fritiden att motionera och vara fysiskt aktiv för att upprätthålla en bra hälsa men inaktiviteten ökar. Detta leder till att en stor del av befolkningen är överviktiga. Är man överviktig och inaktiv ökar risken markant för att drabbas av bl.a. hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns eventuella samband mellan den självskattade hälsan och fysisk aktivitet. Detta gjorde vi genom en enkätundersökning och genom läsning av relevant litteratur. Vi valde ut tre arbetsplatser på en liten, mellan och stor ort i Hudiksvalls kommun. Från början hade vi en hypotes om att fysisk aktivitet främjar hälsan och välmående. Vi fick indikationer på att det kunde vara så men vi kunde inte säkerställa resultatet statistisk genom ett Chi- Square test.</p>

<p>Övervikten har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren vilket medför en stor hälsofara och en stor kostnad för samhället. En stor del till övervikten är förändrade levnadsvanor, vilket forskare försöker motverka med enkla metoder. Frågeformulär med skattningsskalor är en metod som kan visa på onormala levnadsvanor, vilket har testats mest på normalviktiga och visat goda resultat. Internet är ett av verktygen som ofta används vid epidemiologiska studier. Denna studie undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur normalviktiga och överviktiga män skattade fysisk ansträngning med Trolles aktivitetsmatris och Borgskalan vid tester på cykelergometer. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan hur överviktiga och normalviktiga män skattade fysisk ansträngning. Däremot fanns en skillnad vid skattningen med Borgskalan mellan de som ansåg sig mer aktiva och de mindre aktiva, oberoende av vikt. De som ansåg sig vara mer fysiskt aktiv skattade lägre på Borgskalan på låga och höga intensiteter än fysiskt inaktiva. Trolles aktivitetsmatris visade ingen skillnad här, vilket gör att den är en bättre skattningsskala vid stora studier på en befolkning som har varierande aktivitetsnivå.</p>

<p>Övervikt är ett problem som ökar i världen. Det ökar riskerna för flertalet sjukdomar. Det finns ett samband mellan övervikt och dålig självkänsla. Syftet med denna litterturstudie var att belysa ungdomars upplevelser av övervikt. Studiens metod var en litteraturstudie. Den utfördes genom att systematiskt söka, kritiskt granska och samanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet. För att få relevant litteratur begränsades sökningen till studier som var gjorda på ungomar, publicerade efter 1998 och att de skulle vara skrivna på engelska. Studien baserades på tio stycken kvalitativa och fem stycken kvantitativa studier. Studien visade att ungdomar kände en psykologisk stress över sin övervikt, med skuldkänslor och minskad självkänsla. De kände en begränsning att delta i skolgymnastiken och upplevde att andra tittade på dem på ett dömande sätt. I de fall där ungdomarna klarade att gå ner i vikt eller att motionera upplevde de en stor belåtenhet. Ungdomarna behövde stöd och uppmuntran från sin omgivning och sjukvården för att uppnå de resultat som de önskade. </p>

<p>Förekomsten av övervikt och fetma har ökat och utvecklats till ett globalt hälsoproblem. Följdsjukdomar som överviktiga patienter riskerar att drabbas av är många och kräver ofta sjukvård. Det är således i detta sammanhang som sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa vilket stöd överviktiga patienter är i behov av för motivation till viktminskning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att stöd i olika uttrycksformer var av betydelse för patienter vid viktminskning. Att få stöd kontinuerligt kunde vara avgörande för att gå ner i vikt. Stödet kunde erhållas i grupp eller enskilt, och kunde ges från professionella vårdgivare, gruppmedlemmar eller patientens sociala omgivning. Stödjande åtgärder kunde skapa motivation hos patienten, vilket var angeläget eftersom motivation visade sig vara avgörande för viktminskning. Sjuksköterskans stödjande roll uppskattades i viktminskningsprocessen. På grund av utbredningen av detta problem i samhället, kan det vara angeläget att sjuksköterskan får undervisning om hur arbetet med överviktiga patienter bör utformas.</p>

<p>Bakgrund: Olika metoder tillämpas för att mäta övervikt och fetma och är viktiga som primär åtgärd för sjuksköterskan.Varje patientmöte ska ses som en möjlighet att lyfta de hälsofrämjande aspekterna i sjuksköterskans arbete.</p><p>Syfte: Syftet med litteraturstudien var att jämföra olika mätmetoder för att undersöka vilken som är säkrast i upptäckten av överviktsrelaterad ohälsa i ett hälsofrämjande arbete. Mätmetoderna som jämfördes var BMI, midjemått och midjahöftkvot.</p><p>Metod: Litteraturstudie.</p><p>Resultat: Viktutvärderingens första steg är att mäta längd, vikt och midjemått. Sjuksköterskor är bäst lämpade att genomföra</p><p>mätningarna för att undvika felvärden eftersom patienter har benägenhet att över/underskatta sina mått. Midjemått är ensam bättre på att korrekt kategorisera individer med den verkliga mängden fett i midjeregionen. Mätmetoden är mindre</p><p>tidskrävande och ger färre felvärden. Normal kroppsvikt kan ge falsk trygghet för dem som är till synes smala men har en hög grad bukfetma. Antalet riskfaktorer ökar signifikant hos överviktiga med ett högt midjemått. Klara samband visas mellan</p><p>midjemått och kardiovaskulära sjukdomar.</p><p>Slutsats: Midjemåttet bör användas i en större omfattning eftersom måttet har ett starkt samband med bukfetma och ökad</p><p>risk för kardiovaskulära sjukdomar. Midjemätning är en av de säkraste metoderna och ses som en preventiv åtgärd som</p><p>skyddar mot framtida sjukdomar som är sammankopplade med övervikt och fetma.</p>

<p>Övervikt och fetma växer sig allt större runt om i världen. Ca 25 % av 10-åringarna i Sverige är överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus på kost- och aktivitetsråd var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder föräldramedverkan och utbildning av olika slag. Överviktiga ungdomar har dåligt självförtroende och självbild som påverkar deras vardag negativt. Både miljö och bemötande påverkar hur ungdomarna upplever det stöd de får. Professionella vårdgivare upplever brist på motivation, tid och resurser samt avsaknad av stöd från kollegor som ett hinder för att starta interventionsprogram. Det är av stor betydelse att de tydliga och lättanvända riktlinjer som finns för sjukvården lyfts fram och används.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Övervikt är ett ökande problem i många delar av världen. I Sverige har övervikt bland barn ökat drastiskt även om det har avstannat under 2000-talet. Sjuksköterskan i barnhälsovården arbetar preventivt genom att främja barns hälsa och har då möjlighet att grunda sunda vanor hos barnfamiljerna. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas syn på överviktsproblematiken hos barn inom barnhälsovården. <strong>Metod: </strong>Studien utfördes genom en enkätstudie. Enkäterna skickades ut till samtliga 137 barnhälsovårdsenheter i Skåne under hösten 2009. Statistisk data analyserades i SPSS. Chi 2 -test användes för att se signifikanta skillnader. Manifest innehållsanalys användes för att kategorisera svaren på de öppna frågorna. <strong>Resultat: </strong>Majoriteten av<strong> </strong>sjuksköterskorna<strong> </strong>upplevde barnens övervikt som ett litet problem men hälften ansåg att barnens BMI ökat. Många upplevde svårigheter i att diskutera övervikt med föräldrarna, de flesta ansåg att det var ett känsligt ämne. Sjuksköterskorna gav råd om nyttigare kost, mer fysisk aktivitet och mindre skärmtid. Majoriteten ansåg att deras preventiva arbete motverkade utvecklingen av barns övervikt. <strong>Diskussion: </strong>Även om övervikt och fetma hos barn tycks ha avstannat i Sverige så är det viktigt att fortsätta med det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna behöver samarbeta med andra yrkeskategorier för att nå framgång. Arbetet bör ske på individ- grupp- och samhällsnivå på olika arenor som t.ex. barnhälsovården, förskola och idrottsföreningar.</p>

No description available.

No description available.