No description available.

<p>Det här är en studie om bland annat behandlar vilka konsekvenser som kan uppstå för biogasägare och användare av biogas om efterfrågan på biogas överstiger tillgången. Studien bygger på intervjuer som gjorts med tolv utvalda kommuner vilka alla har en biogasanläggning som tar emot avfall utifrån och dessutom levererar biogas till fordon. Studie består av två typer av frågeområden. Det första som undersökts är varför de svenska biogasanläggningarna byggt där de har och av vilken anledning det inte finns fler anläggningar. Syftet med studien är att uppmärksamma ett troligt framtida problem vilket grundar sig på ett tänkbart scenario om att oljan antigen stiger i pris eller sinar. Den problematik som uppmärksammats är om efterfrågan på biogas, på grund utav scenariot med oljan, överstiger tillgången och hur kommunerna skulle förhålla sig till en sådan situation. Frågeställningarna har analyserats utifrån ekonomisk teori med inriktning på begreppen utbud, efterfrågan, äganderätter och styrmedel. Dessutom har en ekologisk-ekonomisk modell använts för lättare se sambanden mellan de olika ingående delar i studien. Orsaken till att kommunerna har en biogasanläggning skiljer sig relativt mycket åt. De orsaker som nämndes var att vissa hade ett avfall att ta hade om medan en annan kommun hade en efterfrågan på biogasen. Vidare kunde biogastillverkningen motverka dels övergödning och dels föroreningsproblem orsakade av trafiken i innerstaden. Att inte fler kommuner har biogastillverkning tros enligt de undersökta kommunerna bland annat bero på att det dels kan vara svårt att räkna hem en anläggning idag och dels rädsla för luktproblem. Vidare anses det vara en otrygg marknad på grund utav oklara spelregler och dessutom krävs mycket i form av kunskap med mera av de kommuner som vill uppföra en anläggning. Troliga lösningar på det framtida scenariot som uppges av kommunerna är att komplettera med naturgas eller utvidga produktionen av biogasen. Det var endast en kommun som haft någon fundering på scenariot tidigare. Ett par kommuner ansåg dock att det var en viktig fråga att fundera vidare på. Flertalet av kommunerna är emellertid inte oroade över det givna scenariot. Andra tänkbara lösningar på problemet är att antingen privatisera biogasen eller att upprätta avtal mellan biogasanvändare och biogasägare.</p>

<p>I takt med att ett samhälle utvecklas förändras de krav som samhällets invånare har på användningen av marken. Istället för ett koloniområde behöver kanske viss mark användas till studentboende. När ett nytt behov konstaterats skall, enligt plan- och bygglagen (1987:10), en intresseavvägning mellan allmänna och enskilda intressen ske. För planering och till viss del även genomförande av en förändring av markanvändningen är den svenska plan- och bygglagen central. Syftet med plan- och bygglagen är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö.</p><p>Denna uppsats är inriktad på den intresseavvägning som enligt plan- och bygglagen skall ske vid förändrade krav på markanvändningen. Uppsatsen är till stor del baserad på diskussioner med sakkunniga inom frågor som rör plan- och byggnadslagstiftningen.</p><p>Främst på grund av att själva markanvändningen är präglad av ekonomiska överväganden har en rättsekonomisk metod valts för att analysera den konflikt som kan uppkomma mellan intressen vid prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen.</p> / <p>As a society develops the demands of the citizens on the usage of the land changes. A piece of land that is being used for allotments might be needed for student housing. According to the Swedish Planning and Building Act, private and public interests must be balanced when a new demand has been established. This Swedish Act is fundamental to the planning as well as to parts of the carrying out of a changement of the usage of the land. The Swedish Planning and Building Act is purposed to promote the development of a society that has equal and good social living standards and a good and longterm durable environment.</p><p>This thesis is concentrated on the conflict between public and private interests that may occur when a matter is being carried out in accordance with the Planning and Building Act. A large part of this thesis is based on discussions with persons with expertise in matters concerning the Planning and Building legislation.</p><p>Mainly due to the fact that the usage of land is characterized by economical considerations, a law and economics method has been chosen to analyse the conflict between interests that may occure when processing matters in accordance with the Planning and Building Act.</p>

Karlsson, S. 2007: Att äga rum. En undersökning av skogsägande och lokal utveckling i tre värmländska församlingar. (Ruling Spaces. An Investigation of Forest Ownership and Local Development in Three Parishes in Värmland) This thesis explores the present ownership structure of forest estates in the province of Värmland, and in particular three parishes in Värmland and attempts to explain how the ownership structure has evolved to its present state. The purpose is to reveal the importance of this ownership structure for the development potential, expressed as the local population’s prospects of earning a living in forest regions. The empirical material is based on registers/databases from the tax authorities, Swedish Forest Agency and the County Administration Board. The thesis includes a survey among forest owners (landowners) in the region in focus for the thesis as well as living outside this region. Finally, interviews have been the basis for the work. The survey and the interviews were based on theories of property rights and institutional economy. The primary theoretical framework was based on local development theories. The ownership structure of forest estates in the province of Värmland is characterized by variation within the region. In the Western parts, small scale private ownership is dominant, where a majority of owners live near the estate/property, while in the Eastern parts, that historically has been a base for significant industrialized processing of natural resources, a very large share of the forest land is owned by a single corporation, Bergvik Skog AB. The Northern parts of Värmland are a mosaic of different owners where a large portion of the owners live in cities or regions far away. Another noteworthy actor is the Svenska Kyrkan (Church of Sweden) that locally has a dominant position in Värmland. The evolution of the ownership structure to its present state can be explained in terms of market economy that has nurtured rationalization acquisitions with the purpose of reducing the number of estates to instead arrive at a small number of larges estates. It is concluded that the number of forest owners that does not live near the estate/property has increased in the post-war era. This relationship relates to the urbanization caused by, among other factors, well developed rationalization within the agricultural and forestry sectors in the region. It is also pointed out that the legislation around acquisition of land has influenced the development. The survey together with the interviews conclude that the ownership structure does not have a significant impact on the local population’s development strategies. Nor does the locally high share of owners not living near the estate seem to be an important factor. The thesis is concluded by raising questions around the aspect of obligations when forests are owned by others than the local population. KEY WORDS: Forest owners, property rights, rural development, the province of Värmland, Sweden

Det här är en studie om bland annat behandlar vilka konsekvenser som kan uppstå för biogasägare och användare av biogas om efterfrågan på biogas överstiger tillgången. Studien bygger på intervjuer som gjorts med tolv utvalda kommuner vilka alla har en biogasanläggning som tar emot avfall utifrån och dessutom levererar biogas till fordon. Studie består av två typer av frågeområden. Det första som undersökts är varför de svenska biogasanläggningarna byggt där de har och av vilken anledning det inte finns fler anläggningar. Syftet med studien är att uppmärksamma ett troligt framtida problem vilket grundar sig på ett tänkbart scenario om att oljan antigen stiger i pris eller sinar. Den problematik som uppmärksammats är om efterfrågan på biogas, på grund utav scenariot med oljan, överstiger tillgången och hur kommunerna skulle förhålla sig till en sådan situation. Frågeställningarna har analyserats utifrån ekonomisk teori med inriktning på begreppen utbud, efterfrågan, äganderätter och styrmedel. Dessutom har en ekologisk-ekonomisk modell använts för lättare se sambanden mellan de olika ingående delar i studien. Orsaken till att kommunerna har en biogasanläggning skiljer sig relativt mycket åt. De orsaker som nämndes var att vissa hade ett avfall att ta hade om medan en annan kommun hade en efterfrågan på biogasen. Vidare kunde biogastillverkningen motverka dels övergödning och dels föroreningsproblem orsakade av trafiken i innerstaden. Att inte fler kommuner har biogastillverkning tros enligt de undersökta kommunerna bland annat bero på att det dels kan vara svårt att räkna hem en anläggning idag och dels rädsla för luktproblem. Vidare anses det vara en otrygg marknad på grund utav oklara spelregler och dessutom krävs mycket i form av kunskap med mera av de kommuner som vill uppföra en anläggning. Troliga lösningar på det framtida scenariot som uppges av kommunerna är att komplettera med naturgas eller utvidga produktionen av biogasen. Det var endast en kommun som haft någon fundering på scenariot tidigare. Ett par kommuner ansåg dock att det var en viktig fråga att fundera vidare på. Flertalet av kommunerna är emellertid inte oroade över det givna scenariot. Andra tänkbara lösningar på problemet är att antingen privatisera biogasen eller att upprätta avtal mellan biogasanvändare och biogasägare.

Ägarlägenheten är den senaste lagstiftade upplåtelseformen i Sverige. En ägarlägenhet är en tredimensionell fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt. Ägarlägenheten medför enskilt ägande av en lägenhet i ett flerbostadshus i liknelse med ägande av ett småhus. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka preferenser som ligger till grund för köpet av ägarlägenheter i Sverige. I studien kommer även lägenhetsformen bostadsrätt att studeras och analyseras. Detta för att belysa och förtydliga skillnader och likheterna mellan bostadsformerna. Studien grundar sig främst på en kvantitativ enkätundersökning. Där ägarlägenhetsregistret har används som grund för enkätundersökningen. Det har bildats 944 ägarlägenheter i 40 olika kommuner i Sverige sedan lagstiftningen trädde ikraft i maj 2009. Utifrån registret har sedan lagfarna ägare identifierats och till dem har 111 frågeenkäter beträffande preferenser vid köpet av ägarlägenheter postats ut. Totalt inkom 93 svar på enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 84 %. Valet av ägarlägenhet beror främst på rätten att äga, den så kallade äganderätten, vilket även är den största skillnaden mellan ägarlägenhet och bostadsrätt. Det goda geografiska läget där många ägarlägenheter har byggts var också en viktig faktor vid köpet. Ägare av ägarlägenheter är till största delen äldre än 35 år. Majoriteten är gifta och har inga hemmavarande barn. Det flesta har bott i ett småhus tidigare i livet. Vilket gjorde valet av ägarlägenhet enkelt då de ville ha ett liknande boende. / Condominiums are the latest legislated form for the right to own and use apartments in the Swedish property market. A condominium is a three-dimensional property, which is limited both horizontally and vertically. The condominiums entails an individual ownership of an apartment in an apartment building, which can be compared to any other ownership of a private house. The aim of this thesis is to investigate the preferences that form the basis for the purchase of condominiums in Sweden. In this thesis the tenant ownership will also be studied and analyzed. This to clarify the differences between the different forms of ownership. This study is primarily based on a quantitative survey. The condominium registry has been used as the basis for this survey. It has been formed 944 condominiums in 40 different municipalities in Sweden since the law came into force in May 2009. Based on the registry, legally owners has been identified. 111 questionnaires have been posted to condominium owners, with questions regarding which preferences triggers the purchase of a condominium. Totally 93 answers of the questionnaire were received, which representing a response frequency of 84 %. The thesis shows that the major reason of preference for the condominiums are primarily based on the ownership that occurs, which also is the main difference between condominiums and tenant ownership. Many condominiums have been built in excellent geographical locations, which is a major factor for the purchase. Owners of condominiums are mostly older than 35 years. The majority are married and have no children at home. Most of the owners have lived in a small private house earlier in life, which made the purchase of the condominiums easy because they wanted a similar housing.

I takt med att ett samhälle utvecklas förändras de krav som samhällets invånare har på användningen av marken. Istället för ett koloniområde behöver kanske viss mark användas till studentboende. När ett nytt behov konstaterats skall, enligt plan- och bygglagen (1987:10), en intresseavvägning mellan allmänna och enskilda intressen ske. För planering och till viss del även genomförande av en förändring av markanvändningen är den svenska plan- och bygglagen central. Syftet med plan- och bygglagen är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Denna uppsats är inriktad på den intresseavvägning som enligt plan- och bygglagen skall ske vid förändrade krav på markanvändningen. Uppsatsen är till stor del baserad på diskussioner med sakkunniga inom frågor som rör plan- och byggnadslagstiftningen. Främst på grund av att själva markanvändningen är präglad av ekonomiska överväganden har en rättsekonomisk metod valts för att analysera den konflikt som kan uppkomma mellan intressen vid prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen. / As a society develops the demands of the citizens on the usage of the land changes. A piece of land that is being used for allotments might be needed for student housing. According to the Swedish Planning and Building Act, private and public interests must be balanced when a new demand has been established. This Swedish Act is fundamental to the planning as well as to parts of the carrying out of a changement of the usage of the land. The Swedish Planning and Building Act is purposed to promote the development of a society that has equal and good social living standards and a good and longterm durable environment. This thesis is concentrated on the conflict between public and private interests that may occur when a matter is being carried out in accordance with the Planning and Building Act. A large part of this thesis is based on discussions with persons with expertise in matters concerning the Planning and Building legislation. Mainly due to the fact that the usage of land is characterized by economical considerations, a law and economics method has been chosen to analyse the conflict between interests that may occure when processing matters in accordance with the Planning and Building Act.

Syftet med arbetet har varit att undersöka den nya lagen (2014:447) om rätten att ta fordon i anspråk, det nya rättsinstitutet ianspråktagande och de ändringar som skett i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall, för att undersöka om lagen uppfyllt sitt syfte. Syftet har även varit att undersöka om fordonsmålvakter har någon möjlighet att någonsin bli skuldfria gentemot det allmänna. För att få svar på frågorna har en rättsdogmatisk metod använts för att beskriva gällande rätt på området och med hjälp av statistik undersöka om lagen uppfyllt sitt syfte och hur den fungerat praktiskt. Studien har visat att lagen inte ännu påvisat att dess syfte uppnåtts. Den visar även på en problematik för fordonsmålvakter att kunna bli skuldfria och att ianspråktagande kan vara en möjlighet till detta. I slutet av arbetet diskuteras vilka effekter lagstiftningen kan ha och det ställs frågor kring hur det skulle kunna se ut om lagen ändrades.

No description available.

Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O’Neills rättighetsteorier och analyser. Slutligen kommer jag använda statsvetaren Elinor Ostroms empiriska studie av gemensamt ägda resurssystem och de analyser hon gör kring dessa i boken Allmänningen som samhällsinstitution. För att sedan med rättighetsteorierna som ram väva ihop teorierna kring självbestämmande och ägandets legitimitet med Ostroms slutsats om kollektivt ägda resursers fördelar. För att förhoppningsvis landa i att allmänningar kan vara mer socialt och klimatmässigt hållbara och därför är artiklarna och implementeringen av dem viktig, inte bara för samerna som folk utan även för en långsiktigt hållbar utveckling.