The reason to return is a phenomenon which tells us that many people want to travel back to a destination they visited before. Even if there are changes in the society with the New tourist who seeks for the authentic, this essay is proving that there still is a dominance of repeat tourism and search for belonging and safety. That implication shows evidence that there still are remaining from old tourism about security with the destination and so on. Further, investigation tells us about the returning tourists, their driving forces and push-factors that create a will for tourists to return. Is it a question of how loyal tourists are to the destination, attitudes and/or tradition when planning the trip? We have made a survey that covers why tourists travel and what impacts are created during their decisions. Also included are the questions about the will of return and the reasons why. Having children proved to be a crucial part of the decision making process, where parents chose destinations out of the children-oriented places. Returning to a destination, on the other hand, is a product of safety-seeking together with a positive experience and beautiful surroundings, all weaved up to raison d'être - just to be.

The casino industry has had a rapid development all over the world the last years, together with this a wide discussion concerning the sustainability of the destination has started. Has the casino industry developed goals concerning the social and economical sustainability? Macau is one of the world largest casino destinations and has been a gambling metropolis for over 140 years. In 2002 the government decided to deregulate the gaming industry that had been a monopoly since the 1930’s. This has started a massive development all over Macau. One of the greatest developments is the so called Cotai Strip. This is a plot of land that is modelled after the Las Vegas Strip and there they are developing large hotels and casinos and the aim is to become “Asia’s premier entertainment destination”. The plan is to provide 20 new casinos and over 20 000 hotel rooms. The purpose of this research is to do an inventory of factors influencing social and economic sustainability of Macau as a rapid developing gaming destination and to see if Macau is working towards a sustainable development. The conclusions are made that Macau has a great economic development mostly because of the tax contributions from the casino companies that reaches a sum of about 3,7 billion US-dollar every year. We can also see that the casino companies in Macau are trying to be social responsible companies as they work against problem gambling and donates money to those in need. But the research also shows that all these tax money that the government receives do not reach the inhabitants in the right amount. The research has concluded that this has caused problems such as increased criminality in the city, immigration of illegal workers and a great risk of a high increase in pathological gamblers. A wide dissatisfaction has started to spread among the inhabitants and many protests have taken place to open the eyes of the government. In recent time the government has understood that the development might have been too rapid and not sustainable, and because of this made some restrictions on further development. As the government has showed that they are aware of all the negative aspects and made some serious measures to address the development problems it might mean that Macau will not develop more serious struggles. But on the other hand it might have gone too far already, the future will tell.

Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen. Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter. Vi har studerat Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB för att komma fram till hur dessa samverkar runt sin egen verksamhet samt vad syftet med deras samverkan är. Vi har valt att göra tre fallstudier på Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB. Vi har utgått från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. För att tolka det insamlade materialet har vi använt oss av en hermeneutisk kunskapssyn. De data vi samlat in har gjorts genom intervjuer, litteratur, hemsidor och vetenskapliga artiklar. Samverkan inom turismbranschen är en nödvändighet enligt många av våra informanter. Det kan beskrivas som att aktörer samarbetar kring ett gemensamt mål och drar nytta av varandra. Samverkan kan ske genom olika former såsom partnerskap, nätverk och projekt. Samverkan handlar till stor del om tillit och mänskliga relationer, något som gör att det kan vara svårt att samverka. En anledning till samverkan kan vara att utveckla verksamheten, bli mer konkurrenskraftiga samt gemensam marknadsföring. Huvudsyftet med samverkan är att tillsammans locka fler turister till en region.

Syftet med denna uppsats är att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundläggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa ämnet shoppingturism från konsumentens synvinkel. Den primära metoden utgjordes av två kvantitativa enkäter med shoppingturister samt observationer. För att få ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och Gekås besökare. Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig näring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och utilitarism. Begreppet shoppingturism har kommit att bli centralt inom den gemensamma näringen, vilket också visade sig i undersökningen då majoriteten ansåg att shopping och turism hör ihop.

Researrangörer har under en lång tid distribuerat sina produkter genom resebyråer eftersom det innan internets uppkomst var det bästa alternativet. Frågan är dock om resebyråns tjänster räcker till för att researrangörer i dagens priskänsliga och konkurrenskraftiga samhälle finner det lönsamt att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer när siffror tydligt visar på att tillväxten och framtiden finns på internet. Uppsatsens syfte är att ur researrangörers synvinkel undersöka betydelsen av att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer då trenden går mot ett virtuellt samhälle. Den teoretiska ramen hämtas från litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter rörande turismens produktionssystem (TPS), nätverkssamhälle och turismdistribution. Kvalitativa intervjuer med ett antal branschaktörer har sedan fått ligga som grund till uppsatsens empiri tillsammans med en kvantitativ undersökning bland researrangörer. Resultatet visar på en relativt stor spridning bland researrangörers ställningstagande gällande den traditionella resebyråns betydelse. Beroendet av fysisk försäljning tenderar att bero på reseproduktens komplexitet. Varje researrangör måste se till sin egen situation och göra en bedömning av vilka distributionskanaler som är mest gynnsamma. Åsikterna kring disintermediering blir därför svåra att generalisera. Vad majoriteten dock tycks vara överens om är att den traditionella resebyråns betydelse kommer att fortsätta minska och att användandet av internet och sociala medier som distributionskanal av turismprodukter ytterligare kommer att öka i framtiden.

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter. De viktigaste aspekterna när det gäller evenemang och dess påverkan på värdsamhället är grundlig planering, utförlig utvärdering med helhetsperspektiv och starka samarbeten. Planeringen ger en bra grund för utförandet av evenemanget, reducerande av negativa effekter och för en grundlig utvärdering av samtliga effekter. Utvärderingen blir sedan en bra utgångspunkt inför kommande evenemang och nästkommande planeringsfaser. Samarbeten är grundläggande för att möjliggöra en utveckling av ett evenemang och för att göra det hållbart och konkurrenskraftigt. Därmed är planering, samarbeten och utvärdering de viktigaste aspekterna för evenemangsarrangörer att ta hänsyn till.

I den här uppsatsen kommer fenomenet god service att studeras utifrån snabbmatsrestauranger. Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: hur får företag servicemotvillig personal att leverera god service? Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag inom snabbmatsbranschen arbetar för att motivera och utbilda oerfaren personal för att kunna leverera god service. Då uppsatsen skapat ett nytt empirisk begrepp började studierna ute på fältet. Fältarbetet bestod av observationer samt intervjuer med både restaurangchefer och frontlinepersonal på snabbmatsrestauranger. En av slutsatserna av studien visar att det kan vara svårt att definiera om personal är servicemotvillig. Det kan finnas andra anledningar bakom den bristande servicen. Dock kanske inte den bristande service heller kan anses som ett problem på grund av de korta servicemötena som sker på snabbmatsrestauranger. Det finns två extra bra sätt att motivera servicemotvillig personal, nämligen rotation och merförsäljningstävlingar.

This study is based on an inductive approach where the collected empirical data has been categorized in themes on which we have based the discussion in this paper. Using a qualitative method, nine appropriately selected respondents were questioned with an unstructured interview guide. The transition to a society characterized by interaction has caused a greater part for bilateral communication between consumer and consumer but also between consumer and company. The increased usage and integration on Internet has resulted in so called social media channels. User generated material is published on these media channels which leads to discussions about companies, products and services. The purpose of this thesis is to evaluate how the tourism industry utilizes social media in communication and marketing and to present the effects that come from working with media channels. Companies can no longer ignore the fact that consumers discuss them and their range of products and services through social media online. Companies need to adapt to this change in the way they use communication channels in media, surrender some control and let consumers drive the brand. They also need effectively manage their image in order to build and preserve the brand value and create stronger and better relations with their customers.

De symboler som en gång upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrågasätts därför i dagens samhälle. Det finns således skäl till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen är bland dagens och morgondagens resenärer – åttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland åttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades från en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn på souveniren överrensstämmer inte med de existerande definitionerna. Istället för att se en souvenir som ett föremål med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare. Begreppet souvenir har gått från att vara konkret till abstrakt. Det visar sig att det inte är föremålet i sig som är viktigt utan vilken betydelse individen ger föremålet.  Därmed kan vilket föremål som helst bli en souvenir. Utifrån åttiotalisters syn på souveniren har en ny definition skapats.

Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av olika matintressenters åsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar län. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlägga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar län. Fältmaterialet har samlats in från åtta stycken intervjuer. Producentledet är för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. Efterfrågan finns på upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang. Krögarna anser att de regionala råvarornas kvalité inte når upp till de höga priserna. Det finns ingen särpräglad matkultur i Kalmar. Istället måste en matkultur skapas för att Kalmar ska kunna profileras som en matregion.