Syftet med den här uppsatsen är att studera om den nya Arenan kan komma att vara en bidragande faktor till säsongsförlängning i Kalmar. Eftersom den nya Arenan inte ännu är färdigbyggd, vill vi undersöka beslutsfattares syn på projektet samt hur ett sådant projekt kan komma att påverka Kalmar som destination. För att kunna studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier, valde vi i vår studie att använda oss av en induktiv ansats. Den större delen av vår datainsamling grundas på kvalitativa intervjuer, vilka vi kompletterade med diverse rapporter och skrivelser på hemsidor. Vår slutsats i den här uppsatsen är att den nya Arenan kan bidra till säsongsförlängning om verksamheten maxas. För att detta ska vara möjligt bör samtliga beslutsfattare börja spela i samma lag, klara och tydliga mål med projektet måste sättas upp och fokus bör läggas på hur ett projekt av den här storleken kan gynna hela Kalmar som destination, inte enbart en av de inblandade aktörerna.

Syftet är att göra en inventering av målgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger på empiri som samlades in genom reseberättelser under två veckors fältstudier. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. Utifrån reseberättelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrågar är: kultur, autenticitet, natur, gästfrihet, rekreation, bekvämlighet, litteratur, mat och vin, shopping och äventyr.

Sverige har ett stort utbud av besöksmål och kan erbjuda människor många och varierande upplevelser. Det medför att en hård konkurrens förekommer på marknaden om att locka besökare. En attraktion måste därför kunna erbjuda något unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att få en kund att besöka en specifik attraktion krävs även att kunden får ett värde vid besöket som resulterar i en minnesvärd upplevelse. Marknadsföring är ett viktigt verktyg för att på ett effektivt sätt kunna kommunicera det unika med en attraktion till den tänkta besökaren. Vasamuseet är ett unikt besöksmål som erhåller regalskeppet Vasa som deras primära sevärdhet. Museet har över en miljon besökare varje år och är ett av Sveriges attraktivaste besöksmål. Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur Vasamuseets marknadsföring organiseras med tanke på deras unika attraktion. Uppsatsen riktar sig främst till potentiella besökare men likväl till människor som tidigare besökt Vasamuseet. Detta för att skapa en förståelse och förhoppningsvis ett intresse kring hur museets marknadsföring organiseras för att kunna nå ut till omvärlden som de i högsta grad är en del av. Uppsatsen utgick från en induktiv ansats med kvalitativa djupintervjuer. De respondenter som är förekommande i studien innefattar fem anställda på Vasamuseet som besitter betydande kunskap för vårt forskningsämne. Uppsatsens slutsats visar på att personlig försäljning är ett väl användbart marknadsföringsverktyg för Vasamuseet att nå ut till sina besökare. Personlig försäljning lämpar sig bäst då museet främst marknadsför sig genom workshops utomlands i och med att deras primära marknader finns utanför Sveriges gränser.

<p>Det är mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom två uppmärksammade fall inom den svenska konstvärlden, ger vi oss in i den snårskog som krocken innebär mellan, det till synes, enkla och självklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess många olika uttryck, ses säkerligen av många som det ultimata sättet att fritt uttrycka känslor, åsikter och reaktioner. Men vad händer då konsten upprör och krockar med föreställningen om vad yttrandefriheten innebär? Människor blir kränkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av antisemitism, rasism och diskriminering. Eller kan konst aldrig vara fel?</p><p>Modern konst har rollen att avspegla, reagera på, kritisera och analysera samhället. Ett steg längre går satiren, som kan sägas vara den svages redskap att häckla sina makthavare: Satiren slår uppåt. Men det finns fall då ironin, humorn och det träffsäkra i satiren upprört inte bara toppskiktet i samhället, utan även de vanliga människorna. Ni minns säkert de karikatyrer som Jyllands-Posten publicerade under 2005.</p><p>På betydligt närmre håll har mindre men liknande fall uppmärksammats. Vi har valt att fokusera på två svenska konstnärer, tillika samhällskritiker och medieprovokatörer: konstnären Lars Vilks, upphovsman till teckningen föreställande profeten Muhammed som en rondellhund samt satirtecknaren Lars Hillersberg som genom hela sin yrkeskarriär anklagades för att vara antisemit.</p><p>Vårt syfte är att studera hur svenska ledar- och kulturskribenter hanterar dessa frågor om konst och yttrandefrihet, och vilken betydelse yttrandefriheten får i en diskussion om vad som är rätt och fel att tycka. Vi studerar hur skribenterna positionerar sig i debatterna för att se vilka som blir de ledande argumenten. Blir det fria ordet en ursäkt till att kränka, eller i positiv bemärkelse en möjlighet att väcka känslor och debatt?</p>

<p>Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper.</p>

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett arbetsgivar- såväl som ett medarbetarperspektiv beskriva, analysera och diskutera hur de interna karriärmöjligheterna upplevs på det studerade företaget. Vi vill även bidra med kunskap om hur medarbetarnas syn på sina karriärmöjligheter påverkar deras intentioner att stanna kvar på företaget. Vidare vill vi undersöka hur arbetsgivaren ser på medarbetarnas karriärmöjligheter i relation till beslutet att stanna på företaget. Studien visar att arbetsgivarrepresentanterna karaktäriserar de interna karriärmöjligheterna som aningen mer omfattande än vad medarbetarna gör. Sammantaget pekar analysen på att det finns möjligheter att utveckla och förbättra de interna karriärmöjligheterna inom det studerade företaget. En i resultatet återkommande faktor, som också visat sig vara av stor vikt för medarbetarnas upplevda karriärmöjligheter är kompetensutveckling. Ytterligare en faktor av stor vikt har visat sig vara chefens roll. Medarbetarna, såväl som arbetsgivarrepresentanterna menar att den huvudsakliga ansvaret för de interna karriärmöjligheterna ligger på individen själv men att arbetsgivaren har ett visst ansvar, bland annat genom cheferna. Chefen förväntas framförallt stötta, uppmärksamma och guida medarbetarna i deras karriärutveckling. Medarbetarna efterfrågar även mer utarbetade karriärvägar samt utförligare och tydligare information kring sina karriärmöjligheter inom företaget. Majoriteten av medarbetarna trivs på företaget, känner en stolthet över att arbeta där och en stor del planerar att stanna i två år eller längre. Däremot finns det en grupp medarbetare som inte upplever sig ha tillräckligt omfattande karriärmöjligheter för att vilja stanna någon längre tid på företaget. De interna karriärmöjligheterna på företaget förefaller inte vara av stor vikt för medarbetarnas beslut att stanna inom företaget, däremot är det för vissa medarbetare av stor vikt för deras beslut att lämna företaget. I det stora hela visar resultatet att uppfattningarma om de interna karriärmöjligheterna, samt dess betydelse för beslutet att stanna på företaget, har större likheter än skillnader beroende på kön, ålder eller anställningstid. Bland de relativt få signifikanta skillnader som upptäcktes framträder dock en del intressanta aspekter.

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbättras också den kinesiska levnadsstandarden. Förbättringarna innebär att fler kineser har råd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje år. 2003 var Kina den fjärde största nationen i världen för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att år 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige är än så länge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska länderna. Syftet med denna studie är att undersöka vad som lockar kineser till Sverige. Genom kontakt med kineser som har varit i Sverige, kineser som ännu inte har varit i Sverige samt företag som arbetar mot den kinesiska marknaden har en bild över vad som lockar kineser till Sverige växt fram. Studiens resultat utgör åtta större huvudkategorier om vad som lockar kineser till Sverige. Motiv till kinesiskt resande, karaktärsdrag för kinesiskt resande, det skandinaviska paketet, den svenska naturen, det svenska folket, shopping, kunskapsresor och bilden av Sverige är de delar som analyseras i uppsatsen. De åtta bärande beståndsdelarna ger läsaren en inblick i vad som attraherar kineser till Sverige och hur Sverige erbjuds till kinesiska turister.

The objective of this thesis is to investigate how of the concepts of adaptation and vulnerability are defined in IPCC’s third assessment report (TAR) with specific focus on IPCC’s response to the critique from South. I have achieved this by doing a text analysis of the content in TAR. My point of departure was in the position of South and there critiques on the climate change policy. I have divided the objective into different research question where I focus on the definition of vulnerability, the determining factors of adaptive capacity, if there is a difference in vulnerability between and within regions and whether focus is on adaptation or mitigation in TAR. There are two definitions of vulnerability in TAR. One is by Brooks (2003) referred as biophysical and the other as social vulnerability. Which one the authors in the report refer to is not put out which cause confusion. In earlier assessments are the biophysical approach more common than the social. In TAR is the use of vulnerability in terms of social conditions more common than the biophysical. This is an improvement since this definition is necessary to get a greater focus on the need for immediate adaptation, in South particularly. It was somewhat problematic to determine whether the adaptive capacity only on the level of the system was considered in TAR or also exogenous factors, which affect the capacity of the system, was included in the definition. In some sense exogenous factors have been considered however it is not much reflection over this. In the report there is a consensus that the vulnerability differs between regions. However there is not much research conducted in developing countries. Also in the issue of concentration on adaptation or mitigation the problem is that there is not enough research from developing countries. Despite this, this assessment report has more focus on adaptation than the other ones.

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper.

Syftet med vår undersökning är att förstå vilka motivationsfaktorer och hygienfaktorer som är av betydelse för utexaminerade sjöbefälsstudenter vid val av arbetsgivare samt arbetsplats. För att besvara vår frågeställning har vi valt att intervjua fyra elever som går sista terminen på sjöfartshögskolan i kalmar. Intervjuerna genomfördes som djupgående samtal, så kallade djupgående kvalitativa intervjuer, där vi försökte fånga intervjupersonens tankar och idéer. Våra undersökningsresultat har jämförts med Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori och vi har kommit fram till att det finns likheter och olikheter. De mest betydande motivationsfaktorer var ansvar och utveckling. De hygienfaktorer som intervjupersonerna nämner var lön, trivsel, längd på törnar samt kommunikationer med hemmet. De motivations och hygienfaktorer som inte nämndes var t.ex. tillfredställelsen av at utföra ett bra arbete (Prestationer) och specifika tillfällen då en högre ställning erhållits (befordran). Vår slutsats är att det är mycket viktigt att rederierna sattsar på personalens välbefinnande för att få de kommande sjöbefälen att söka sig till deras fartyg. / The purpose of this paper is to figure out what motivator factors and hygiene factors which are of importance to graduating marine engineers when deciding on an employer as well as workplace. In order to get answers to our questions we chose to interview four students attending their final year of studies at the Maritime Academy in Kalmar. The interviews consisted of deep qualitative interviews during which we tried to capture the interviewees´ thoughts and ideas. The results have been compared with Fredrick Herzberg’s ”Two Factor Theory” and we have arrived at the conclusion that there are both similarities and differences. The most important motivator factors were responsibility and personal development. The most important hygiene factors were salary, level of comfort, length of the time spent onboard as well as possibilities for communication with friends and family. Aspects not mentioned were, e.g. the satisfaction of doing a good job and specific occurrences resulting in a promotion. Our conclusion consequently is that it is important for the shipping companies to commit to the well-being of the employees in order to gain the attention of prospective officers.