<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad fenomenet hästturism innebär. Fenomenet hästturism innefattar många olika varianter därför valde vi att fokusera på turridning med Islandshästar. Det är även den vanligaste formen av hästturism i Sverige. Hästar och ridning är någonting som engagerar många personer. Kombinationen hästar och turism är någonting som intresserar allt fler och växer i popularitet både bland hästfolk och bland dem som vill uppleva naturen på ett annorlunda sätt. Hästturism omfattar alltifrån att personer besöker tävlingar och shower till att de själva deltar i olika hästanknutna aktiviteter. I och med detta kan besökare vara både aktiva deltagare och passiva åskådare.</p><p>Turridningsföretagens verksamheter är uppbyggda kring hästarna, som spelar en central roll, men även naturen och den sociala gemenskapen är viktiga aspekter för kundernas upplevelser. Kombinationen utav detta gör att turridning är något som de flesta personer kan delta i och uppskatta utifrån sina egna förutsättningar. Oavsett om kunden efterfrågar ridning, en naturupplevelse eller ett äventyr tillsammans med vänner kan turridning vara ett alternativ. Ofta kräver inte företagen att kunderna har någon förkunskap angående ridning för att få delta. Därmed blir det viktigt att hela tiden ta hänsyn till säkerheten för att kundernas upplevelse ska bli positiv och minnesvärd.</p><p>Idag domineras turridningsbranschen av små företag som drivs av engagerade personer med ett starkt intresse för hästar. Majoriteten av dessa företag bedriver förutom turridning även andra hästinriktade verksamheter. Detta p.g.a. att turridningen sällan är tillräckligt lönsam att, som enda inkomstkälla, kunna försörja sig på året om. I och med den dåliga lönsamheten är det få företagare som har möjlighet att anställa personal. Detta leder i sin tur till att företagarna själva blir tvungna att lägga ner många timmars arbete utan ekonomisk ersättning. Därmed blir ägarnas starka intresse avgörande för att företagen ska kunna fortsätta drivas. Att företagen drivs av ett brinnande hästintresse och sällan ur ett affärsmässigt perspektiv bidrar till den generellt låga lönsamheten inom branschen. För att få ordning på detta problem har aktörer inom häst- och turismbranscherna efterlyst utbildningar som kan bidra till ökad kompetens och ett mer professionellt företagande hos hästturismföretagarna.</p><p>Efterfrågan på turridning i Sverige är säsongsbetonad men kan skilja sig åt beroende på företagets geografiska läge. För företag med sin verksamhet på landsbygden är efterfrågan koncentrerad till sommarmånaderna, medan företagen i storstadsregionerna har en mer jämn fördelning över året.  Dessa förlitar sig enbart på word-of-mouth och Internet som marknadsföring för att nå ett tillräckligt antal kunder. Inte heller landsbygdsföretagen ägnar sig åt någon annan form av marknadsföring än detta, trots att det skulle kunna hjälpa dem att nå ut till en större marknad. Orsakerna till detta uppges dels vara ekonomiska skäl och dels brist på tid och engagemang.  </p><p>Hästturismens framtid ser ljus ut tack vare att den kan kombineras med många andra turismaspekter och aktiviteter. Varje enskild kund kan i och med detta få personligt anpassade paketerbjudanden. Dess förutsättningar att uppfylla kunders behov och önskningar, som kontinuerligt förändras, är därmed stor.</p>

<p> </p><p>Innovationer kan beskrivas på många olika sätt. Inom vetenskapen är det ett begrepp som är väl diskuterat, men någon exakt och direkt definition finns inte. Däremot är de flesta vetenskapsmän och även turismaktörerna i Kalmarregionen överrens om att det handlar om någonting nytt. Det kan även vara att förnya en redan befintlig produkt eller att skapa något nytt som ger ett nyhetsvärde för kunden. Det finns olika kategorier av innovationer, det är produktinnovationer, processinnovationer, managementinnovationer, logistiska innovationer samt institutionella innovationer. Produktinnovationer är de innovationer som vi kom fram till indirekt främst är med och påverkar turismutvecklingen, då majoriteten av aktörerna vi talat med använt sig av produktinnovationer för att börja sin verksamhet. De typer av innovationer som dock påverkat turismutvecklingen direkt är processinnovationer och institutionella innovationer. Genom att använda sig av innovationer i sitt företag eller verksamhet bidrar den egna turismaktörens utveckling till att den övriga regionens turismutveckling ökar. En förutsättning för att innovationer ska lyckas och vara med och påverka turismutvecklingen är samarbete, vilket turismaktörerna i Kalmar Län anammat, då innovationer kring samarbeten bidragit till regionens turismutveckling.</p><p> </p>

<p><p>Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmål och sevärdheter sträcker sig från Ystad i söder till Åre i norr. Det är allt från nöjesparker och skidanläggningar till natursköna områden och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nämnare är att de lockar till sig ett stort antal människor. Besöksmål har olika attraktionskrafter som attraherar turister. Människor reser bland annat för att nå personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen. Den viktigaste attraktionskraften hos topplistans attraktioner är att de ligger i en stor stad. Häften av topplistans attraktioner ligger i någon av Sveriges största städer. I stora städer finns många målgrupper, ett stort utbud och bra kommunikationer. Kalmar Slott ligger inte i en stor stad men i en region som under sommarmånaderna drar många besökare till omgivningen. Verksamhetsutveckling är en betydande faktor för att fortsätta dra många turister till attraktionen. Kalmar Slott är inne i en mognadsfas, därför har en grupp intressenter tagit fram en utvecklingsplan för slottet. När slottets verksamheter ska utvecklas är det viktigt att slottets varumärke tas i beaktning. Kalmar Slotts varumärke står för autenticitet och kvalitet och visar vad turister kan förvänta sig av besöket. Om Kalmar Slott erbjuder nya produkter med god kvalitet för fler målgrupper har Kalmar Slott en möjlighet att öka sin attraktionskraft.</p></p>

<p>Syftet med den här undersökningen var att få reda på varför man väljer att börja studera till sjökapten och även jämföra om det finns några likheter mellan de som läser tre respektive fyra år. Eftersom vi själva jobbat till sjöss, innan vi börja studera så var valet att börja studera relativt lätt för oss, men vad fick våra kollegor att börja studera? Det finns brist på styrmän till sjöss så förhoppningsvis kan vår undersökning hjälpa högskolor att lättare rekrytera personer. Vår undersökning visar att den största anledningen till att börja studera är det personliga intresset, men även att nya utmaningar i yrkeslivet har en stor påverkan i studenternas val. Däremot hittade vi ingen större likhet mellan tre och fyra åriga programmet. För att genomföra denna undersökning så har vi använt oss enkätundersökning där vi hade ett deltagande på 131 sjökaptensstudenter.</p>

<p>I en globaliserad värld rör sig människor lättare över landsgränser. Samhällen blir mångkulturella. Om mångfalden främjas leder det till en positiv samhällsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krävs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jämställdhet framför allt på arbetsmarknaden.</p><p>Att bli behandlad annorlunda på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder är enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering på arbetsmarknaden är upprättandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307). Lagen verkar dock vara svår att följa och lagbrott är svåra att kontrollera. Endast 4 domar av 300 anmälda diskrimineringsfall verkställdes förra året.</p><p>Vi har valt att i den här studien undersöka om det förekommer diskriminering i samband med bemanningsföretagens rekrytering (delfråga 1) och om företagen i bemanningsbranschen arbetar mot diskriminering på den egna arbetsplatsen (delfråga 2). Bemanningsbranschen har valts då många anställningar i dag går via ett bemanningsföretag, dessutom förväntas branschens omfattning på arbetsmarknaden att öka.</p><p>Genom en intervju med en rekryteringsansvarig på ett bemanningsföretag i Stockholm samt en mindre omfattande enkätundersökning med fem olika bemanningsföretag, visade det sig att diskriminering förekommer i bemanningsbranschen och i företagens rekryteringsprocess.</p><p>Slutsatsen på delfråga 1 i problemformuleringen visar att bemanningsföretagens rekryteringen är uppbyggd så att personliga värderingar, fördomar och attityder påverkar vem som kvalificeras som tänkbar kandidat. Rekryterarnas tidigare erfarenheter styr deras handlande i rekryteringen och det innebär att det som känns främmande och som man inte har kunskap om ofta väljs bort. Slutsatsen på delfråga 2 i problemformuleringen visar att det mesta talar för att diskriminering förekommer på bemanningsföretagens egna arbetsplatser. Slutsatsen på delfråga 3 i problemformuleringen visar att det bland rekryterarna finns en uppfattning om att företaget där de arbetar har ett målinriktat arbete mot diskriminering men att vetskapen om diskrimineringsarbetets tillämpning saknas. Rekryterarna menar att diskriminering förekommer på deras arbetsplats och det visar sig i deras arbete samt att vissa har själva känt sig diskriminerade.</p>

<p><strong>Background:</strong> Human beings have been living in the city of Gothenburg for thousands of years. The city was founded in the year 1621. During the years, it went from being an industrial city to later on, a city of events, education and business.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this investigation is to find out what makes Gothenburg a good city for professional meetings and what should a good professional meeting include.</p><p><strong>Questions at issue:</strong></p><ul><li>Why is the city of Gothenburg an attractive alterative for a business traveler?</li><li>What makes Gothenburg a magnet for professional meetings?</li><li>What elements should be included in the meeting?</li><li>What can the meeting organizer do to achieve a wow-meeting?</li></ul><p><strong>Method:</strong> The Authors have used a qualitative method where primary and secondary data have been useful. In this paper the authors have done personal, electronically and phone interviews to be able to answer the stating questions in the best possible way. Several hotels and organizations in Gothenburg were interviewed and also a few business travellers who have been to the city. The interviews consist of two parts, where the first part contained information about the person who was being interviewed and the second was about the professional meetings. After that they were analysed by the authors through a SWOT-analyse which indicates the strengths, weaknesses, opportunities and threats.</p><p><strong>Theory:</strong> The theories that were chosen by the authors are: the meeting platform, the Maslow’s stairs of needs and the theory of networks.</p><p><strong>Results and Conclusion:</strong> The Authors conclusions are based on the results of the interviews which indicated that the best professional meetings are the ones where the premises and the facilities are first and foremost pleasant. After that comes the importance of transportation and last but not least the importance of the social contact between the participants during their free time.</p> / <p><strong>Bakgrund:</strong> Människor har varit bosatta på den plats där den nuvarande Göteborg befinner sig i flera tusen år. Staden grundades år 1621. Under åren har den gått från att vara en industristad till att bli en eventsstad, utbildningsstad samt en handelsstad.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad som gör Göteborg till en bra mötesstad samt vilka beståndsdelar som då ska ingå i det professionella mötet för att det ska benämnas som ett bra möte.</p><p><strong>Frågeställning:</strong></p><ul><li>Varför är Göteborgs stad ett attraktivt alternativ för affärsresenärer? </li><li>Vad är det som gör Göteborg till en magnet för professionella möten?</li><li>Vilka beståndsdelar ska ingå i mötet?</li><li>Vad gör mötesarrangörerna för att uppnå ett wow-möte?</li></ul><p><strong>Metod:</strong> Författarna har använt sig av kvalitativ metod där både primär- och sekundärdata träder in. I uppsatsen har de gjort personliga, elektroniska samt telefonintervjuer för att kunna besvara frågorna på bästa sätt. Flera hotell och organisationer i Göteborg intervjuades samt några affärsresenärer som hade varit i staden. Intervjuerna bestod av två delar där första delen handlade om intervjupersonerna och andra delen handlade om professionella möten. Därefter analyserades intervjuerna genom en SWOTanalys som visar styrkor, svagheter, möjligheter samt hot.</p><p><strong>Teori:</strong> I teorin har författarna använt sig av mötesplattformmodellen, Maslows behovstrappa och nätverk.</p><p><strong>Resultat & Slutsats:</strong> Författarnas slutsatser är baserade på resultaten från intervjuerna som visar att de bästa professionella möten är dem som har trevliga lokaler och faciliteter först och främst. Därefter kommer vikten av transportering samt sist men inte minst betydelsen av det sociala umgänget mellan deltagarna under deras fritid.</p>

<p>Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för något ont. Den jagar gärna i flock och tar renar och river får. I den här artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten på varg 2010, det vill säga bristen på acceptans, och om det är ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger också svar på varför en vargpopulation som är så inavlad som vår inte kommer klara sig långsiktigt, och vad som krävs för att få en hållbar stam.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa yrkeskriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna.</p><p> </p><p>Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning. Det är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört djupintervjuer med chefer och medarbetare för att få en bred bild av fenomenet motivation.</p><p> </p><p>Resultatet i vår undersökning är att motivation anses av både chefer och medarbetare vara en viktig del för att kunna göra ett bra jobb, för utan motivation är man inte engagerad i det man gör. För att medarbetarna ska känna sig motiverad krävs det att de får feedback av sin chef och känner sig delaktiga i de beslut som rör de egna arbetsuppgifterna. Det är även viktigt att kommunikationen fungerar tillfredsställande så att alla inblandade får den information de behöver för att genomföra sitt arbete.</p>