Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem i många delar av världen. I Sverige har övervikt bland barn ökat drastiskt även om det har avstannat under 2000-talet. Sjuksköterskan i barnhälsovården arbetar preventivt genom att främja barns hälsa och har då möjlighet att grunda sunda vanor hos barnfamiljerna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas syn på överviktsproblematiken hos barn inom barnhälsovården. Metod: Studien utfördes genom en enkätstudie. Enkäterna skickades ut till samtliga 137 barnhälsovårdsenheter i Skåne under hösten 2009. Statistisk data analyserades i SPSS. Chi 2 -test användes för att se signifikanta skillnader. Manifest innehållsanalys användes för att kategorisera svaren på de öppna frågorna. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde barnens övervikt som ett litet problem men hälften ansåg att barnens BMI ökat. Många upplevde svårigheter i att diskutera övervikt med föräldrarna, de flesta ansåg att det var ett känsligt ämne. Sjuksköterskorna gav råd om nyttigare kost, mer fysisk aktivitet och mindre skärmtid. Majoriteten ansåg att deras preventiva arbete motverkade utvecklingen av barns övervikt. Diskussion: Även om övervikt och fetma hos barn tycks ha avstannat i Sverige så är det viktigt att fortsätta med det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna behöver samarbeta med andra yrkeskategorier för att nå framgång. Arbetet bör ske på individ- grupp- och samhällsnivå på olika arenor som t.ex. barnhälsovården, förskola och idrottsföreningar.

Bakgrund: Barnfetma är idag ett världsomfattande problem. Överviktiga barn och ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar mellan 7-17 år. Metod: Studien som gjorts är en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att främst på arenor som skolan, hemmet och samhället kan övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar. Resultatet visade att främst genom utökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor an övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar. Implikation: Exempel på vidare forskning kan vara att implementera fler  skolinterventioner där prioritering på förändrade kostvanor och utökad fysisk aktivitet ligger. / Bakground: Childhood obesity is today a global problem and therefore it is important to prevent and priotitize. Overweight children and adolescents have for example a higher risk to develop type II diabetes and cardiovascular diseases. Purpose: Illuminate arenas for prevention and promotion for obesity and overweight among children and adolescents aged 7-17 years. Method: The study is a literature review.Databases that were used are PubMed, Swemed+ and Cinahl and the articles were analyzed by a theme analysis. Results: Studies showed that the arenas as school, home and community can prevent overweight and obesity among children and adolescents. Implication: Examples of further research would be to implement more schoolinterventions in wwhich priority to changing dietary habits and increased physical activity is located.

Syftet med den här studien är att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska symptom. Vi kan se ett växande fettförakt som blivit normerande i det västerländska samhället, men förändrar det villkoren på arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i ämnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende på inkomstnivå och BMI. Material samlades in via enkäter och analyserades statistiskt med hjälp av både parametrisk och icke-parametrisk variansanalys samt multipel regressionsanalys (MRA). Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan BMI och inkomst, att det finns ett signifikant samband mellan BMI och yrkeserfarenhet samt att det finns en signifikant huvudeffekt för psykosomatiska symptom och BMI. Slutsatsen är att det signifikanta sambandet mellan BMI och yrkeserfarenhet är intressant, men att det är troligt att något annat påverkar då det inte är rimligt att längre yrkeserfarenhet genererar högre BMI. Den signifikanta huvudeffekten för psykosomatiska symptom och BMI kopplas till socialt sammanhang och inlärda beteenden.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder. Alla barnen hade uppfattningen att hälsosam kost och fysisk aktivitet var vik¬tigt, men graden av kunskap varierade bland åldrarna. Föräldrar var av den åsikten att deras barn visste skillnaden mellan hälsosam och ohälsosam kost. Det visade sig dock att vissa föräldrar inte hade så god kunskap om vad hälsosam kost¬hållning är. Föräldrar uttryckte en önskan om att deras barn skulle få större möjligheter till att utöva fysisk aktivitet och de ansåg att det största ansvaret för detta låg på dem själva som föräldrar. Många föräldrar ansåg att fetma hos barn var ett allvarligt problem men det var inte alla som insåg att deras eget barn var överviktigt eller led av fetma. Hälso- och sjukvårds¬personal använde ofta kost - och motionsråd i mötet med barn med övervikt/fetma i stället för läkemedel, alltför restriktiva dieter eller kirurgi. Det var viktigt att involvera föräldrarna i ar¬betet eftersom det var mycket begärt att barn ensamma skulle ta ansvar för sina kost- och mo¬tionsvanor.

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.

<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt och fetma hos barn ökar dramatiskt framförallt i västvärlden. Barn som blivit överviktiga i tidig ålder har tecken på sjukdom i många organ och har större risk att förbli överviktiga och sjuka som äldre. Fetma hos barn påverkar livskvaliteten. <strong>Syfte:</strong> Utifrån aktuell forskning undersöka om sjuksköterskan kan hjälpa överviktiga barn och deras familjer. <strong>Metod: </strong>Uppsatsen är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar som främst söktes i databaserna Cinahl och Medline. Data materialet analyserades enligt Fribergs analysförfarande. Fokus lades vid artiklarnas resultat, diskussioner och konklusioner. <strong>Resultat: </strong>Sjuksköterskans uppgift är att ta upp problem om barns övervikt med föräldrar. Det känsliga ämnet får inte hindra att vården erbjuder hjälp. Sjuksköterskan kan guida familjen med överviktsproblematik och föra en dialog med motiverande samtal för att familjen skall hitta sin egen väg. Sjuksköterskan kan också diskutera strategier och ge förslag på beteendeförändring. Föräldrar spelar en central roll i barns viktnedgång. Att utbilda och uppmuntra föräldrar påverkar indirekt barnet. <strong>Diskussion:</strong> Det kan vara svårt för sjuksköterskan att ta upp frågan om övervikt, men då hon gör det skall hon börja att prata med föräldrarna. För att familjen skall kunna göra en positiv beteendeförändring behövs det utbildning inom kost och motion.</p></p>

<p>Hur ska en bra ledare vara? Detta är den inledande intervjufrågan i vår studie kring barns perspektiv på bra ledare. Ledare finns överallt i samhället och deras förhållningssätt synliggörs i deras sätt att agera och uttrycka sig. Deras bemötande kan uppfattas positivt och negativt av de människor de leder. Syftet med denna uppsats är att studera barns uppfattning om ledarskap utifrån problematik kring övervikt och fetma.</p><p>Den fråga vi ville söka svar på var:</p><p>- Hur är en bra respektive dålig ledare enligt barn med övervikt och fetma?</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex barn i åldrarna 8-12, vilka ingår i ett projekt för barn och ungdomar med övervikt och fetma, som heter ”Viktiga barn och ungdomar”. I bearbetningen av intervjuerna använde vi oss av en analysmetod som kallas meningskoncentrering, som syftar till att koncentrera intervjusvaren till kortare meningsbärande enheter. Detta gav oss två huvudområden som blev vårt resultat.</p><p>I de svar barnen gav var ledaren ofta en lärare. Ur svaren utkristalliserades två huvudområden under vilka ledares egenskaper kan sorteras, nämligen närhet och distans vilka speglar positiva och negativa möten mellan barn och ledare. Närhet innefattar utifrån vårt resultat följande underrubriker: lyhörd, snäll, uppmuntrande och hjälpsam. Distans innefattar rubrikerna ordning och behärskning samt stress. Under varje rubrik får man möta barnens upplevelser med deras egna ord.</p>

Ett av de viktigaste folkhälsomålen som finns i både Sverige och i världen är våra försämrade matvanor. Under de senaste decennierna har övervikt och fetma ökat konstant. Insatser för att förbättra situationen har ofta grundats i kunskapsökning. Men man har mer och mer kommit underfund med att miljön vi vistas i har större påverkan på våra matvanor än vad vi tidigare trott. Syftet med studien var att undersöka om miljöer underlättar eller försvårar för människan att välja ett mer hälsosamt livsmedel. Observationer gjordes på ett antal cafeterior för att bland annat undersöka vad som såldes och köptes, om besökarna påverkades på något sätt i sina val av livsmedel och om miljön hade någon inverkan. Resultatet av studien visade att valmöjlighet, livsmedelsutbud, personal, miljö samt ekonomisk styrning var viktiga faktorer för att människor skulle göra hälsosamma livsmedelsval. I ett eventuellt förändringsarbetet för caféerna var det därför viktigt att ha ett billigt, brett och mättande utbud, innehållande både hälsosamma och ohälsosamma livsmedel. Sortimenten i caféerna bör visas upp på ett positivt sätt som inbjuder till köp, samt att man gör de mer hälsosamma livsmedlen mer lättillgängliga. Dessutom hade det betydelse om personalen var väl tillmötesgående och uppmuntrade till hälsosamma livsmedelsval. Det kom bland annat fram att caféer där ungdomar vistades, hade ett mer ohälsosamt livsmedelsutbud än övriga observerade caféer. Observationsstudien visade även att caféer på arbetsplatser överlag hade ett bättre livsmedelsutbud och där konsumerades heller inte ohälsosamma livsmedel i samma utsträckning som på övriga caféer.

No description available.

Hur ska en bra ledare vara? Detta är den inledande intervjufrågan i vår studie kring barns perspektiv på bra ledare. Ledare finns överallt i samhället och deras förhållningssätt synliggörs i deras sätt att agera och uttrycka sig. Deras bemötande kan uppfattas positivt och negativt av de människor de leder. Syftet med denna uppsats är att studera barns uppfattning om ledarskap utifrån problematik kring övervikt och fetma. Den fråga vi ville söka svar på var: - Hur är en bra respektive dålig ledare enligt barn med övervikt och fetma? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex barn i åldrarna 8-12, vilka ingår i ett projekt för barn och ungdomar med övervikt och fetma, som heter ”Viktiga barn och ungdomar”. I bearbetningen av intervjuerna använde vi oss av en analysmetod som kallas meningskoncentrering, som syftar till att koncentrera intervjusvaren till kortare meningsbärande enheter. Detta gav oss två huvudområden som blev vårt resultat. I de svar barnen gav var ledaren ofta en lärare. Ur svaren utkristalliserades två huvudområden under vilka ledares egenskaper kan sorteras, nämligen närhet och distans vilka speglar positiva och negativa möten mellan barn och ledare. Närhet innefattar utifrån vårt resultat följande underrubriker: lyhörd, snäll, uppmuntrande och hjälpsam. Distans innefattar rubrikerna ordning och behärskning samt stress. Under varje rubrik får man möta barnens upplevelser med deras egna ord.