Sammanfattning Att ta hand om äldre och sjuka i samhället har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vården länge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mängden män ska öka inom vården. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka attityder och förväntningar som den manlige undersköterskan respektive vårdbiträdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda på detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vårdbiträden respektive undersköterskor. Studien bygger på litterära teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för ämnet. Frågeområden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kännas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet på respektive arbetsplats. I studien har det framkommit att informanterna mött båda positiva och negativa synpunkter och bemötande från sin omgivning, brukarna och kollegor. Något annat som framkom i studien är att männen får en helt annan synlighet riktad mot sig då de befinner sig i minoritet. Synligheten upplevs som både positiv och negativ hos respondenterna men att de i största möjliga mån försöker göra det till deras fördel. Något annat som denna studie visar är bland annat att det finns vissa fördomar hos människor idag om vad som anses vara ett lämpligt yrke för en man respektive en kvinna.

Forest Stewardship council (FSC) is a good example of a civil regulated environmental labelling-initiative. It is also an arena for different organisations interesting in sustainable forestry to work and handle forestry issues. FSC has allowed many private initiatives to move ahead of poor national and international environmental legislation. Instead they have turned towards the market with consumer pressure and in co-operation with companies. The sustainable forestry initiative has become a part of organisations’ ‘Environmental Responsibility’ which is a part of their ‘Corporate Social Responsibility’ (CSR) work. The aim of my thesis is to describe the phenomenon of FSC, both practically and theoretically, from a stakeholder approach. I have picked out two companies which are heavily involved in the FSC practice, IKEA and Sveaskog. The two companies are important players in shaping and developing FSC. The different practices are handled as two separate case-studies. A third case-study explores FSC both on national and international basis. The following research question will be answered: From a stakeholder view, how does FSC works in practice? To describe these three forestry practices is a contribution in itself. I will also use an analysing tool inspired by stakeholder theory to make the studies’ stakeholder partnerships as clear as possible. With the knowledge exposed in answering the first question I will further ask: Can stakeholder partnerships in a civil regulated environmental practice, create sustainability? Kemp’s (2005) five dimensions for sustainability improve the understanding. Every dimension will be followed by an interpretation from my forestry practice in the previous chapter. Both IKEA and Sveaskog drives an ambitious work to create sustainable business, which will be analysed through an ethical-, social-, nature-philosophic-, economic- and legal perspective of the sustainability concept. The thesis is analysed by an explorative methodological approach with qualitative data, since it best can encapsulate the essence of the complexity which constitutes the answers to the research questions. Each case study will be described in separate texts which make up multiple realities mentally constructed by ourselves. The analysis shows, both for Sveaskog and IKEA, that stakeholder partnerships generate a number of things. The partnerships generate constructive interaction where new and experienced ideas are born; obligations, processes and responsibilities for their stakeholder engagement; and environmental and social benefits in terms of FSC and other civil regulations and what environmental and social benefits the work leads to. But my description and analysis of the practice and the stakeholder analysis do not answer the general question of the thesis: Can stakeholder partnerships create sustainability? When going through the critical voices from the five dimensions of sustainability, the task of creating sustainability seems to be impossible. I have confronted the five dimensions with environmental and social responsibility practice in Sveaskog and IKEA, and found substantial efforts in each and every dimension of sustainability. This practical work seems hopeful, whether there is sustainability or not, a serious ambition and extensive goals sometimes makes a difference.

No description available.

The work with Agenda 21 resulted in a larger focus on local participation and deliberation. The Swedish implementation of Agenda 21 is a result of these local governments´ political agendas and policies. The purpose with this paper is to examine the relationship between the citizen and the local government. It focuses on three theories of citizenship and how the view of "the environmental aware citizen”; in the local government’s municipalities policies differ and from which theory of citizenship do they come from. The analysis is of a valuing and comparing nature. The municipalities´ web pages have been the main source to generate an understanding of their view on the normative environmental work. A comparison with Simon Mattis´ examination of other local governments have been done to widen the empirical material and to strengthen the understanding. I have choosed to integrate the analysis with the presentation of the results to make the understanding of the comparisons easier. According to this thesis analysis and results, the differences between the governments are small. Finally the main suggestion is that even if there may be certain patterns between different kinds of government and their ideological views on citizenships, these results are marginal and vague. My opinion is that the municipalities’ environmental policy differs as a result of a non-ideological view based on an uncertainty of which kind of agenda that is most effective.

Can meditation aid in a situation of conflict? This paper answers that question. The reason I chose to examine this topic is due to own positive experiences that convinced me of the link between meditation and conflict resolution. I wish to bring more light on this topic and to faciliate further research within the area. Through analyzing material on meditation, meditation and emotion and emotion and conflict, I find here that some of the effects of meditation has a positive effect on our emotions and also that we can work through meditation to learn about the way we act on our emotions and also how we can learn to act to our advantage. I also show how emotions play a vital role in conflicts between individuals and groups and that it is most urgent that we use what means we have to work conflict to our best use. I believe that conflict has it’s place in society and that good things can come from it, but that we can work with the conflict so that it does not escalate out of proportion. I believe a peaceful environment enhances the possibility for people to live a healthy life and enables us to develop. This paper focuses on conflict between people and groups, not inner conflict, which would also be interesting to explore in this context. I argue that meditation with advantage could be used in areas like, school, the military etc.

Efter att ha gjort en del research om vampyrer, så märkte jag att de ibland kopplats ihop med varulvar, främst inom film men även i en del litteratur. Dock kunde jag inte hitta så mycket skrivet om deras myters sammankoppling, vilket gjorde att jag fick idén till den här uppsatsen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur myter skapas i film, vilket jag gjorde genom en undersökning om hur myterna om varulvar och vampyrer gestaltas i Underworld-filmerna, med fokus på tematiken kring det djuriska och mänskliga. Även om dessa filmer bygger mycket på action, snygga effekter och läskiga monster så finns det ändå en underliggande story som går att koppla till djupare saker. Jag kom fram till att Underworld-filmerna gestaltar vampyrerna som mer mänskliga och varulvarna mer djuriska. Jag kunde även se tecken på andra saker som klasskillnaden, då varulvarna bor i kloaker och tunnlar medan vampyrerna bor i stora herrgårdar och använder avancerad teknikosv. Filmerna kommenterar samtiden genom bland annat dagens genmanipulation-debatt, som man i filmerna kan se gestaltas genom den vetenskapliga biten där de letar efter rätt DNA för att skapa en hybrid mellan varulv och vampyr. Filmerna gestaltar även en rädsla för det okända, det som står utanför samhället, vilket är precis vad varulvarna och vampyrerna gör i Underworld.

Det är mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom två uppmärksammade fall inom den svenska konstvärlden, ger vi oss in i den snårskog som krocken innebär mellan, det till synes, enkla och självklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess många olika uttryck, ses säkerligen av många som det ultimata sättet att fritt uttrycka känslor, åsikter och reaktioner. Men vad händer då konsten upprör och krockar med föreställningen om vad yttrandefriheten innebär? Människor blir kränkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av antisemitism, rasism och diskriminering. Eller kan konst aldrig vara fel? Modern konst har rollen att avspegla, reagera på, kritisera och analysera samhället. Ett steg längre går satiren, som kan sägas vara den svages redskap att häckla sina makthavare: Satiren slår uppåt. Men det finns fall då ironin, humorn och det träffsäkra i satiren upprört inte bara toppskiktet i samhället, utan även de vanliga människorna. Ni minns säkert de karikatyrer som Jyllands-Posten publicerade under 2005. På betydligt närmre håll har mindre men liknande fall uppmärksammats. Vi har valt att fokusera på två svenska konstnärer, tillika samhällskritiker och medieprovokatörer: konstnären Lars Vilks, upphovsman till teckningen föreställande profeten Muhammed som en rondellhund samt satirtecknaren Lars Hillersberg som genom hela sin yrkeskarriär anklagades för att vara antisemit. Vårt syfte är att studera hur svenska ledar- och kulturskribenter hanterar dessa frågor om konst och yttrandefrihet, och vilken betydelse yttrandefriheten får i en diskussion om vad som är rätt och fel att tycka. Vi studerar hur skribenterna positionerar sig i debatterna för att se vilka som blir de ledande argumenten. Blir det fria ordet en ursäkt till att kränka, eller i positiv bemärkelse en möjlighet att väcka känslor och debatt?

Disruptions in the transport system can have severe impacts for affected individuals, businesses and the society as a whole. In this research, vulnerability is seen as the risk of unplanned system disruptions, with a focus on large, rare events. Vulnerability analysis aims to provide decision support regarding preventive and restorative actions, ideally as an integrated part of the planning process.The thesis specifically develops the methodology for vulnerability analysis of road networks and considers the effects of suddenly increased travel times and cancelled trips following road link closures. The major part consists of model-based studies of different aspects of vulnerability, in particular the dichotomy of system efficiency and user equity, applied to the Swedish road network. We introduce the concepts of link importance as the overall impact of closing a particular link, and regional exposure as the impact for individuals in a particular region of, e.g., a worst-case or an average-case scenario (Paper I). By construction, a link is important if the normal flow across it is high and/or the alternatives to this link are considerably worse, while a traveller is exposed if a link closure along her normal route is likely and/or the best alternative is considerably worse. Using regression analysis we show that these relationships can be generalized to municipalities and counties, so that geographical variations in vulnerability can be explained by variations in network density and travel patterns (Paper II). The relationship between overall impacts and user disparities are also analyzed for single link closures and is found to be negative, i.e., the most important links also have the most equal distribution of impacts among individuals (Paper III).In addition to links' roles for transport efficiency, the thesis considers their importance as rerouting alternatives when other links are disrupted (Paper IV). Such redundancy-important roads, found often to be running in parallel to highways with heavy traffic, may be warranted a higher standard than their typical use would suggest. We also study the vulnerability of the road network under area-covering disruptions, representing for example flooding, heavy snowfall or forest fires (Paper V). In contrast to single link failures, the impacts of this kind of events are largely determined by the population concentration, more precisely the travel demand within, in and out of the disrupted area itself, while the density of the road network is of small influence. Finally, the thesis approaches the issue of how to value the delays that are incurred by network disruptions and, using an activity-based modelling approach, we illustrate that these delay costs may be considerably higher than the ordinary value of time, in particular during the first few days after the event when travel conditions are uncertain (Paper VI). / QC 20101004

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende.   Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs. Detta är slöseri med jordens resurser, eftersom det går åt stora mängder energi till att producera mat.   Syftet med uppsatsen är att belysa det ohållbara i att hushållen slänger mat. Detta genom att undersöka varför människor slänger mat och hur deras beteende hänger ihop med deras kunskap kring datummärkning av livsmedel. För att få svar på detta genomfördes en attitydundersökning i form av att en enkät delades ut till 50 invånare i Karlstad. Utifrån enkätresultaten går det att dra slutsatsen att invånarna i Karlstad är ganska typiska individer, då flera svar i enkäten överensstämde med teorier och tidigare forskning.   Den främsta orsaken till varför invånarna slänger mat är att de är dåliga på att planera sina matinköp. Karlstadborna får "dåligt samvete" när de slänger mat och kommentarer pekar mot att de tycker att det kastas för mycket mat. Ytterligare en slutsats är att ett dåligt samvete hos individen inte behöver betyda att denne låter bli att slänga mat eller testar om produkten går att använda. Det visar att invånarnas attityd och beteende inte alltid hänger ihop. / Today we live in a consumer society where people's current consumer habits are unsustainable. All individuals have to take economical, environmental and social factors into consideration, if a sustainable consumption will come true. The best way to try to understand the households' consumer habits are to focus upon the behavior of the individual person.   Both the food consumption and the waste field have a large environmental impact. Recently, scholars have found that it is the waste of food which is the main environmental problem, not the food packing. Previous studies have shown that households throw away a remarkable part of the food they buy. Since it costs a lot of energy to produce food, this habit means wasting of the earth's resources.   The purpose of the thesis is to illustrate that the households act in an unsustainable way, when they throw the food away. The answers to what kind of attitude people have towards the waste of food and how their behavior coheres with their knowledge about the open-dating of provisions was also searched for. The method questionnaire was used and 50 inhabitants from Karlstad participated in the survey.   The results lead to the conclusion that the inhabitants in Karlstad are fairly typical persons, because several of their answers from the questionnaire correspond with theories and previous research. The principal reason why people throw away food is bad planning of food purchase. The inhabitants have "bad conscience" when they waste food and they also think that too much food is thrown away. Though, "bad conscience" does not mean that the person actually stops throwing food away or tries to find out if the product can be used. These conclusions show that the inhabitants' attitude and behavior do not always hang together.

Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionär operativ förmåga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som är början på ett långsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvärld. Expeditionär förmåga är tankesättet som ska få oss att bli mer framgångsrika i dels vårt deltagande i internationella insatser världen över men också i vår beredskap på hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktär kan liknas vid en expeditionär styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pågå under flera år framåt. Sverige kommer att sätta upp och delta i expeditionära styrkor vare sig landet förbereder sig för det eller inte. Denna uppsats bryter ner det analytiska konceptet till vilket samband som krävs till och från en expeditionär styrka, tar avstamp i de erfarenheter som finns från genomförda expeditionära insatser och diskuterar vilken expeditionär sambandsförmåga Sverige har idag och vad som bör utvecklas i framtiden. / During 2008 a work with developing a concept for expeditionary capabilities began. This resulted in an analytical concept which is the beginning of a long-range work to shape the Swedish Armed Forces to meet the future demands in an more and more complex world. Expeditionary Capability is the mindset that will ensure our success in participating in international coalitions all over the world but also in the readiness of the domestic frontier. Before and parallel with this work Sweden participated in several coalitions that can be looked upon as a expeditionary force. The Concept Development of the analytical concept continues and will do so the upcoming years. Sweden will build up and participate in expeditionary forces disregarding how the nation prepares for it. This essay breaks down the analytical concept into which communication that is required from and to a expeditionary force, take-off from the experiences available today from recent expeditionary coalitions and discuss which expeditionary communication capability Sweden has today and what should be developed in the future. The conclusion is that preparations and plans must be thorough, the equipment must be transportable and the way to communicate must cover all parts of the world.