<p>Arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella och i dagens samhälle ställs höga krav på att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det är lagstadgat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och då en god arbetsmiljö främjar både effektivitet och arbetsglädje har arbetsmiljöfrågor fått en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjälp av en enkätundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid två vårdavdelningar på Hudiksvalls sjukhus, med fokus på personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att närmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Resultaten från studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har även fått vissa motstridiga resultat. Dessa indikerar att det finns en hel del brister i arbetsmiljön, trots att en stor del av personalen anser att närmsta chef tar sitt ansvar. En av slutsatserna vi har dragit av studien är att för att uppnå en god arbetsmiljö krävs kunskap, kompetens och motivation från alla inblandade.</p>

<p>Ett evenemang är en isolerad händelse i tid och rum där en eller flera speciella aktiviteter äger rum. Besökarna på ett evenemang blir utsatta för en mängd olika upplevelser, både positiva och negativa. Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka upplevelser som påverkade besökarna starkast på Skidskytte-VM i Östersund 2008 samt att jämföra resultatet med en tidigare forskningsrapport från Alpina VM i Åre 2007. Deltagande observationer gjorda av studenter på Mittuniversitetet i Östersund utgjorde grunden för studien. Där listades de bästa och sämsta upplevelserna av varje respondent under två dagars besök på evenemangen. Därefter sammanställdes de vanligast förekommande faktorerna för positiva respektive negativa upplevelser. Dessa studerades sen gentemot fyra olika teorier; kedjeteorin, kaosteorin, Maslows behovshierarki och Pine och Gilmores teori om besökarengagemang. Resultatet av studien visar ett antal gemensamma upplevelsefaktorer mellan de båda evenemangen. Efter att de grundläggande behoven var tillfredsställda utmärkte sig stämningen och aktivitetsutbudet som de viktigaste upplevelsefaktorerna. Framträdande kaosfaktorer identifierades under båda mästerskapen; kylan som överskuggade många andra upplevelser under VM i Östersund och de sportsliga framgångarna för Sverige under VM i Åre som skapande positiva upplevelser trots kyla och dåligt väder.</p><p>Nyckelord: Alpina VM, besökarbehov, evenemang, evenemangsturism, Skidskytte-VM, upplevelsefaktorer.</p> / ETOUR

<p>En semiotisk bildanalys av fem bilder från Sally Manns fotografibok <em>Immediate Family</em></p>

<p>With a starting point in a project for reinforcing small scale business among immigrants in Sweden, carried out within Swedish for immigrants (sfi), the aim for this thesis is to examine the project from the view and experiences of the participants. Interviews with participants in the project have been inspired by the teoretical and methodological views of Grounded Theory.</p><p>The interviews show that some participants want to start their own business, but almost as many don’t have that dream. The former group all have experience of being self-employed. They are aware of the difficulties but are nevertheless determined to proceed their dream. The latter group have no former experience and no interest in starting a business. A result of this thesis is that the swedish language as well as interaction with other people are seen as important parts of the integration process, but also for the feeling of content.</p>

<p>The objective of this thesis is to investigate how of the concepts of adaptation and vulnerability are defined in IPCC’s third assessment report (TAR) with specific focus on IPCC’s response to the critique from South. I have achieved this by doing a text analysis of the content in TAR. My point of departure was in the position of South and there critiques on the climate change policy. I have divided the objective into different research question where I focus on the definition of vulnerability, the determining factors of adaptive capacity, if there is a difference in vulnerability between and within regions and whether focus is on adaptation or mitigation in TAR. There are two definitions of vulnerability in TAR. One is by Brooks (2003) referred as biophysical and the other as social vulnerability. Which one the authors in the report refer to is not put out which cause confusion. In earlier assessments are the biophysical approach more common than the social. In TAR is the use of vulnerability in terms of social conditions more common than the biophysical. This is an improvement since this definition is necessary to get a greater focus on the need for immediate adaptation, in South particularly. It was somewhat problematic to determine whether the adaptive capacity only on the level of the system was considered in TAR or also exogenous factors, which affect the capacity of the system, was included in the definition. In some sense exogenous factors have been considered however it is not much reflection over this. In the report there is a consensus that the vulnerability differs between regions. However there is not much research conducted in developing countries. Also in the issue of concentration on adaptation or mitigation the problem is that there is not enough research from developing countries. Despite this, this assessment report has more focus on adaptation than the other ones. </p>

<p>Efter att ha gjort en del research om vampyrer, så märkte jag att de ibland kopplats ihop med varulvar, främst inom film men även i en del litteratur. Dock kunde jag inte hitta så mycket skrivet om deras myters sammankoppling, vilket gjorde att jag fick idén till den här uppsatsen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur myter skapas i film, vilket jag gjorde genom en undersökning om hur myterna om varulvar och vampyrer gestaltas i Underworld-filmerna, med fokus på tematiken kring det djuriska och mänskliga. Även om dessa filmer bygger mycket på action, snygga effekter och läskiga monster så finns det ändå en underliggande story som går att koppla till djupare saker. Jag kom fram till att Underworld-filmerna gestaltar vampyrerna som mer mänskliga och varulvarna mer djuriska. Jag kunde även se tecken på andra saker som klasskillnaden, då varulvarna bor i kloaker och tunnlar medan vampyrerna bor i stora herrgårdar och använder avancerad teknikosv. Filmerna kommenterar samtiden genom bland annat dagens genmanipulation-debatt, som man i filmerna kan se gestaltas genom den vetenskapliga biten där de letar efter rätt DNA för att skapa en hybrid mellan varulv och vampyr. Filmerna gestaltar även en rädsla för det okända, det som står utanför samhället, vilket är precis vad varulvarna och vampyrerna gör i Underworld.</p>

<p>Sverige har ett stort utbud av besöksmål och kan erbjuda människor många och varierande upplevelser. Det medför att en hård konkurrens förekommer på marknaden om att locka besökare. En attraktion måste därför kunna erbjuda något unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att få en kund att besöka en specifik attraktion krävs även att kunden får ett värde vid besöket som resulterar i en minnesvärd upplevelse. Marknadsföring är ett viktigt verktyg för att på ett effektivt sätt kunna kommunicera det unika med en attraktion till den tänkta besökaren. Vasamuseet är ett unikt besöksmål som erhåller regalskeppet Vasa som deras primära sevärdhet. Museet har över en miljon besökare varje år och är ett av Sveriges attraktivaste besöksmål.</p><p>Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur Vasamuseets marknadsföring organiseras med tanke på deras unika attraktion. Uppsatsen riktar sig främst till potentiella besökare men likväl till människor som tidigare besökt Vasamuseet. Detta för att skapa en förståelse och förhoppningsvis ett intresse kring hur museets marknadsföring organiseras för att kunna nå ut till omvärlden som de i högsta grad är en del av. Uppsatsen utgick från en induktiv ansats med kvalitativa djupintervjuer. De respondenter som är förekommande i studien innefattar fem anställda på Vasamuseet som besitter betydande kunskap för vårt forskningsämne.</p><p>Uppsatsens slutsats visar på att personlig försäljning är ett väl användbart marknadsföringsverktyg för Vasamuseet att nå ut till sina besökare. Personlig försäljning lämpar sig bäst då museet främst marknadsför sig genom workshops utomlands i och med att deras primära marknader finns utanför Sveriges gränser.</p>

<p>Syftet är att göra en inventering av målgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger på empiri som samlades in genom reseberättelser under två veckors fältstudier. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. Utifrån reseberättelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrågar är: kultur, autenticitet, natur, gästfrihet, rekreation, bekvämlighet, litteratur, mat och vin, shopping och äventyr.</p>

<p>Denna kvalitativa studies syfte är att belysa coachingfenomenet för att på så sätt få en djupare förståelse för vad det är som skapar utveckling för individen och hur detta upplevs av den som blir coachad. Genom följande frågeställningar uppnår vi vårt syfte: Vad gör en coach när den coachar? Samt vilka faktorer identifierar coachen och den som blir coachad som betydelsefulla för en lyckad process?</p><p>Den vetenskapsteoretiska ansats som studien utgår från är Hermeneutiken och metoden är kvalitativ, med tematiskt öppna intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. Intervjuerna är genomförda vid olika tillfällen med sex personer vilka arbetar som coach inom arbetslivet i södra Sverige samt med fyra personer som har blivit coachade. Coacherna och de coachade har inget samband med varandra. Intervjun med coacherna speglar en övergripande bild av coaching och de coachade en mer subjektiv upplevelse av det. Inget i studien kan generaliseras då urvalet är för litet och på grund av att urvalet inte är gjort strategiskt.</p><p>Resultatet visar att coachen med hjälp av frågorna som sitt främsta verktyg får den coachade att reflektera, bli medveten samt komma till insikt. Utifrån detta skapar den coachade sina egna målformuleringar. Resultatet visar också att en god relation mellan coachen och den coachade är en förutsättning för att coachingprocessen ska leda till utveckling och förändring. Det som beskrevs som viktigt i relationen var förtroende, tillit, öppenhet och ärlighet. Något som coachen bl.a. skapar genom att visa empati samt tala om och visa att de två kan dela ett förtroende. Coachen delar också med sig av sina egna känslor och erfarenheter, tillsammans skapar coachen och den coachade något nytt.</p><p>I resultatet framkommer att coachen och den coachade har olika uppfattning om effekten av coaching. Samtliga coacher anser att coaching är mycket effektivt, de beskriver att tankesättet blir en livsstil. De coachade bekräftar att tankesättet förändrats i viss mån men uttrycker en svårighet att få till stånd bestående förändring och coaching har för dem inte lett till någon ny livsstil.</p>

<p><p>Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstå präglas utvecklingen alltmer av ett hållbart och långsiktigt tänkande. Ekoturism är en form av turism som växt fram med utgångspunkt i en sådan filosofi. Den innebär ett förhållningssätt samt även en utvecklingsmodell som strävar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillväxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte är att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen på en destination som Kalmar län.</p></p><p>Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och med en teoretisk utgångspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband där de båda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra. Det teoretiska underlaget har därefter prövats på verkligheten genom ett antal intervjuer med personer som arbetar med utvecklingen i Kalmar län. Materialet har även kompletterats med dokument och information från elektroniska källor. Genom det empiriska materialet har jag sedan kunnat se i vilken utsträckning det finns en överrensstämmelse mellan teorin och empirin.</p><p>Ekoturism är vanligtvis förknippad som en form av naturturism, men konceptet innefattar även andra dimensioner. För att en verksamhet ska benämnas som ekoturism behöver den vara småskalig och följa vissa etiska regler. Det finns även certifieringar som visar vilka verksamheter som uppfyller de kraven. Den aspekten som det riktas mest kritik mot när det gäller ekoturism är transporten till och från destinationen.</p><p>För Kalmar län är turismen en viktig näringsgren. Regionen karaktäriseras av de miljöer som finns på landsbygden och i den omgivande naturen, vilket också framhävs i profileringen av regionen. Det arbetas också mycket med att utveckla transportsystemet utifrån en miljömässig hållbarhet. Tillsammans med regionens långsiktiga planering och målsättningen att skapa en hållbar utveckling finns det tecken på hur ekoturismens principer kan integrera i destinationsutvecklingen.</p> / <p>The tourism industry is one of the most expansive industries of today. The industry generates revenue in an increasing amount and provides many people with employment. However, the growing flows of tourists that are travelling affects the places they visit in various aspects. Ecotourism represents a form of tourism that prioritizes the needs of the local society and has a holistic approach to development. The purpose of this thesis is to examine how the dimensions of ecotourism can integrate with the tourism development in a region such as Kalmar län. The thesis is made with a deductive approach and the research is therefore particularly based on different forms of literature but also on a number of interviews. The conclusions imply that the development in Kalmar län can be identified through the different dimensions of ecotourism. Although, it is not explicitly referred to as ecotourism but the general concept is incorporated.</p>