Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att förstå hur man kan marknadsföra en destination med hjälp av film och litteratur inom en viss genre. I uppsatsen undersöks två fallstudier; Sala och Fagersta om hur de använder eller kan använda filmen Cirkeln samt serien Jordskotti deras platsmarknadsföring. För att svara på frågeställningarna har en metodtriangulering används som i detta fall inkluderar intervjuer, observationer och visuella innehållsanalyser. Resultaten av studien är att Fagersta och Sala ser annorlunda på huruvida serien eller filmen är en tillgång i platsmarknadsföringen eller inte. Både filmen och serien handlar om övernaturliga fenomen som är rätt i tiden nu när den postmoderna turisten vill ha mer erfarenhet av en hyper-verklighet än ”autentiska” drag av en plats. / Abstract The purpose of this paper is to understand how to market a destination by using film and literature with a specific genre. Two case studies are discussed in the paper on how Fagersta and Sala are using the film Cirkeln and the series Jordskott in its place marketing. In order to answer the papers questions, a method triangulation were used, which in this case included interviews, observations and visual content analysis. The results of the study are that Fagersta and Sala has different views on how the series or the film is an asset in their place marketing. Both the film and the series is about supernatural phenomenon that is right in our time when the post-modern tourists want more experience of a hyper-reality than the ”authentic” traits of a place.

Mitt examensarbete är en video på drygt sex minuter. Videon är animerad i Adobe After Effects. Den har för avsikt att på ett informativt, enkelt och snyggt sätt förklara NASAs Curiosity-uppdrag på Mars, samt summera planetens roll i popkultur genom tiderna. Målgruppen är människor som hellre får information via internet än via papperstidningar, och som gärna vill få en övergripande bild av olika fenomen (i det här fallet Mars och Curiosity). Den är utformad med mobilt tittande i åtanke, vilket också speglas i målgruppsanpassningen. Denna reflektionsrapport är ett komplement till videon, och här har jag för avsikt att berätta om hur (och varför) jag gjort videon. Den kommer även diskutera fenomenet explainer-journalistik. Vad är explainer-journalistik, och varför är det ett viktigt fenomen att förstå för samtida och framtida journalister?

<p>År 2006 tog sig popkulturen återigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett ägarbyte på Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kända institution – efter att länge varit ett tillhåll för tv-kändisar med mycket pengar – av modefolk, konstnärer, DJ: s och skribenter. Många förstod inte vad som hände, men i mitten av nittiotalet var det de människorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske är det återigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berättar vi om ägarbytet, om människorna och musiken.</p><p>Av: Kristofer Andersson</p><p>Reportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5</p><p>Faktaartikel: I hjärtat av technon sida 6 - 8</p><p>Personporträtt: Med kärlek till klubbkultur sida 9 - 11</p>

År 2006 tog sig popkulturen återigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett ägarbyte på Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kända institution – efter att länge varit ett tillhåll för tv-kändisar med mycket pengar – av modefolk, konstnärer, DJ: s och skribenter. Många förstod inte vad som hände, men i mitten av nittiotalet var det de människorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske är det återigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berättar vi om ägarbytet, om människorna och musiken. Av: Kristofer Andersson Reportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5 Faktaartikel: I hjärtat av technon sida 6 - 8 Personporträtt: Med kärlek till klubbkultur sida 9 - 11

Die ‚’Twilight’‘-Saga der Autorin Stephenie Meyer, welche die Geschichte von dem Vampir Edward und seiner menschlichen Geliebten erzählt, hat eine neue Phase des Vampir-Genres eingeläutet. Fernab von gesellschaftlich verankerten Mythen um die geheimnisvollen und gefährlichen Blutsauger, kreiert die Autorin ein neues Vampirbild. Das einst rücksichtslose, egoistische Monstrum ist gezähmt und tritt in Form eines aufopferungsvollen Liebhabers in Erscheinung. Für die Zielgruppe, weibliche Teenager und junge Erwachsene, ist Edward, der Prototyp des neuen Vampirs, schnell zum Idol avanciert. Rund um die ‚’Twilight’‘-Saga hat sich somit eine riesige, internationale Fangemeinschaft gebildet, die vorwiegend über das Internet den Vampirismus-Diskurs zum populärkulturellen Gegenstand werden ließ. Die neue Vampir-Begeisterung stellt jedoch nur den vorläufigen Höhepunkt einer langen Genre-Geschichte dar. Bereits seit der Entstehung des Vampir-Glaubens übt der Mythos vom blutsaugenden Wesen eine enorme Faszination auf die Menschen aus. Grund dafür ist seine Anlehnung an menschliche, meist tabuisierte Bedürfnisse und Wünsche, die mit Hilfe der Vampir-Metapher zum Ausdruck gebracht werden können. Ziel der vorliegenden Arbeit soll es sein, die Entwicklung des Vampir-Genres und seine Funktionen im Rahmen gesellschaftlicher Kontexte nachzuzeichnen. Zu diesem Zweck erfolgt zunächst ein kurzer Überblick über die Entstehung des Vampir-Mythos und eine Charakterisierung des ‚klassischen‘ Vampirs, wie er im Volksglauben verankert ist. Im Anschluss soll das Vampir-Genre als multidimensionales und historisch variables Genre analysiert werden. Der Schwerpunkt der Betrachtung liegt hierbei auf dem Vampirfilm, welcher sich im Laufe seiner Entwicklung vom Sub-Genre des Horrorfilms zum zielgruppenspezifischen Unterhaltungsmittel ausdifferenziert hat. Abschließend erfolgt eine Skizzierung der aktuellen Vampir-Begeisterung, welche durch die Verfilmung der ’Twilight’-Romane von Stephenie Meyer ausgelöst wurde.

No description available.

Denna uppsats beskriver den forskning och det konstnärliga arbete Hannes Ferm gjorde inför Bloom, hans soloutställning på Konstfack. Bloom var ett musikaliskt performance som - med Mark Fishers iakttagelse om kapitalistisk och teknologisk acceleration i förhållande till kulturell stagnation i åtanke - skapades med ambitionen att visualisera ett estetiskt uttryck för en verklighet där denna förskjutning accelererat ytterligare. Hur skulle popmusik ta form i en sådan framtid? Verket byggde på tre karaktärer, tre olika svar på frågan, där varje karaktär representerade ett tema och ett musikaliskt uttryck.  Uppsatsen använder en av dessa karaktärer för att navigera ett antal forskningsfält - musik- och kulturhistoria, sociologi, klimatforskning och samtida popkultur, samt iakttagelser och erfarenheter från både det konstnärliga arbetet och från livet som verksam musiker. Genom att jämföra aspekter av vår samtids teknologiska, kapitalistiska och kulturella tillstånd med samma aspekter av 1970-talet, ämnar uppsatsen att ta reda på åt vilket håll dessa saker verkar flödar, och i vilken hastighet.

Der Begriff HipHop-Feminismus wurde von der amerikanischen Kulturkritikerin Joan Morgan etabliert und beschreibt einen Feminismus, der den Lebenswelten HipHop-sozialisierter Frauen (of color) gerechter werden soll. Neben der selbstreflexiven Auseinandersetzung mit der eigenen Positionierung innerhalb einer als sexistisch geltenden Kultur, zählen auch kritische Diskurse um rassisierte Repräsentationen von women of color und die Aufarbeitung weiblicher HipHop-Geschichte zu den Themen des HipHop-Feminismus.

Die ‚’Twilight’‘-Saga der Autorin Stephenie Meyer, welche die Geschichte von dem Vampir Edward und seiner menschlichen Geliebten erzählt, hat eine neue Phase des Vampir-Genres eingeläutet. Fernab von gesellschaftlich verankerten Mythen um die geheimnisvollen und gefährlichen Blutsauger, kreiert die Autorin ein neues Vampirbild. Das einst rücksichtslose, egoistische Monstrum ist gezähmt und tritt in Form eines aufopferungsvollen Liebhabers in Erscheinung. Für die Zielgruppe, weibliche Teenager und junge Erwachsene, ist Edward, der Prototyp des neuen Vampirs, schnell zum Idol avanciert. Rund um die ‚’Twilight’‘-Saga hat sich somit eine riesige, internationale Fangemeinschaft gebildet, die vorwiegend über das Internet den Vampirismus-Diskurs zum populärkulturellen Gegenstand werden ließ. Die neue Vampir-Begeisterung stellt jedoch nur den vorläufigen Höhepunkt einer langen Genre-Geschichte dar. Bereits seit der Entstehung des Vampir-Glaubens übt der Mythos vom blutsaugenden Wesen eine enorme Faszination auf die Menschen aus. Grund dafür ist seine Anlehnung an menschliche, meist tabuisierte Bedürfnisse und Wünsche, die mit Hilfe der Vampir-Metapher zum Ausdruck gebracht werden können. Ziel der vorliegenden Arbeit soll es sein, die Entwicklung des Vampir-Genres und seine Funktionen im Rahmen gesellschaftlicher Kontexte nachzuzeichnen. Zu diesem Zweck erfolgt zunächst ein kurzer Überblick über die Entstehung des Vampir-Mythos und eine Charakterisierung des ‚klassischen‘ Vampirs, wie er im Volksglauben verankert ist. Im Anschluss soll das Vampir-Genre als multidimensionales und historisch variables Genre analysiert werden. Der Schwerpunkt der Betrachtung liegt hierbei auf dem Vampirfilm, welcher sich im Laufe seiner Entwicklung vom Sub-Genre des Horrorfilms zum zielgruppenspezifischen Unterhaltungsmittel ausdifferenziert hat. Abschließend erfolgt eine Skizzierung der aktuellen Vampir-Begeisterung, welche durch die Verfilmung der ’Twilight’-Romane von Stephenie Meyer ausgelöst wurde.:1 Einleitung...1 2 Vampir-Mythos…2 2.1 Der abendländische Vampir...2 2.2 Herkunft und Entwicklung des Vampir-Begriffs...3 2.3 Der Vampir im Menschen…3 3 Das Vampir-Genre…4 3.1 Einflüsse…4 3.1.1 Fantasy…5 3.1.2 Horror…8 3.1.3 Mystery…11 3.2 Charakterisierung…14 3.3 Der Vampirfilm…15 3.3.1 Versuch einer formalen Einordnung…15 3.3.2 Funktionen…17 3.3.2.1 Der Vampirfilm als Spiegel der Gesellschaft…18 3.3.2.2 Die Vampir-Metapher und Sexualität…19 3.3.3 Zielgruppe…20 4 Der gesellschaftsfähige Vampir als popkulturelles Phänomen...21 4.1 Die ‚Twilight‘-Saga: Ursprung eines Vampir-Hypes…21 4.2 Das neue Vampirbild…21 4.3 Der Fan als ‚Opfer‘…23 4.4 Vampirismus und Populärkultur…24 5 Fazit und Ausblick...26 6 Literaturverzeichnis…27 7 Eidesstattliche Erklärung...30

No description available.