Övervikten har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren vilket medför en stor hälsofara och en stor kostnad för samhället. En stor del till övervikten är förändrade levnadsvanor, vilket forskare försöker motverka med enkla metoder. Frågeformulär med skattningsskalor är en metod som kan visa på onormala levnadsvanor, vilket har testats mest på normalviktiga och visat goda resultat. Internet är ett av verktygen som ofta används vid epidemiologiska studier. Denna studie undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur normalviktiga och överviktiga män skattade fysisk ansträngning med Trolles aktivitetsmatris och Borgskalan vid tester på cykelergometer. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan hur överviktiga och normalviktiga män skattade fysisk ansträngning. Däremot fanns en skillnad vid skattningen med Borgskalan mellan de som ansåg sig mer aktiva och de mindre aktiva, oberoende av vikt. De som ansåg sig vara mer fysiskt aktiv skattade lägre på Borgskalan på låga och höga intensiteter än fysiskt inaktiva. Trolles aktivitetsmatris visade ingen skillnad här, vilket gör att den är en bättre skattningsskala vid stora studier på en befolkning som har varierande aktivitetsnivå.

Övervikt och fetma har blivit ett globalt ökande problem.  Mer än 1 miljard människor i världen är överviktiga och det finns idag fler överviktiga än undernärda i världen. I Sverige har fetman under de senaste 20 åren fördubblats och omfattar omkring 500 000 människor. I dagens samhälle ägnar sig fler människor åt stillasittande aktiviteter, där tid framför datorn och TV:n ökat, vilket också kan vara en bidragande orsak till övervikt. Syftet med studien var att ta reda på hur skolan kan utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma hos barn i skolan. Den metod som användes var en litteraturstudie som baserades på 25 kvantitativa artiklar som söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi har även tillämpat en kvalitativ del som består av litteratur hämtad från boken Guldsitsen (Stockholm.se/socialtjanstforvaltningen). I resultatet framkom det, att en stor riskfaktor för att drabbas av övervikt är för mycket stillasittande beteende. Det finns ett samband mellan stillasittande aktiviteter som att titta på TV och sitta framför datorn och ohälsosamma kostvanor som leder till övervikt. Insatser i skolor genom att främja en sundare livsstil har bidragit till ett positivt resultat för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Om arbetet med att utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma ska lyckas måste ett samarbete mellan skolan och föräldrar komma till stånd. Det är viktigt att pedagoger och föräldrar möts som jämlikar och förenas i det gemensamma intresset att skapa en meningsfull miljö för barnet/ungdomen.   Nyckelord: Barn, övervikt, förebygga, fetma, skola, föräldrar

No description available.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett globalt problem som kan leda till sjukdomar som diabetes typ 2, hypertoni och olika former av cancer. Även den psykiska hälsan påverkas. Övervikt och fetma beskrivs av WHO som en onormal och extrem fettansamling som kan försämra hälsan. BMI kan användas för att sätta gränser för övervikt och fetma. BMI för barn är ålders- och könsberoende. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för viktminskning hos barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år med övervikt och fetma. Metod Studien utfördes som en litteraturstudie med beskrivande design och analysen genomfördes med inspiration från innehållsanalys. Sökorden som identifierades utifrån syftet var övervikt, fetma och viktminskning. Databaserna som användes var Cinahl och Medline. Litteraturstudien baserades på åtta studier. Resultat De omvårdnadsåtgärder för viktminskning hos barn och ungdomar mellan åldrarna 10- 18 år som framkom i resultatet var olika former av utbildning, fysisk aktivitet, nutrition och motivation. Slutsatser Det beskrevs flera olika omvårdnadsåtgärder som stämde överens med övrig litteratur. Sjuksköterskan kan använda sig av Orems hjälpmetoder vid arbete med denna patientgrupp. Ett stort behov av ökad forskning finns inom området.

Bakgrund: 1.4 miljarder människor i världen har övervikt eller fetma vilket leder till följdsjukdomar som diabetes, hypertoni och kardiovaskulära sjukdomar. Viktnedgång har positiv inverkan på hälsan men trots det har många personer med övervikt och fetma svårt att gå ned i vikt. Syfte: Att beskriva faktorer som motiverar till viktnedgång hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier hälsa, skönhet och stöd. Slutsats: De motiverande faktorer som författarna fann kan vara till god hjälp för sjuksköterskor då de vill motivera personer med övervikt eller fetma att gå ned i vikt. Liknande resultat visades i studierna oberoende av vilket land de utfördes i.

I dag är övervikt och fetma ett stort samhällsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utsträckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig ålder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hälsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssätt som har använts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hälsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades på teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lärande, teoretisk modell som utgångspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hälsa, könets betydelse för hälsa samt föräldrarnas inverkan. En variation och kombination av olika pedagogiska arbetssätt samt ökat inflytande från föräldrarna är faktorer som kan vara betydande i hälsointerventioner.

I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete krävs kunskap om hälsorisker och förmåga att se till patientens behov, såväl de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma är idag ett av samhällets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering påverkas av en rad olika faktorer. För att övergå till den hälsosamma livsstil som krävs för en varaktig viktnedgång, behövs en beteendeförändring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer påverkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgång. I resultatet framkom två huvudteman: Motivation och mål samt Livsstilsförändring. Individer har varierande förmåga till självkontroll, egenvård och följsamhet, samt olika tillgång till stödfunktioner i samhället. Motivation och mål har en central roll. Hur personer reagerar på utmaningar och svårigheter är också högst individuellt och avgörande för en varaktig viktnedgång. En ökad kunskap genom utbildning och forskning rörande psykologiska och psykosociala faktorer kan underlätta sjuksköterskans möjlighet till individanpassad vård och förbättra motivationsstrategier för livsstilsförändringar. Mer kunskap kan även leda till ett förbättrat bemötande och omvårdnad.

Många ideellaorganisationer bidrar med stora vinster för folkhälsan. En sådan organisationär ”Bollplanket”. Syftet med studien var att undersöka hur de som arbetar på ”Bollplanket”upplever och beskriver verksamheten. Metoden som användes för att ta reda pådetta var intervjuer. I intervjuerna framgick det att de anställda upplevde attde använde ett tillmötesgående förhållningssätt på ”Bollplanket”. De beskrevatt de arbetade utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv och menade att de anpassarsitt bemötande till varje enskild individ. Slutsatsen som kan dras av studien äratt de verksamma på ”Bollplanket” anser att verksamheten har en betydandeinverkan på hälsan hos barn och unga som annars hamnar mellan stolarna. De upplevdeatt deras förhållningssätt gör det möjligt att möta alla typer av barn och ungapå ett individuellt sätt. Vad de dock upplever att bristerna är i verksamhetenär deras ekonomiska situation och möjligheten till vidareutveckling ochexpansion av verksamheten

SAMMANFATTNING Syfte Studiens syfte var att undersöka intensivvårdspersonals uppfattningar till att vårda patienter med fetma. Metod Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Åtta intensivvårdspersonal, fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades till studien, som genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Dataanalys gjordes enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanternas uppfattningar till att vårda patienter med fetma resulterade i fem kategorier. I kategorin ”Resurser” beskriver informanterna olika faktorer som påverkade personalen. ”Praktisk omvårdnad” beskriver vad som ansågs viktigt att tänka på inom omvårdnaden av patienterna. Kategorin ”Bemötande” beskriver vikten av att visa patienterna hänsyn pga att det kunde finnas en skuldkänsla hos patienterna. ”Uppfattningar” beskriver en känsla av hjälplöshet hos informanterna. Kategorin ”Attityd” klargör olika uppfattningar/åsikter som informanterna hade i samband om patienter med fetma. Slutsats Resultatet visade att de intervjuade hade både negativa och positiva uppfattningar till patienter med fetma. De negativa uppfattningarna övervägde dock. De intervjuade upplevde att vid vården av patienter med fetma gick det åt mer personal för att kunna vårda patienterna. Vården kring dessa patienter krävde mycket planering och hjälpmedel. Det var viktigt att poängtera att vid bemötandet visa hänsyn mot patienterna.

Övervikt och fetma kan bidra till stora hälsoproblem, att tidigt drabbas ökar risken för fortsatt övervikt genom hela livet. Det hälsofrämjande arbetet på samhällsnivå, av en mängd olika aktörer är oerhört angeläget i kampen mot övervikt och fetma. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka hälsofrämjande riktlinjer förskolorna har att rätta sig efter. Samt belysa om och hur förskolan arbetar praktiskt, hälsofrämjande för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Ytterligare var syftet att kartlägga kunskapsnivån i förskolans arena inom området övervikt och fetma. Metod: Detta är en kvalitativ uppsats med en empirisk förankring där semistrukturerade intervjuer av fyra stycken förskolerektorer i Kristianstad kommun har utförts, vårterminen 2012. Resultat: Förskolorna har inte någon utarbetad strategi i arbetet mot övervikt och fetma. Förskolpersonalen samtalar och förespråkar goda levnadsvanor och matvanor för barnen, men utan utbildning eller kompetens inom området. I förskolans läroplan eller i skollagen finns heller inget stöd för arbete mot övervikt och fetma. I läroplanens mål står dock att förskolan ska främja barnens hälsa och välmående och Livsmedelsverket talar om att maten är en central del för människans välmående och hälsa.    Slutsats: Förskolan är en arena som möter många människor, barn och vuxna. På förskolans arena finns därför möjlighet att nå ut till och inspirera många människor. I ett sådant idag, stort problem som övervikt och fetma är arbete på många olika håll i samhället angeläget. Resultatet i studien understryker ett behov av samarbete mellan vuxna människor som på något vis har möjlighet att påverka barnens liv. Hos förskolecheferna i studien finns intresse för barns hälsa, livsstil och vitalitet. De vill barnen det allra bästa men utifrån resultatet av intervjuerna är det synligt att kompetens inom området är litet och baserat på förskolepedagogernas eget intresse och erfarenhet.