Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild. Kärnkategorin kognitiv dissonans sågs genomgående i alla kategorier. Den kognitiva dissonansen reduceras genom att en eller båda kognitionerna ändras så att de bättre stämmer överens eller genom att överbryggande kognitioner läggs till. Studiens kärnkategori, kognitiv dissonans, leder till tanken att för att operationen skall vara framgångsrik långsiktigt bör den opererade: 1) se sig som ansvarig för viktnedgången, 2) se sig som en smal/normalviktig individ och 3) tro att den är värd framgång.

This study has focused on obesity prevention efforts in schools in the United States of America. The study was conducted in two states, Oklahoma and New Hampshire. In New Hampshire, the study was focused on more minor efforts which were the "CSHP", HEAL, Early Sprout, FIT, AFHY, 5210, and Kids CATCH Club. In Oklahoma, the focus on the study was on the program It's All About Kids. Method: Unstructured interviews and observation, analysis from an national policy document. A total of seventeen interviews conducted, seven of them in New Hampshire and ten in Oklahoma. All interviews were recorded in addition to three in Oklahoma that was written by hand. Observations have been silent during lessons in New Hampshire and It's All About Kids. Result: New Hampshire: efforts demonstrate an effect; however, it is difficult to get all of them to work in conjunction with the school meals serving, parents involvement and to get the school staff to understand the concept of role models. Oklahoma: The program It’s All About Kids is experiencing them that they have an effect. There is no standardized measurement of the impact. The program has created a higher level of consciousness about the importance of good health and mobility. The program has been difficult to establish a contact with parents and create a higher awareness by the school staff. Conclusion: These programs show an effect, however, showing them a lack of ownership among parents. To engage and involve parents in the school's work and create a higher awareness about role models for school staff and parents would probably give better results.

Bakgrund: Övervikt och fetma är den största folkhälsosjukdomen i dagens samhälle. Överviktiga patienter blir allt vanligare i hälso- och sjukvården och vårdpersonal upplever det svårt att behandla dem korrekt. Sjuksköterskor använder sig av olika strategier för att nå dessa patienter men är osäkra på hur patienterna uppfattar deras råd. Patienter med övervikt står inför allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med studien är att belysa överviktiga patienters upplevelser av mötet med vården. Metod: Metoden är litteraturöversikt och tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet i studien. Resultat: Fyra teman framkom vid analysen, och dessa var kränkning, behov av stöd, okunskap och att undvika sjukvård. Temat kränkning innehåller tre subteman, diskriminering, att bli anklagad och att bli avvisad. Behov av stöd innehåller två subteman, bristande stöd och tillfredställande stöd. Diskussion: Patienterna upplever mötet med vårdpersonalen både positivt och negativt. Det diskuteras om vikten av utbildning till vårdpersonalen i detta ämne. / Background: Obesity is the biggest national disease in the world today. Though these patients are becoming more common in the health service, nurses doesn’t know how to treat them correctly. Nurses develop different strategies to reach these patients but they are insecure on what the patients will think about their advice. The patients are facing serious health concerns. Purpose: This study aims to investigate how overweight and obese patients experience the encounter with health services. Method: The method is literature review and ten different articles are included in the result of this study. Result: Four themes emerged from the analysis; they were violation, the need of support, ignorance and health care avoidance. The theme violation has three subthemes, discrimination, too be accused and too avoid health care. Need for support has two subthemes, inadequate support and satisfied with the support. Discussion: Patients experience the encounter with health care both positive and negative. It’s discussed around the importance of education to health care professionals about this subject.

The aim of this study was to describe the mental and social causes to obesity among children and adolescents, their consequences and what preventive interventions that are used. The method used by the authors was to search for scientific articles in the database Medline, using the keywords: obesity, overweight, child, body image, social, family, school, depression, nursing, quality of life, social support, prevention and support. The study was performed as a literature review, with a descriptive design, and the result contained 22 scientific articles. The main result of this study showed that obesity among children and adolescents is not only an individual problem, it affects the whole family. The main causes to obesity among children and adolescents are the socioeconomic status of the family, their lifestyle, and even gender to a certain degree. The main consequences were that the quality of life for the obese children and adolescents has worsened, and they are less active. The main preventive interventions were that breast-feeding had a positive effect, as well as physical activity, and support for the whole family. Obesity among children and adolescents is an increasing problem in the Western world. There are many factors involved, which makes it a very complicated and difficult problem to solve. / Syftet med studien var att beskriva de psykiska och sociala orsakerna till övervikt hos barn och ungdomar, samt dess konsekvenser och vilka förebyggande åtgärder som används. Metoden som författarna använde sig av var att i databasen Medline söka vetenskaplig litteratur, utifrån sökorden: obesity, overweight, child, body image, social, family, school, depression, nursing, quality of life, social support, prevention och support. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 22 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien visade att övervikt hos barn och ungdomar inte bara är ett problem för individen själv, utan påverkar hela familjen. De viktigaste orsakerna till övervikt hos barn och ungdomar är familjens socioekonomiska status, deras livsstil och i viss mån också genus. De främsta konsekvenserna av övervikt hos barn och ungdomar var att de får en försämrad livskvalitet, och blir mer inaktiva. De åtgärder som framkom tydligast i resultatet var att amning var positivt, liksom fysiska aktiviteter, samt riktade stödåtgärder till hela familjen. Övervikt hos barn och ungdomar är ett ökande problem i västvärlden. Det är många faktorer inblandade, vilket gör det till ett mycket komplicerat, och svårlöst problem.

No description available.

The term ”health maintenance” was introduced in the 1960’s. A common conception nowadays is that health maintenance is always beneficial. Gestaldo (1997) meant that health education on one hand could give the individual a feeling of autonomy, but on the other hand also put the individual in an inferior position where the teacher represented “the truth”. How are we influenced by health maintenance? Which consequences does it have and are those always beneficial? This paper analyses the discourse of health in a Swedish region. The purpose is to discuss some “truths” within the discourse of health. Furthermore to show some “thruth-effects” for individuals and groups as well as open up and find new perspectives within the discourse of health. The discourse of health has been analysed based on Jörgensen and Philips (2004) description of discourse theory and discourse psychology. The analysis of the discourse includes reading of documents, observation of a general meeting and eighteen shorter interviews. Some “truths” that were pointed out was that Health, Illness, Good eating habits and Exercise is fundamental in the regional discourse of health and that these are supported by the medical discourse. Some of the effects induced by these “truths” were “Recommendations” and “Risks” which affected the individuals by classifications in the “Healthy” that followed the recommendations and the “Unhealthy” that risked illness.

Bakgrund: Fetma definieras av WHO som en kronisk sjukdom där behandlingen är långvarig. Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i västvärlden. Barn med övervikt löper en större risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans, familjens samt barn och ungdomars perspektiv i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Metod: Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Chinahl och Blackwell Sunergy som sedan granskats, klassificerats och analyserats. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att övervikt och fetma hos barn var ett familjeproblem. Ur ett familjeperspektiv syns heriditet som en riskfaktor för övervikt och fetma. Ur barn och ungdomsperspektiv syns att barnens egna uppfattning av deras vikt inte överensstämer med verkligheten. Diskussion: Föräldrar och anhöriga har en stor betydelse i det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna ser samtal om barnens övervikt med föräldrarna som ett hinder. Slutsats: Vårdpersonalen skall se vikten av att inrikta sitt preventionsarbete på hela familjen och inte endast den enskilda individen (barnet).

Like adult obesity, childhood obesity prevalence is rising, especially in the Western World. As many as 20 – 25 percent of the ten years old children are overweight in Sweden. It is important to early identify overweight, since overweight could lead into diabetes, mental suffering, hypertension and cardiovascular disease. The aim of this study was to describe how nurses experience and perceive the conversation with parents of overweight children. A qualitative method with a content analysis has been used. Six nurses working in child health centre have been interviewed. The result shows that the conversation between the nurse and the parents of an overweight child can be very difficult. The nurse has to bring up the subject very carefully. It might happen that the parent will react with anger. The nurses expressed a need for more time allocated for taking care of this issue more satisfying. She also is looking for more education according to conversation methods. Finally, parents carry most of the responsibility for their children. They are the best placed to change the situation. The nurse´s important work is to support parents and help them identify the problems and thus find the solutions that suit the individual family. / Övervikt och fetma är ett växande problem hos vuxna och barn, speciellt i västvärlden. I Sverige är 20 - 25 % av alla tioåringar överviktiga. Det är av största vikt att tidigt identifiera övervikt. Detta eftersom övervikt kan leda till diabetes, psykiska problem, hypertoni och hjärt- kärl sjukdomar. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar till överviktiga barn. En kvalitativ metod med innehållsanalys har använts. Sex stycken barnsjuksköterskor/ distriktssköterskor verksamma inom barnhälsovården har intervjuats. Resultatet visar att barnsjuksköterskans/ distriktssköterskans samtal med föräldrar till överviktiga barn inte alltid är helt problemfria. Hon måste vara försiktig då hon för ämnet på tal. Det händer att föräldrar reagerar med ilska. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan behöver mer tid för att samtala med föräldern på ett mer tillfredsställande sätt. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan efterfrågar också utbildning i samtalsteknik. Föräldrar är ansvariga för sina barns hälsa. Det är de som bäst lämpar sig till att förändra situationen för sina barn. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskans viktiga arbete består i att stötta föräldern och hjälpa denne att identifiera problemet och därmed hitta de lösningar som passar den enskilda familjen.

Sammanfattning Syftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan? Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon. Materialet transkriberades och mailades till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. För att förklara resultaten använde vi oss av ramfaktorteorin. De samarbeten som finns för skolsköterskan är med föräldrarna, personalen på skolan och med externa instanser. Förebyggande arbete för övervikt i skolan finns i form av förläsningar, nyttigare skolmåltider, ökad fysisk aktivitet på skolan och hälsosamtal. I vilken utsträckning skolsköterskorna arbetar förebyggande skiljer sig emellertid mycket mellan skolorna. Vissa skolsköterskor uppger att de inte använder sig av de riktlinjer som finns för övervikt i sitt arbete. Andra skolsköterskor använder riktlinjerna för att veta när de ska remittera vidare en överviktig elev och för att veta vad som förväntas av dem i sitt arbete som skolsköterskor. Skolsköterskorna tycker att resurserna de har är knappa, och då syftar de framförallt på de ekonomiska resurserna. Detta påverkar i vilken utsträckning de kan vidareutbilda sig och om extra resurspersoner på skolan kan tas in. Förutsättningarna för överviktsarbetet i skolan varierar beroende på om skolsköterskorna känner till och arbetar efter riktlinjerna, om de har tillräckliga kunskaper och resurser och om de har möjlighet till hjälp och stöd i sitt arbete. Slutsatsen av studien är att det finns stora skillnader i hur skolsköterskorna arbetar med överviktsproblematiken på skolan. Dessa skillnader beror på olika ramfaktorer som styr deras arbete.

Studiens syfte är att via en diskursanalys urskilja existerande och framträdande diskurser om övervikt och fetma utifrån dags- och kvällspressen. Tonvikten ligger på begreppen orsak, ansvar och åtgärd. Vidare är syftet att undersöka om övervikt och fetma konstruerats som ett samhällsproblem i tidningarna och i så fall hur. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångsläge är socialkonstruktivismen och de teorier som använts i analysarbetet har varit diskursanalys, Faircloughs tredimensionella modell samt Losekes teori om konstruktionen av samhällsproblem. Resultatet indikerar att de tre olika begreppen genererat varierande svar men att vissa diskurser kunnat urskiljas som mest framträdande. Dessa diskurser inbegriper individen ensam, livsmedelsindustrin, flera aktörer gemensamt och skolan. Övervikt och fetma har vidare till stor del visat sig vara konstruerat som ett samhällsproblem i texterna. En liten men betydande del har dock inte konstruerat övervikt och fetma som ett samhällsproblem genom att de inte anser åtgärdandet av frågan som en angelägenhet för samhället. De diskurser som kunnat urskiljas som mest framträdande i media, antas särskilt påverka den sociala praktiken och indirekt de ”fysiska” åtgärdshandlingar som utförs. Media förmedlar dock ingen entydig bild vilket kan ge ett splittrat budskap till den sociala praktiken.