<p>Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv används för att driva en turistdestination. Det har genomförts genom vår beskrivning av kommersialiseringsprocessen. Hur pass framgångsrik kommersialiseringsprocessen är avgör hur attraktiv och konkurrenskraftig destinationen blir på marknaden. Med hjälp av en fallstudie av Glasriket har vi exemplifierat hur kulturarv kan vara en resurs för att skapa en turistdestination.</p><p>Ett kulturarv behöver förstärkas med de fem komponenterna: transporter, attraktioner, marknadsföring, information och service för att kunna bygga upp en turistdestination. De fem komponenterna och kulturarvet på en destination genomgår sedan kommersialiseringsprocesser för att tillgängliggöra turistdestinationen och dess kulturarv för turister. Kommersialisering kan i många fall ses vara en förutsättning för att människor ska kunna ta del av kulturarvet och att kulturarvet därmed ska kunna leva vidare. Kommersialisering är en ständigt pågående process och är även ett viktigt verktyg i arbetet med att utveckla en destination och dess kulturarv. I Glasriket pågår kommersialiseringsprocessen inom olika områden och befinner sig i olika faser. Vilken fas kommersialiseringen befinner sig i beror främst på hur fort den har utvecklats och hur pass förankrad den är i destinationen.</p>

<p>Barnsexturism kännetecknas av ojämlikhet mellan den utvecklade och underutvecklade delen av världen. Barnsexturisterna är oftast västerländska män som reser till utvecklingsländer länder för att utnyttja barn. Det har dock sedan länge funnits såväl folkrättsligt bindande överenskommelser som juridiskt bindande lagar mot barnarbete och sexuellt utnyttjande av barn. Det till trots utnyttjas tre miljoner barn årligen inom barnsexturismindustrin. Många av utvecklingsländerna präglas nämligen av dysfunktionalitet såsom korruption och bristfällig tillämpning av de befintliga lagarna. Med anledning av det samt att många länders regeringar negligerar problemet har det globala nätverket ECPAT växt fram. En del av deras arbete är att påverka såväl regeringar världen över som olika företag att ta ansvar för problemet. ECPAT Sverige har exempelvis utvecklat Uppförandekoden för researrangörer mot barnsexhandel (Uppförandekoden) och kampanjen ”Jag fegar inte ur”, vilken involverar svenska resebyråer i arbetet. Syftet med såväl Uppförandekoden som ”Jag fegar inte ur” är att informera allmänheten om problemet. Eftersom det vanligen är allmänheten som bevittnar barnsexturism är det även de som har möjlighet att anmäla förövarna och därmed motverka efterfrågan. Både Uppförandekoden och ”Jag fegar inte ur” präglas dock av bristande engagemang från många av de deltagande företagen, vilket är till barnsexturisternas fördel. För att motverka barnsexturisternas maktposition över sina offer och därmed bidra till något mer jämlik värld krävs det att företagen blir mer benägna att informera sina kunder samt att allmänheten blir mer villiga att anmäla förövarna.</p>

<p>Resandet idag har tagit nya former. Människor reser idag under kortare och fler perioder än vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag får vidare förlita sig på diverse tekniska hjälpmedel såsom Internet och GPS för att snabbt få information om resmål och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte längre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mänsklig guide. Till turistens undsättning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan användas genom att ringa upp ett specifikt nummer på en mobiltelefon. På det sättet försvinner behovet av mänsklig interaktion mellan turisten och turismindustrin. Uppsatsens titel ”Resande för eremiter” syftar till att göra en utredning av hur en turist kan inhämta turisminformation i hemmet, guidas till platsen, guidas på platsen, helt med hjälp av tekniska hjälpmedel utan direkt mänsklig kontakt med turismindustrin. Därigenom undgår turisten, likt en eremit, mänsklig kontakt under sin resa. Den övergripande slutsatsen av utredningen baseras på att en turist idag har full möjlighet att, inom undersökningsområdet som uppsatsen behandlar, undgå mänsklig kontakt inom turismindustrin. Dock finns vissa fördelar med att vända sig till exempelvis en mänsklig guide för att få en guidad tur. Det hela mynnar ut i en smakfråga, från person till person.</p>

No description available.

<p>Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiska</p><p>förankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag. Även attityder och bemötande har en betydande roll i uppsatsens teoridel.</p><p>Av undersökningen går det att utläsa att företagen själva anser att de gör en hel del för att vara tillgängliga för alla sina kunder, oavsett funktionshinder. De rullstolsburna upplever det däremot annorlunda. Den fysiska utformningen hos flera transportbolag är enligt dem bristfällig. Vidare är det vanligt att interaktionen med personalen inte fungerar särskilt bra. Majoriteten av de rullstolsburna som ingått i vår undersökning känner sig dock bekväma och väl bemötta då de reser.</p>

<p>Forest Stewardship council (FSC) is a good example of a civil regulated environmental labelling-initiative. It is also an arena for different organisations interesting in sustainable forestry to work and handle forestry issues. FSC has allowed many private initiatives to move ahead of poor national and international environmental legislation. Instead they have turned towards the market with consumer pressure and in co-operation with companies. The sustainable forestry initiative has become a part of organisations’ ‘Environmental Responsibility’ which is a part of their ‘Corporate Social Responsibility’ (CSR) work. The aim of my thesis is to describe the phenomenon of FSC, both practically and theoretically, from a stakeholder approach. I have picked out two companies which are heavily involved in the FSC practice, IKEA and Sveaskog. The two companies are important players in shaping and developing FSC. The different practices are handled as two separate case-studies. A third case-study explores FSC both on national and international basis. The following research question will be answered: From a stakeholder view, how does FSC works in practice? To describe these three forestry practices is a contribution in itself. I will also use an analysing tool inspired by stakeholder theory to make the studies’ stakeholder partnerships as clear as possible. With the knowledge exposed in answering the first question I will further ask: Can stakeholder partnerships in a civil regulated environmental practice, create sustainability? Kemp’s (2005) five dimensions for sustainability improve the understanding. Every dimension will be followed by an interpretation from my forestry practice in the previous chapter. Both IKEA and Sveaskog drives an ambitious work to create sustainable business, which will be analysed through an ethical-, social-, nature-philosophic-, economic- and legal perspective of the sustainability concept.</p><p>The thesis is analysed by an explorative methodological approach with qualitative data, since it best can encapsulate the essence of the complexity which constitutes the answers to the research questions. Each case study will be described in separate texts which make up multiple realities mentally constructed by ourselves.</p><p>The analysis shows, both for Sveaskog and IKEA, that stakeholder partnerships generate a number of things. The partnerships generate constructive interaction where new and experienced ideas are born; obligations, processes and responsibilities for their stakeholder engagement; and environmental and social benefits in terms of FSC and other civil regulations and what environmental and social benefits the work leads to. But my description and analysis of the practice and the stakeholder analysis do not answer the general question of the thesis: Can stakeholder partnerships create sustainability?</p><p>When going through the critical voices from the five dimensions of sustainability, the task of creating sustainability seems to be impossible. I have confronted the five dimensions with environmental and social responsibility practice in Sveaskog and IKEA, and found substantial efforts in each and every dimension of sustainability. This practical work seems hopeful, whether there is sustainability or not, a serious ambition and extensive goals sometimes makes a difference.</p>

<p>Forest Stewardship council (FSC) is a good example of a civil regulated environmental labelling-initiative. It is also an arena for different organisations interesting in sustainable forestry to work and handle forestry issues. FSC has allowed many private initiatives to move ahead of poor national and international environmental legislation. Instead they have turned towards the market with consumer pressure and in co-operation with companies. The sustainable forestry initiative has become a part of organisations’ ‘Environmental Responsibility’ which is a part of their ‘Corporate Social Responsibility’ (CSR) work. The aim of my thesis is to describe the phenomenon of FSC, both practically and theoretically, from a stakeholder approach. I have picked out two companies which are heavily involved in the FSC practice, IKEA and Sveaskog. The two companies are important players in shaping and developing FSC. The different practices are handled as two separate case-studies. A third case-study explores FSC both on national and international basis. The following research question will be answered: From a stakeholder view, how does FSC works in practice? To describe these three forestry practices is a contribution in itself. I will also use an analysing tool inspired by stakeholder theory to make the studies’ stakeholder partnerships as clear as possible. With the knowledge exposed in answering the first question I will further ask: Can stakeholder partnerships in a civil regulated environmental practice, create sustainability? Kemp’s (2005) five dimensions for sustainability improve the understanding. Every dimension will be followed by an interpretation from my forestry practice in the previous chapter. Both IKEA and Sveaskog drives an ambitious work to create sustainable business, which will be analysed through an ethical-, social-, nature-philosophic-, economic- and legal perspective of the sustainability concept.</p><p>The thesis is analysed by an explorative methodological approach with qualitative data, since it best can encapsulate the essence of the complexity which constitutes the answers to the research questions. Each case study will be described in separate texts which make up multiple realities mentally constructed by ourselves.</p><p>The analysis shows, both for Sveaskog and IKEA, that stakeholder partnerships generate a number of things. The partnerships generate constructive interaction where new and experienced ideas are born; obligations, processes and responsibilities for their stakeholder engagement; and environmental and social benefits in terms of FSC and other civil regulations and what environmental and social benefits the work leads to. But my description and analysis of the practice and the stakeholder analysis do not answer the general question of the thesis: Can stakeholder partnerships create sustainability?</p><p>When going through the critical voices from the five dimensions of sustainability, the task of creating sustainability seems to be impossible. I have confronted the five dimensions with environmental and social responsibility practice in Sveaskog and IKEA, and found substantial efforts in each and every dimension of sustainability. This practical work seems hopeful, whether there is sustainability or not, a serious ambition and extensive goals sometimes makes a difference.</p>

No description available.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Den här uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk från och</p><p>med 1 juli 2007.</p><p>De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att få en bild av hur den</p><p>vuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgångspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140</p><p>Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund för</p><p>reformen. I uppsatsen jämförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,</p><p>GY-2007, för att peka på de skillnader som finns och vad de kan tänkas innebära.</p><p>Författarens syfte med uppsatsen är att ta reda på mer om och beskriva GY-2007. De frågor</p><p>som ställs är finns det några likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-</p><p>2007 och vad kan de tänkas innebära? Det är endast förändringarna som rör</p><p>ungdomsgymnasiet som behandlas.</p><p>Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna. GY-207 bygger på</p><p>nuvarande gymnasieskolas reformer och de förändringar som gjorts är i vissa fall återgång till</p><p>tidigare system eller utveckling av det nuvarande.</p><p>Materialet som behandlats är till största del offentligt tryck som statens offentliga utredningar</p><p>(SOU) och regeringspropositioner. En del facklitteratur som behandlar framväxten av dagens</p><p>skola har använts liksom material från Internet, tidningsartiklar samt en intervju med en</p><p>gymnasielärare i historia.</p><p>Uppsatsen är beskrivande, deskriptiv, men eftersom en jämförelse mellan dagens</p><p>gymnasieskola och GY-2007 görs med efterföljande utvärdering är den även komparativ och</p><p>normativ.</p> / <p>In this paper a description is made of the future senior high school, GY-2007, valid from July 1st 2007.</p><p>It describes the reforms which led to the senior high school of today in order to give an understanding of its structure. The description of GY-2007 is based on the government bill 2003/04:140 Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. (Knowledge and quality – eleven steps for the development of the senior high school) The author wants to find out more about and describe GY-2007. Questions asked are whether there are any similarities or differences between the senior high school of today and the future senior high school GY-2007. What consequences can be expected? Only changes related to</p><p>education of young people are dealt with. There are, with a few exceptions, no major news in the government bill. GY-2007 is a reorganization of earlier reforms. The suggested changes in the bill are a development of the present senior high school or partly a return to earlier structures. The material used is, in the first hand, official publications such as researches and government bills. Also material from the Internet, articles from newspapers and an interview with a teacher are used.</p><p>The essay is descriptive but since a comparison between today’s senior high school and GY-2007 is made, and followed by an evaluation it is also comparative and normative.</p>

<p>År 2006 tog sig popkulturen återigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett ägarbyte på Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kända institution – efter att länge varit ett tillhåll för tv-kändisar med mycket pengar – av modefolk, konstnärer, DJ: s och skribenter. Många förstod inte vad som hände, men i mitten av nittiotalet var det de människorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske är det återigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berättar vi om ägarbytet, om människorna och musiken.</p><p>Av: Kristofer Andersson</p><p>Reportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5</p><p>Faktaartikel: I hjärtat av technon sida 6 - 8</p><p>Personporträtt: Med kärlek till klubbkultur sida 9 - 11</p>