<p>Denna uppsats behandlar synen på kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet är ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlätta och främja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. Då denna uppsats bygger på kvalitativa intervjuer vill vi skapa förståelse snarare än att komma fram till några absoluta sanningar. Studien är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter från de svenska deltagarna i tusenet. Även en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts. Syftet med denna uppsats är att studera de medverkande aktörernas uppfattningar angående bilder av Turkiet, andra kulturer och utveckling. Syftet är även att kartlägga de medverkandes inställningar, och försöka utreda om det finns faktiska (eller endast inbillade) skillnader mellan turkar och svenskar.</p>

<p>Denna uppsats är slutprodukten av vår fallstudie av Barcelona. Studien innehåller upplevelser, observationer, intervjuer och framförallt intressanta möten och spontana diskussioner med representanter för turistnäringen, andra turister, samt lokalbefolkning. Barcelona är speciell på det sätt att staden har en rik kultur som är en förutsättning för dess turismnäring och kan därmed beskrivas som en kulturdestination. Genom att beskriva de viktigaste kulturella attributen för Barcelona vill vi reda ut begreppet kulturturism som är ett mångfacetterat begrepp. Det är kring detta resonemang vi har utvecklat vår huvudfråga. Fortsatt i vår studie har vi valt att ta upp och diskutera kring begrepp såsom globalisering, autenticitet och massturism. En värld i globalisering innebär en ständig förändring av samhällen och kulturer. Människor har en möjlighet att förflytta sig i massor och platser konsumeras i en allt högre grad. Strömmar av turister kommer till Barcelona för att uppleva staden och dess kultur. Genom att ifrågasätta kulturturism för vi en diskussion om balansen mellan det kommersiella och genuina med utgångspunkt i Barcelona.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att ’inventera’ begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vår empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men främst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara på varifrån begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ’nya’ turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenär för att beskriva sig själva. Vår teoretiska förståelse har tillåtit oss att se ett samband mellan turisten och motsättningen mellan individ och roll.</p>

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande. Samtidigt visade studien andra faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet och lärande, exempelvis miljön och sinnesorganen. Många av pedagogerna framhäver utomhusmiljön som en tillgång i arbetet med fysiska aktiviteter. Vid tillfällen som dessa, menar pedagogerna, tränas och stimuleras barns motoriska utveckling på ett naturligt sätt. Sammanfattningsvis upplever pedagogerna att motorik påverkar barn positivt; barnen blir rörligare, friskare och gladare.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa yrkeskriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer.

<p>"Innovasjon og høyere lederutdanning i Norge - innovasjon som politikkområde og utforming av høyere lederutdanning", er en masteravhandling avlagt ved Karlstads Universitet i 2006. I avhandlingen gjør forfatterne rede for overordnede politiske styringssignaler om utvikling av et kreativt, entreprenærielt og innovativt næringsliv i Norge og hva utvalgte studieplaner for høyere lederutdanning sier om ledelse av kreativitet, entreprenørskap og innovasjon.</p>

<p>Flygbranschen har de senaste åren befunnit sig i en kris. Många menar att flyget gått igenom ett stålbad. Olika världshändelser har skakat flygbolaget SAS och bolaget är extremt pressat av konkurrens från lågprisbolag, skenande bränslepriser och ett inre motstånd bland personalen. Inom bolaget har arbetsmiljön förändrats drastiskt och de anställda berättar i den här artikelserien hur flygbranschen var förr om åren och hur den är idag.</p>

No description available.

<p>The Movement Action Plan (MAP) was created by Bill Moyer (1933-2002), an experienced activist engaged in movements for civil rights, peace and the environment, as he believed activists need to become aware of the roles they and their organisations are playing in the larger social movement in order to become successful. MAP is a practical strategy and action-planning model as well as a “how-to-do it” analytical tool for evaluating and organising social movements. The aim of this study is to investigate if the success of the Swedish Society for Nature Conservation (SSNC) can be explained by the MAP model through a triangulation of methods; quantitative content analysis of the SSNC’s action plans and annual reports (2000-2005), as well as qualitative interviews with employees at the SSNC. Throughout the research materials and interviews, the organisation clearly demonstrates that they advocate as effective activists according to Moyer. The overall conclusion from this research is that Moyer’s tools to a great extent already is utilised, and that this could explain the SSNC’s success in transforming from a small group of educated elites into becoming a social movement.</p>

<p><p>Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning. Lysande Kalmar är ett initiativ skapat tillsammans av aktörer från näringslivet och det offentliga. Ett initiativ som fokuserar på Kalmar som stad och lyfta fram ett attraktivare Kalmar genom att lysa upp byggnader i stadens centrum. Att lysa upp skapar även en bättre stämning och atmosfär i staden där staden ses som en teaterscen och byggnaderna är dess kulisser. Att bara lysa upp byggnader stämmer inte in med konceptet av festival. Evenemanget bör istället ses som ett första steg till en hållbar, holistisk utvecklingsstrategi för Kalmar.</p></p>