Background: Human beings have been living in the city of Gothenburg for thousands of years. The city was founded in the year 1621. During the years, it went from being an industrial city to later on, a city of events, education and business. Purpose: The purpose of this investigation is to find out what makes Gothenburg a good city for professional meetings and what should a good professional meeting include. Questions at issue: Why is the city of Gothenburg an attractive alterative for a business traveler? What makes Gothenburg a magnet for professional meetings? What elements should be included in the meeting? What can the meeting organizer do to achieve a wow-meeting? Method: The Authors have used a qualitative method where primary and secondary data have been useful. In this paper the authors have done personal, electronically and phone interviews to be able to answer the stating questions in the best possible way. Several hotels and organizations in Gothenburg were interviewed and also a few business travellers who have been to the city. The interviews consist of two parts, where the first part contained information about the person who was being interviewed and the second was about the professional meetings. After that they were analysed by the authors through a SWOT-analyse which indicates the strengths, weaknesses, opportunities and threats. Theory: The theories that were chosen by the authors are: the meeting platform, the Maslow’s stairs of needs and the theory of networks. Results and Conclusion: The Authors conclusions are based on the results of the interviews which indicated that the best professional meetings are the ones where the premises and the facilities are first and foremost pleasant. After that comes the importance of transportation and last but not least the importance of the social contact between the participants during their free time. / Bakgrund: Människor har varit bosatta på den plats där den nuvarande Göteborg befinner sig i flera tusen år. Staden grundades år 1621. Under åren har den gått från att vara en industristad till att bli en eventsstad, utbildningsstad samt en handelsstad. Syfte: Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad som gör Göteborg till en bra mötesstad samt vilka beståndsdelar som då ska ingå i det professionella mötet för att det ska benämnas som ett bra möte. Frågeställning: Varför är Göteborgs stad ett attraktivt alternativ för affärsresenärer? Vad är det som gör Göteborg till en magnet för professionella möten? Vilka beståndsdelar ska ingå i mötet? Vad gör mötesarrangörerna för att uppnå ett wow-möte? Metod: Författarna har använt sig av kvalitativ metod där både primär- och sekundärdata träder in. I uppsatsen har de gjort personliga, elektroniska samt telefonintervjuer för att kunna besvara frågorna på bästa sätt. Flera hotell och organisationer i Göteborg intervjuades samt några affärsresenärer som hade varit i staden. Intervjuerna bestod av två delar där första delen handlade om intervjupersonerna och andra delen handlade om professionella möten. Därefter analyserades intervjuerna genom en SWOTanalys som visar styrkor, svagheter, möjligheter samt hot. Teori: I teorin har författarna använt sig av mötesplattformmodellen, Maslows behovstrappa och nätverk. Resultat & Slutsats: Författarnas slutsatser är baserade på resultaten från intervjuerna som visar att de bästa professionella möten är dem som har trevliga lokaler och faciliteter först och främst. Därefter kommer vikten av transportering samt sist men inte minst betydelsen av det sociala umgänget mellan deltagarna under deras fritid.

Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna.   Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning. Det är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört djupintervjuer med chefer och medarbetare för att få en bred bild av fenomenet motivation.   Resultatet i vår undersökning är att motivation anses av både chefer och medarbetare vara en viktig del för att kunna göra ett bra jobb, för utan motivation är man inte engagerad i det man gör. För att medarbetarna ska känna sig motiverad krävs det att de får feedback av sin chef och känner sig delaktiga i de beslut som rör de egna arbetsuppgifterna. Det är även viktigt att kommunikationen fungerar tillfredsställande så att alla inblandade får den information de behöver för att genomföra sitt arbete.

No description available.

”Så länge jag är glad, liksom” är en kvalitativ studie av människors sätt att se på sin egen – och i viss mån även andras – sexualitet. Genom intervjuer med människor med olika sexuell läggning, lyfter den fram de egna erfarenheterna av att vara hetero-, homo- eller bisexuell i Sverige idag. Intervjuerna analyseras och tolkas med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och belyser på så sätt ett antal centrala kategorier. Dessa fokuserar på frågor kring sexualitetens orsaker och vad som anses naturligt samt sexualitet som en del av identiteten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två hotell i Kalmar arbetar med servicekvalitet, med inriktning på empowerment, motivation, rekrytering och träning av frontlinepersonal samt att undersöka hur detta arbete uppfattas av frontlinepersonalen.   I studien har vi använt en kvalitativ metod och för att samla in empiriskt material har vi gjort kvalitativa intervjuer med en chef och en frontlineanställd på de två olika hotellen. Vi har kommit fram till att båda hotellen i Kalmar arbetar aktivt med servicekvalitet genom frontlinepersonal och att de även arbetar med empowerment, motivation och träning av sin frontlinepersonal. Vi kan även konstatera att arbetet med servicekvalitet i de flesta fall uppfattas av frontlinepersonalen.

En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i världen.   Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor. Studiens huvudsakliga syfte är att göra en inventering av de faktorer som formar unga tyska turisters bild av Sverige som destination samt deras resvanor. Med studien vill vi också belysa resvanor och de allmänna resmotiv som kännetecknar unga tyska turister.   I resultatet av studien framkommer det att de flesta unga tyska turister har en positiv bild av Sverige och är mer än villiga att besöka Sverige. Den största dominerande faktorn i de unga turisternas Sverigebild är utan tvekan naturen. Förutom naturen finner den unga tyska turisten att Sverige står för fridfullhet, frisk luft och att det är ett relativt säkert land. En majoritet av unga tyska turister är självständiga och vill arrangera sina resor själva. De huvudsakliga resmotiv som ligger till grund för viljan att besöka Sverige är att lära känna landets kultur och människor, besöka turisthistoriska attraktioner på egen hand, få lugn och ro, utöva sport- och fritidsaktiviteter samt utbildning.

Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning. Lysande Kalmar är ett initiativ skapat tillsammans av aktörer från näringslivet och det offentliga. Ett initiativ som fokuserar på Kalmar som stad och lyfta fram ett attraktivare Kalmar genom att lysa upp byggnader i stadens centrum. Att lysa upp skapar även en bättre stämning och atmosfär i staden där staden ses som en teaterscen och byggnaderna är dess kulisser. Att bara lysa upp byggnader stämmer inte in med konceptet av festival. Evenemanget bör istället ses som ett första steg till en hållbar, holistisk utvecklingsstrategi för Kalmar.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad fenomenet hästturism innebär. Fenomenet hästturism innefattar många olika varianter därför valde vi att fokusera på turridning med Islandshästar. Det är även den vanligaste formen av hästturism i Sverige. Hästar och ridning är någonting som engagerar många personer. Kombinationen hästar och turism är någonting som intresserar allt fler och växer i popularitet både bland hästfolk och bland dem som vill uppleva naturen på ett annorlunda sätt. Hästturism omfattar alltifrån att personer besöker tävlingar och shower till att de själva deltar i olika hästanknutna aktiviteter. I och med detta kan besökare vara både aktiva deltagare och passiva åskådare. Turridningsföretagens verksamheter är uppbyggda kring hästarna, som spelar en central roll, men även naturen och den sociala gemenskapen är viktiga aspekter för kundernas upplevelser. Kombinationen utav detta gör att turridning är något som de flesta personer kan delta i och uppskatta utifrån sina egna förutsättningar. Oavsett om kunden efterfrågar ridning, en naturupplevelse eller ett äventyr tillsammans med vänner kan turridning vara ett alternativ. Ofta kräver inte företagen att kunderna har någon förkunskap angående ridning för att få delta. Därmed blir det viktigt att hela tiden ta hänsyn till säkerheten för att kundernas upplevelse ska bli positiv och minnesvärd. Idag domineras turridningsbranschen av små företag som drivs av engagerade personer med ett starkt intresse för hästar. Majoriteten av dessa företag bedriver förutom turridning även andra hästinriktade verksamheter. Detta p.g.a. att turridningen sällan är tillräckligt lönsam att, som enda inkomstkälla, kunna försörja sig på året om. I och med den dåliga lönsamheten är det få företagare som har möjlighet att anställa personal. Detta leder i sin tur till att företagarna själva blir tvungna att lägga ner många timmars arbete utan ekonomisk ersättning. Därmed blir ägarnas starka intresse avgörande för att företagen ska kunna fortsätta drivas. Att företagen drivs av ett brinnande hästintresse och sällan ur ett affärsmässigt perspektiv bidrar till den generellt låga lönsamheten inom branschen. För att få ordning på detta problem har aktörer inom häst- och turismbranscherna efterlyst utbildningar som kan bidra till ökad kompetens och ett mer professionellt företagande hos hästturismföretagarna. Efterfrågan på turridning i Sverige är säsongsbetonad men kan skilja sig åt beroende på företagets geografiska läge. För företag med sin verksamhet på landsbygden är efterfrågan koncentrerad till sommarmånaderna, medan företagen i storstadsregionerna har en mer jämn fördelning över året.  Dessa förlitar sig enbart på word-of-mouth och Internet som marknadsföring för att nå ett tillräckligt antal kunder. Inte heller landsbygdsföretagen ägnar sig åt någon annan form av marknadsföring än detta, trots att det skulle kunna hjälpa dem att nå ut till en större marknad. Orsakerna till detta uppges dels vara ekonomiska skäl och dels brist på tid och engagemang.   Hästturismens framtid ser ljus ut tack vare att den kan kombineras med många andra turismaspekter och aktiviteter. Varje enskild kund kan i och med detta få personligt anpassade paketerbjudanden. Dess förutsättningar att uppfylla kunders behov och önskningar, som kontinuerligt förändras, är därmed stor.

Innovationer kan beskrivas på många olika sätt. Inom vetenskapen är det ett begrepp som är väl diskuterat, men någon exakt och direkt definition finns inte. Däremot är de flesta vetenskapsmän och även turismaktörerna i Kalmarregionen överrens om att det handlar om någonting nytt. Det kan även vara att förnya en redan befintlig produkt eller att skapa något nytt som ger ett nyhetsvärde för kunden. Det finns olika kategorier av innovationer, det är produktinnovationer, processinnovationer, managementinnovationer, logistiska innovationer samt institutionella innovationer. Produktinnovationer är de innovationer som vi kom fram till indirekt främst är med och påverkar turismutvecklingen, då majoriteten av aktörerna vi talat med använt sig av produktinnovationer för att börja sin verksamhet. De typer av innovationer som dock påverkat turismutvecklingen direkt är processinnovationer och institutionella innovationer. Genom att använda sig av innovationer i sitt företag eller verksamhet bidrar den egna turismaktörens utveckling till att den övriga regionens turismutveckling ökar. En förutsättning för att innovationer ska lyckas och vara med och påverka turismutvecklingen är samarbete, vilket turismaktörerna i Kalmar Län anammat, då innovationer kring samarbeten bidragit till regionens turismutveckling.

Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmål och sevärdheter sträcker sig från Ystad i söder till Åre i norr. Det är allt från nöjesparker och skidanläggningar till natursköna områden och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nämnare är att de lockar till sig ett stort antal människor. Besöksmål har olika attraktionskrafter som attraherar turister. Människor reser bland annat för att nå personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen. Den viktigaste attraktionskraften hos topplistans attraktioner är att de ligger i en stor stad. Häften av topplistans attraktioner ligger i någon av Sveriges största städer. I stora städer finns många målgrupper, ett stort utbud och bra kommunikationer. Kalmar Slott ligger inte i en stor stad men i en region som under sommarmånaderna drar många besökare till omgivningen. Verksamhetsutveckling är en betydande faktor för att fortsätta dra många turister till attraktionen. Kalmar Slott är inne i en mognadsfas, därför har en grupp intressenter tagit fram en utvecklingsplan för slottet. När slottets verksamheter ska utvecklas är det viktigt att slottets varumärke tas i beaktning. Kalmar Slotts varumärke står för autenticitet och kvalitet och visar vad turister kan förvänta sig av besöket. Om Kalmar Slott erbjuder nya produkter med god kvalitet för fler målgrupper har Kalmar Slott en möjlighet att öka sin attraktionskraft.