The purpose of this essay is to study and compare the air traffic with the train traffic between Gothenburg – Stockholm. The study is based on three different perspectives: travelling time, travelling cost and the environmental effects. With those three factors included in the study, it will be more useful to determine if the unnecessary travel exist. This essay is based on quantitative information which has been gathered from the booking system of the train- and airline company’s websites. This information has then been collocated into a table. The conclusion of this essay is that the unnecessary air travels exist between Gothenburg - Stockholm. In most of the cases, the train traffic is more effective seen from all of the three perspectives, where the air travel cause higher costs, more negative impact on the environment and in some cases, results in a longer travel time.

The aim of this thesis was to develop a questionnaire for cognitive functioning, which could possibly be used as a screening instrument for early signs of dementia in the future. The introduction discusses the often made distinction between subjective and objective measures. A background to the four articles is provided, focussing on findings of weak relationships between self-report- and laboratory measures of memory/cognition. Studies I and II provided results and conclusions that guided instrument development and validation in Studies III and IV. All studies were based on data from participants in the Betula Prospective Cohort Study. Study I investigated predictors of scores on an established self-report instrument for memory failures (PRMQ). Candidate predictors were memory performance on laboratory tests, age, depressive symptoms, and personality traits. There was no relation to age, and test performance did not predict self-reported memory, but depressive symptoms and personality did. Given the finding of a lack of a relation to age, and a bulk of research articles claiming that memory complaints are common in the elderly or increase with age, Study II used a global rating of problems with memory, and reports of perceived causes. In contrast to Study I, problems ratings were related to age, such that increasing age meant higher severity of problems. Furthermore, perceived causes of memory problems differed across age. The elderly reported aging while the young reported stress and multitasking as primary causes. With these results as a background, the purpose of Study III was to develop a new instrument (the Cognitive Dysfunction Questionnaire - CDQ) with the explicit aim that scores should be related to laboratory test performance. A global construct of cognitive functioning with an emphasis on memory systems was adopted, and an item pool was generated. Based on exploratory principal components analysis and correlations with criterion measures (laboratory test performance), twenty items in six domains were selected. Preliminary psychometric evidence showed that the CDQ was reliable, and related to age and objective measures, but not to depressive symptoms. In Study IV, twenty additional items were constructed, and the CDQ was responded to by participants in independent samples. Confirmatory factor analysis was used to test the factor structure derived from Study III, and refinement was undertaken by collapse of two domains and exclusion of items. The final factor structure was cross-validated. Competing models and measurement invariance across age and sex was tested. Psychometric properties were investigated for the final 20-item version.

<p>Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen.</p><p>Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter. Vi har studerat Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB för att komma fram till hur dessa samverkar runt sin egen verksamhet samt vad syftet med deras samverkan är.</p><p>Vi har valt att göra tre fallstudier på Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB. Vi har utgått från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. För att tolka det insamlade materialet har vi använt oss av en hermeneutisk kunskapssyn. De data vi samlat in har gjorts genom intervjuer, litteratur, hemsidor och vetenskapliga artiklar.</p><p>Samverkan inom turismbranschen är en nödvändighet enligt många av våra informanter. Det kan beskrivas som att aktörer samarbetar kring ett gemensamt mål och drar nytta av varandra. Samverkan kan ske genom olika former såsom partnerskap, nätverk och projekt. Samverkan handlar till stor del om tillit och mänskliga relationer, något som gör att det kan vara svårt att samverka. En anledning till samverkan kan vara att utveckla verksamheten, bli mer konkurrenskraftiga samt gemensam marknadsföring. Huvudsyftet med samverkan är att tillsammans locka fler turister till en region.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundläggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa ämnet shoppingturism från konsumentens synvinkel. Den primära metoden utgjordes av två kvantitativa enkäter med shoppingturister samt observationer. För att få ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och Gekås besökare.</p><p>Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig näring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och utilitarism. Begreppet shoppingturism har kommit att bli centralt inom den gemensamma näringen, vilket också visade sig i undersökningen då majoriteten ansåg att shopping och turism hör ihop.</p>

<p>Researrangörer har under en lång tid distribuerat sina produkter genom resebyråer eftersom det innan internets uppkomst var det bästa alternativet. Frågan är dock om resebyråns tjänster räcker till för att researrangörer i dagens priskänsliga och konkurrenskraftiga samhälle finner det lönsamt att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer när siffror tydligt visar på att tillväxten och framtiden finns på internet. Uppsatsens syfte är att ur researrangörers synvinkel undersöka betydelsen av att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer då trenden går mot ett virtuellt samhälle. Den teoretiska ramen hämtas från litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter rörande turismens produktionssystem (TPS), nätverkssamhälle och turismdistribution. Kvalitativa intervjuer med ett antal branschaktörer har sedan fått ligga som grund till uppsatsens empiri tillsammans med en kvantitativ undersökning bland researrangörer. Resultatet visar på en relativt stor spridning bland researrangörers ställningstagande gällande den traditionella resebyråns betydelse. Beroendet av fysisk försäljning tenderar att bero på reseproduktens komplexitet. Varje researrangör måste se till sin egen situation och göra en bedömning av vilka distributionskanaler som är mest gynnsamma. Åsikterna kring disintermediering blir därför svåra att generalisera. Vad majoriteten dock tycks vara överens om är att den traditionella resebyråns betydelse kommer att fortsätta minska och att användandet av internet och sociala medier som distributionskanal av turismprodukter ytterligare kommer att öka i framtiden.</p>

<p>Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter. De viktigaste aspekterna när det gäller evenemang och dess påverkan på värdsamhället är grundlig planering, utförlig utvärdering med helhetsperspektiv och starka samarbeten. Planeringen ger en bra grund för utförandet av evenemanget, reducerande av negativa effekter och för en grundlig utvärdering av samtliga effekter. Utvärderingen blir sedan en bra utgångspunkt inför kommande evenemang och nästkommande planeringsfaser. Samarbeten är grundläggande för att möjliggöra en utveckling av ett evenemang och för att göra det hållbart och konkurrenskraftigt. Därmed är planering, samarbeten och utvärdering de viktigaste aspekterna för evenemangsarrangörer att ta hänsyn till.</p>

<p>I den här uppsatsen kommer fenomenet god service att studeras utifrån snabbmatsrestauranger. Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: hur får företag servicemotvillig personal att leverera god service? Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag inom snabbmatsbranschen arbetar för att motivera och utbilda oerfaren personal för att kunna leverera god service. Då uppsatsen skapat ett nytt empirisk begrepp började studierna ute på fältet. Fältarbetet bestod av observationer samt intervjuer med både restaurangchefer och <em>frontlinepersonal </em>på snabbmatsrestauranger. En av slutsatserna av studien visar att det kan vara svårt att definiera om personal är servicemotvillig. Det kan finnas andra anledningar bakom den bristande servicen. Dock kanske inte den bristande service heller kan anses som ett problem på grund av de korta servicemötena som sker på snabbmatsrestauranger. Det finns två extra bra sätt att motivera servicemotvillig personal, nämligen rotation och merförsäljningstävlingar. </p>

<p>Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av olika matintressenters åsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar län. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlägga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar län. Fältmaterialet har samlats in från åtta stycken intervjuer.</p><p>Producentledet är för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. Efterfrågan finns på upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang. Krögarna anser att de regionala råvarornas kvalité inte når upp till de höga priserna. Det finns ingen särpräglad matkultur i Kalmar. Istället måste en matkultur skapas för att Kalmar ska kunna profileras som en matregion.</p>

<p>This study is based on an inductive approach where the collected empirical data has been categorized in themes on which we have based the discussion in this paper. Using a qualitative method, nine appropriately selected respondents were questioned with an unstructured interview guide. The transition to a society characterized by interaction has caused a greater part for bilateral communication between consumer and consumer but also between consumer and company. The increased usage and integration on Internet has resulted in so called social media channels. User generated material is published on these media channels which leads to discussions about companies, products and services. The purpose of this thesis is to evaluate how the tourism industry utilizes social media in communication and marketing and to present the effects that come from working with media channels. Companies can no longer ignore the fact that consumers discuss them and their range of products and services through social media online. Companies need to adapt to this change in the way they use communication channels in media, surrender some control and let consumers drive the brand. They also need effectively manage their image in order to build and preserve the brand value and create stronger and better relations with their customers.</p>

<p>De symboler som en gång upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrågasätts därför i dagens samhälle. Det finns således skäl till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen är bland dagens och morgondagens resenärer – åttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland åttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades från en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn på souveniren överrensstämmer inte med de existerande definitionerna. Istället för att se en souvenir som ett föremål med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare. Begreppet souvenir har gått från att vara konkret till abstrakt. Det visar sig att det inte är föremålet i sig som är viktigt utan vilken betydelse individen ger föremålet.  Därmed kan vilket föremål som helst bli en souvenir.<strong> </strong>Utifrån åttiotalisters syn på souveniren har en ny definition skapats.</p><p><strong> </strong></p>