Övervikt och fetma har utvecklats till ett stort problem i dagens samhälle. Patienter som lider av schizofreni är speciellt drabbade. Dessa patienters medicinska behandling mot sjukdomens symtom har en negativ inverkan på vikten samtidigt som den har en inverkan på deras livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnadsåtgärder samt livskvalité hos patienter som lider av schizofreni samt viktproblem och som undergår behandling med antipsykotiska läkemedel. Metoden bestod av en systematisk litteraturstudie där 13 artiklar av kvantitativ ansats som värderades och analyserades. Resultatet av litteraturstudien visade att det fanns viktminskningsinterventioner att tillgå vid viktökning hos patienter som lider av schizofreni. Livskvalitén påverkades negativt på grund utav viktökning men även positivt i den meningen att den mentala hälsan förbättrades av den antipsykotiska medicineringen. Diskussionen grundade sig på att dessa patienter kunde uppleva två olika effekter av viktökning. Deras mentala hälsa förbättrades när de tog sin medicin på ett adekvat sätt och då ökade i vikt, samtidigt som de upplevde en försämrad livskvalité. Viktminskningsinterventioner var möjliga att genomföra vid övervikt hos patienter som lider av schizofreni och var av vikt för dessa patienters allmänna hälsostatus. Sjuksköterskans roll är att belysa detta problem samt initiera till dessa interventioner eftersom omvårdnaden är sjuksköterskans ansvarsområde.

This report is about how important physical activity is to get good health. In today’s modern society our work does not demand much physical activity, mostly sitting down. Instead we have to take our on responsibility to be physical active in our spear time in order to maintain our health. The amount of people who are physical inactive increases. That leads to obesity and that increases the risk of cardio-vascular disease. The purpose of this study was to examine if there is a connection between how people estimate there health and the amount of there physical activity, through an inquiry investigation and relevant literature. We chose tree workplaces in Hudiksvall. Our hypothesis was that physical activity is good for your health. Even though we could not ensure our result statistically with a Chi-Square test, we found indication that supported our hypothesis. / Rapporten handlar om hur viktigt det är med fysik aktivitet för att man skall få en bra hälsa. I dagens industri- och data samhälle så är jobben ofta stillasittande och det kräver att man tar ett eget ansvar på fritiden att motionera och vara fysiskt aktiv för att upprätthålla en bra hälsa men inaktiviteten ökar. Detta leder till att en stor del av befolkningen är överviktiga. Är man överviktig och inaktiv ökar risken markant för att drabbas av bl.a. hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns eventuella samband mellan den självskattade hälsan och fysisk aktivitet. Detta gjorde vi genom en enkätundersökning och genom läsning av relevant litteratur. Vi valde ut tre arbetsplatser på en liten, mellan och stor ort i Hudiksvalls kommun. Från början hade vi en hypotes om att fysisk aktivitet främjar hälsan och välmående. Vi fick indikationer på att det kunde vara så men vi kunde inte säkerställa resultatet statistisk genom ett Chi- Square test.

Förekomsten av övervikt och fetma har ökat och utvecklats till ett globalt hälsoproblem. Följdsjukdomar som överviktiga patienter riskerar att drabbas av är många och kräver ofta sjukvård. Det är således i detta sammanhang som sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa vilket stöd överviktiga patienter är i behov av för motivation till viktminskning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att stöd i olika uttrycksformer var av betydelse för patienter vid viktminskning. Att få stöd kontinuerligt kunde vara avgörande för att gå ner i vikt. Stödet kunde erhållas i grupp eller enskilt, och kunde ges från professionella vårdgivare, gruppmedlemmar eller patientens sociala omgivning. Stödjande åtgärder kunde skapa motivation hos patienten, vilket var angeläget eftersom motivation visade sig vara avgörande för viktminskning. Sjuksköterskans stödjande roll uppskattades i viktminskningsprocessen. På grund av utbredningen av detta problem i samhället, kan det vara angeläget att sjuksköterskan får undervisning om hur arbetet med överviktiga patienter bör utformas.

Övervikt är ett problem som ökar i världen. Det ökar riskerna för flertalet sjukdomar. Det finns ett samband mellan övervikt och dålig självkänsla. Syftet med denna litterturstudie var att belysa ungdomars upplevelser av övervikt. Studiens metod var en litteraturstudie. Den utfördes genom att systematiskt söka, kritiskt granska och samanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet. För att få relevant litteratur begränsades sökningen till studier som var gjorda på ungomar, publicerade efter 1998 och att de skulle vara skrivna på engelska. Studien baserades på tio stycken kvalitativa och fem stycken kvantitativa studier. Studien visade att ungdomar kände en psykologisk stress över sin övervikt, med skuldkänslor och minskad självkänsla. De kände en begränsning att delta i skolgymnastiken och upplevde att andra tittade på dem på ett dömande sätt. I de fall där ungdomarna klarade att gå ner i vikt eller att motionera upplevde de en stor belåtenhet. Ungdomarna behövde stöd och uppmuntran från sin omgivning och sjukvården för att uppnå de resultat som de önskade.

Bakgrund: Olika metoder tillämpas för att mäta övervikt och fetma och är viktiga som primär åtgärd för sjuksköterskan.Varje patientmöte ska ses som en möjlighet att lyfta de hälsofrämjande aspekterna i sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att jämföra olika mätmetoder för att undersöka vilken som är säkrast i upptäckten av överviktsrelaterad ohälsa i ett hälsofrämjande arbete. Mätmetoderna som jämfördes var BMI, midjemått och midjahöftkvot. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Viktutvärderingens första steg är att mäta längd, vikt och midjemått. Sjuksköterskor är bäst lämpade att genomföra mätningarna för att undvika felvärden eftersom patienter har benägenhet att över/underskatta sina mått. Midjemått är ensam bättre på att korrekt kategorisera individer med den verkliga mängden fett i midjeregionen. Mätmetoden är mindre tidskrävande och ger färre felvärden. Normal kroppsvikt kan ge falsk trygghet för dem som är till synes smala men har en hög grad bukfetma. Antalet riskfaktorer ökar signifikant hos överviktiga med ett högt midjemått. Klara samband visas mellan midjemått och kardiovaskulära sjukdomar. Slutsats: Midjemåttet bör användas i en större omfattning eftersom måttet har ett starkt samband med bukfetma och ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar. Midjemätning är en av de säkraste metoderna och ses som en preventiv åtgärd som skyddar mot framtida sjukdomar som är sammankopplade med övervikt och fetma.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn ökar dramatiskt framförallt i västvärlden. Barn som blivit överviktiga i tidig ålder har tecken på sjukdom i många organ och har större risk att förbli överviktiga och sjuka som äldre. Fetma hos barn påverkar livskvaliteten. Syfte: Utifrån aktuell forskning undersöka om sjuksköterskan kan hjälpa överviktiga barn och deras familjer. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar som främst söktes i databaserna Cinahl och Medline. Data materialet analyserades enligt Fribergs analysförfarande. Fokus lades vid artiklarnas resultat, diskussioner och konklusioner. Resultat: Sjuksköterskans uppgift är att ta upp problem om barns övervikt med föräldrar. Det känsliga ämnet får inte hindra att vården erbjuder hjälp. Sjuksköterskan kan guida familjen med överviktsproblematik och föra en dialog med motiverande samtal för att familjen skall hitta sin egen väg. Sjuksköterskan kan också diskutera strategier och ge förslag på beteendeförändring. Föräldrar spelar en central roll i barns viktnedgång. Att utbilda och uppmuntra föräldrar påverkar indirekt barnet. Diskussion: Det kan vara svårt för sjuksköterskan att ta upp frågan om övervikt, men då hon gör det skall hon börja att prata med föräldrarna. För att familjen skall kunna göra en positiv beteendeförändring behövs det utbildning inom kost och motion.

Övervikt hos patienter med typ 2 diabetes är en riskfaktor för att utveckla komplikationer. Komplikationer kan drabba ögon, njurar, nerver och blodkärl. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att hjälpa överviktiga typ 2 diabetiker att minska sin vikt. Viktminskning hos överviktiga typ 2 diabetiker kan leda till ökat välbefinnande och minska risken för komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att patienter med övervikt och typ 2 diabetes ska sänka sin vikt. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts i resultatet. Tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier identifierades. Dessa huvudkategorier har sin grund i Socialstyrelsens definition av omvårdnadsåtgärder (SOSFS 1993:17). Resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja, informera och även samordna vården för att underlätta en viktminskning hos patienter med övervikt och typ 2 diabetes. Stöd innebär bland annat att hjälpa patienten att finna motivation för att genomföra en viktminskning. Stöd innebär även att underlätta för patienten att lösa problem som dyker upp under viktminskningen. Bedömning, planering och målsättning bör göras individuellt och i samråd med patienten och andra involverade vårdgivare. För att lyckas med en viktminskning bör patienten utbildas i vikten av goda kostvanor och regelbunden motion.

Aim The purpose of this degree thesis was to find out what strategies and behaviours earlier overweight individuals have used to maintain their weight loss. - What strategies did the participants use to loose weight? - Which behaviours are related with maintained weight loss? Method The study is based on an encase research with earlier overweight individuals who had lost weight with help of the Cambridge method. The chosen population who further more had maintained their weight for over one year have answered questions about their successfully maintained weight loss. Results The results are based on 32 overweighed individuals, 9 men and 23 women, who had maintained their weight loss for over one year. After the initial weigh loss by help of the Cambridge method their main strategy was to change eating behaviour – by eating on regular schedule, choose food with less fat – and to increase their physical activity. Regular weight control every day or at least once a week was also a common behaviour among the participants. Conclusions The majority of those who took part in the study wore involved with regularly physical activity and ate on a regular basis in order to maintain their weight loss. The most important reason to their weight loss was according to themselves support, encourage, fast result, contact with their consultant, increased knowledge and characteristics features like strong will and a high degree of motivation / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier och beteenden tidigare överviktiga individer använt för att gå ner i vikt samt för att bibehålla vikten. - Vilka strategier använde deltagarna sig av för att gå ner i vikt? - Vilka beteenden var förknippade med varaktig viktminskning? Metod Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning, där tidigare överviktiga individer, som gått ner i vikt med hjälp av Cambridgemetoden och bibehållit vikten i över ett år, besvarat frågor om deras strategier för en varaktig viktnedgång. Resultat Resultatet bygger på 32 överviktiga individer, 9 män och 23 kvinnor, som bibehållit reducerad vikt under minst ett år. Den varaktiga viktminskningen uppnåddes genom att efter viktminsk¬ningen, med hjälp av lågkaloridieten (VLCD) Cambridgekuren, övergå till sunda matvanor enligt tallriksmodellen och ökad fysisk aktivitet. Att äta på regelbundna tider, samt välja fettsnål mat tycks också vara gynnsamt. Regelbunden kontroll av vikten genom att väga sig varje dag eller någon gång i veckan verkade också bidra. Slutsats Majoriteten som deltog i studien uppgav att de utförde regelbunden fysisk aktivitet samt åt enligt tallriksmodellen för att bibehålla sin vikt. Den huvudsakliga anledningen till deras varaktiga viktnedgång berodde enligt dem själva på stöd, uppmuntran, snabbt resultat, kontakt med konsulent, ökad kunskap samt karaktärsdrag såsom stark vilja, insikt samt hög grad av motivation.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barn med överviktigt och fetma upplever skolidrotten jämfört med ett vattengymnastikpass specifikt för just barn med övervikt. Frågeställningar: • Hur upplever barnen aktiviteterna på skolidrotten jämfört med aktiviteterna på vattengymnastiken? • Hur upplever barnen kamraterna i skolan jämfört med kamraterna på vattengymnastiken? • Hur upplever barnen läraren i skolidrotten jämfört med ledaren i vattengymnastiken? • Hur upplever barnen lokalerna i skolan jämfört med lokalerna på vattengymnastiken? Metod För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med öppna, ostrukturerade intervjuer. Jag vände mig till en vattengymnastikgrupp för barn med övervikt och fetma och frågade om tillstånd att intervjua dem. Fem intervjuer genomfördes varav en inte gav några väsentliga svar alls så den används inte utan klassas som externt bortfall. De övriga fyra intervjuerna skrevs ner, svaren analyserades och användes sedan för att besvara frågeställningarna. Resultat Generellt så skiljer sig aktiviteterna ganska mycket åt. Informant A och D som går i skolår 1 respektive 2 tycker att aktiviteterna i skolidrotten är roligast medan informant B och C som går i skolår 6 respektive 7 föredrar aktiviteterna på vattengymnastiken. Alla fyra informanterna känner sina klasskamrater bättre och har fler bättre kamrater där som de umgås med på fritiden än i vattengymnastikgruppen. Samarbetet på idrottstimmarna fungerar bra. Generellt sett så brukar de inte prata så mycket i samband med vattengymnastikpassen. Alla informanterna har okej eller bra idrottslärare som de är nöjda med. Alla är nöjda med ledaren i vattengymnastiken. Det är ingen som tycker att de får för lite uppmärksamhet på lektionerna eller vattengymnastikpassen. Barnen är överlag nöjda med lokalerna. Det enda negativa är att informant B tycker det finns för få duschar på vattengymnastiken och informant D tycker att skolidrottens omklädningsrum är för små och att bassängen på vattengymnastiken kunde vara större Slutsats Tre av barnen i studien är positivt inställda till fysisk aktivitet och tycker om både skolidrotten och vattengymnastiken och att det är roligt. Det fjärde barnet är inte lika positiv till skolidrotten som de andra men däremot till fysisk aktivitet och vattengymnastiken . Två informanter föredrar skolidrotten och två föredrar vattengymnastiken. De har övervägande bra upplevelser av båda aktiviteterna och det är deras personliga smak som avgör vilken de föredrar.

Övervikt och fetma växer sig allt större runt om i världen. Ca 25 % av 10-åringarna i Sverige är överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus på kost- och aktivitetsråd var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder föräldramedverkan och utbildning av olika slag. Överviktiga ungdomar har dåligt självförtroende och självbild som påverkar deras vardag negativt. Både miljö och bemötande påverkar hur ungdomarna upplever det stöd de får. Professionella vårdgivare upplever brist på motivation, tid och resurser samt avsaknad av stöd från kollegor som ett hinder för att starta interventionsprogram. Det är av stor betydelse att de tydliga och lättanvända riktlinjer som finns för sjukvården lyfts fram och används.