<p>Uppsatsen behandlar det osäkra rättsläget beträffande ansvar för och rättigheter till vilt som rymt ur vilthägn. Ett vilthägn är ett hägn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rättsuppfattning föreligger ingen äganderätt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att någon slags rättighet, exempelvis äganderätt, de facto kan föreligga till vilt i vilthägn. Ägaren till dessa djur har att rätta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hägninnehavare kan åläggas långtgående ansvar för förrymda djur, under förutsättning att culpa kan bevisas. Enligt praxis har rättigheten att förfoga över förrymda djur i vissa fall fallit när djuren kommit in på annan jakträttsinnehavares område. Djuren har då ansetts jaktbara. Författaren menar att ansvaret kan ifrågasättas, främst med utgångspunkt i att hägninnehavaren har små möjligheter att fånga tillbaka djuren, det vill säga att begränsa skadan. Efter en analys av rättspraxis kan det konstateras att ansvaret sträcker sig längre än rättigheterna.</p>

<p>Under 1980-talet skapades och utvecklades ett rättsinstitut som kom att bära namnet dold samäganderätt till fast egendom för makar och sambor. I ett flertal domar erkände domare att, under förutsättning att vissa premisser var uppfyllda, en make eller sambo kunde ha dold samäganderätt till den av andra parten ägda fasta egendom. Villkoren för dold samäganderätt står inte att finna i någon svensk lag utan villkoren är som oskrivna regel, liknande de som stiftas i de så kallade common-law länderna. I denna uppsats söker författaren finna de tolkningsmetoder och tolkningsargument HD använde sig av för skapa detta rättsinstitut. Uppsatsens tyngdpunkt ligger i analysen av domskälen från fyra rättsfall. Dessa rättsfall innehåller enligt författaren de villkor som måste uppfyllas för att dold samäganderätt skall kunna föreligga. Det har inte gått att peka på användandet av en enskild tolkningsmetod utan domarna har, enligt författaren, använt sig av olika medel för att uppnå ett enligt dem rättvist beslut. Dessa medel behöver inte nödvändigtvis vara någon av de tolkningsmetoder och argument som presenterats i uppsatsen.</p>

<p>Tvister mellan grannar rörande skymmande grönska är, när man ser till antalet rättsfall, inte särskilt vanligt förekommande. Ser man till verkligheten istället är det inte svårt att konstatera att skymmande grönska verkar vara en av de vanligaste orsakerna till dispyter mellan grannar. Det rättsområde som berörs är grannelagsrätten, vilket är ett tämligen vidsträckt rättsområde som återfinns i flera vitt skilda regleringar. När det gäller skymmande grönska finns dock endast två bestämmelser och dessa är jordabalken 3:1 och 3:2. Eftersom det finns så få rättsfall rörande grannelagsrätten och skymmande grönska samt så få och generellt hållna bestämmelser i lagen, är uppsatsens syfte att undersöka gränserna för de rättigheter och skyldigheter som en nyttjare av fast egendom har beträffande skymmande grönska på dennes fasta egendom.</p>

<p>De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder. Ovanstående genererar de frågor som vi vill ha besvarade. Hur kommer kommunerna att tillfredställa efterfrågan på boende? Hur påverkas hyresbostadsbyggnationer av de slopade bidragen? Kan differentierade hyror öka möjligheten att få ekonomi i nybyggnationer? Syftet med uppsatsen är att klargöra de värmländska kommunernas framtidsplaner angående hyreshusbyggnationer samt hur de skall finansieras nu när bidragen är avskaffade. För att få förståelse för problemen och bakomliggande orsaker har vi bland annat studerat teorier inom finansiering, boendeformer, reglerna kring dagens hyressättning, allmännyttan och de för undersökningen aktuella bidrag på marknaden. Vi samlat in relevant material för att sedan studera hur teorierna fungerar i de värmländska kommunerna. Frågeformulär har skickats via e-post till samtliga värmländska kommuner. Vårt arbete blir då greppbart i storlek och erbjuder svar från olika typer av kommuner. Svaren på formulären genererade följfrågor vilka vi fick förklaringar på genom samtal med berörda personer eller genom nya kontakter. Det som diskuteras i uppsatsen är av politisk natur och för att få en uppfattning av hur makthavarna resonerar valde vi att närvara vid ett seminarium som belyste problemen för bostadsmarknaden i förändring. Sammantaget är alla ense om att hyresrätten behövs framför allt för rörligheten på arbetsmarknaden och för 1990-talets generation som skall flytta hemifrån. Samma åsikt redovisas oavsett om det är på kommun, läns eller riksnivå. Istället för att ge bidrag till en hel byggsektor skall regeringen ge individstöd till de personer som är i behov av det. Därför har regeringen nyligen avskaffat de bidrag som tidigare ansetts vara nödvändiga för att generera lönsamhet i nybyggnation. Vidare ser regeringen de nya ägarlägenheterna och den kommande möjligheten att anpassa hyrorna efter efterfrågan som en del av lösningen på problemen. Vi har ett lågt bostadsbyggande i dag och det går att se samband mellan byggandet, konjunkturen och de politiska beslut som tas. De värmländska kommunerna och dess fastighetsbolag har idag problem med att få lönsamhet i nybyggnationer samtidigt som många har efterfrågan på hyresrätter. Hur de praktiskt skall lösa svårigheterna har ingen kommun kunnat svara på. Lösningen kan eventuellt vara kooperativa hyresrätter vilket också några av de undersökta kommunerna redan har genomfört. Vidare kommer fortsatta utredningar om allmännyttan och bruksvärdessystemet svara på frågan om fastighetsägarnas möjligheter att bestämma hyresnivån mer efter efterfrågan än efter bruksvärdet. Slutligen kan det konstateras att det kommer att bli svårt för de värmländska kommunerna att klara av efterfrågan på hyresrätter om det inte byggs mer. Den stora följdfrågan blir då: Vem kommer att ha råd att bo i de dyra hyresrätterna?</p>

Globally, species are being eradicated at an accelerated rate, up to 1000 times faster than the rate of natural species loss. This is primarily due to the reduction and degradation of species habitats. As biodiversity decreases, ecosystems risk losing significant ecological processes and functions, such as natural water purification. As a response to this pressing environmental problem, the international community has set a goal of halting the loss of biological diversity by 2020. The objective of this thesis is to analyze the current legal protection for biological diversity in forests and demonstrate how the goal of halting the loss of biodiversity can be implemented through law.   In order to identify where legal measures might fall short of their goal or protecting biodiversity, the point of departure for this study has been to identify certain ecological structures of forest ecosystems that can be said to be of major importance for the conservation of biological diversity. The chosen structures represent not only levels on a spatial scale, but also reflect the need for separate regulatory techniques, if protection of biological diversity is to be formulated appropriately. One important legal issue addressed in this dissertation is how the legal protection of these ecological structures can be strengthened in relation to property rights. Furthermore, management of natural resources must address the complexity and uncertainties of ecosystems. How the legal system can meet such uncertainties, while ensuring legal certainty, is one of the topics addressed in this thesis. Adaptive management has been said to be a necessary tool for handling the complex and dynamic nature of ecosystems in the absence of complete knowledge or understanding of their functioning. Such management is also essential to handle the conflict of preserving biological diversity while meeting increasing demands on forest resources. By introducing legal requirements for adaptive environmental planning, I believe, the sustainable use of forest resources can more likely be ensured.

Uppsatsen behandlar det osäkra rättsläget beträffande ansvar för och rättigheter till vilt som rymt ur vilthägn. Ett vilthägn är ett hägn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rättsuppfattning föreligger ingen äganderätt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att någon slags rättighet, exempelvis äganderätt, de facto kan föreligga till vilt i vilthägn. Ägaren till dessa djur har att rätta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hägninnehavare kan åläggas långtgående ansvar för förrymda djur, under förutsättning att culpa kan bevisas. Enligt praxis har rättigheten att förfoga över förrymda djur i vissa fall fallit när djuren kommit in på annan jakträttsinnehavares område. Djuren har då ansetts jaktbara. Författaren menar att ansvaret kan ifrågasättas, främst med utgångspunkt i att hägninnehavaren har små möjligheter att fånga tillbaka djuren, det vill säga att begränsa skadan. Efter en analys av rättspraxis kan det konstateras att ansvaret sträcker sig längre än rättigheterna.

Under 1980-talet skapades och utvecklades ett rättsinstitut som kom att bära namnet dold samäganderätt till fast egendom för makar och sambor. I ett flertal domar erkände domare att, under förutsättning att vissa premisser var uppfyllda, en make eller sambo kunde ha dold samäganderätt till den av andra parten ägda fasta egendom. Villkoren för dold samäganderätt står inte att finna i någon svensk lag utan villkoren är som oskrivna regel, liknande de som stiftas i de så kallade common-law länderna. I denna uppsats söker författaren finna de tolkningsmetoder och tolkningsargument HD använde sig av för skapa detta rättsinstitut. Uppsatsens tyngdpunkt ligger i analysen av domskälen från fyra rättsfall. Dessa rättsfall innehåller enligt författaren de villkor som måste uppfyllas för att dold samäganderätt skall kunna föreligga. Det har inte gått att peka på användandet av en enskild tolkningsmetod utan domarna har, enligt författaren, använt sig av olika medel för att uppnå ett enligt dem rättvist beslut. Dessa medel behöver inte nödvändigtvis vara någon av de tolkningsmetoder och argument som presenterats i uppsatsen.

Tvister mellan grannar rörande skymmande grönska är, när man ser till antalet rättsfall, inte särskilt vanligt förekommande. Ser man till verkligheten istället är det inte svårt att konstatera att skymmande grönska verkar vara en av de vanligaste orsakerna till dispyter mellan grannar. Det rättsområde som berörs är grannelagsrätten, vilket är ett tämligen vidsträckt rättsområde som återfinns i flera vitt skilda regleringar. När det gäller skymmande grönska finns dock endast två bestämmelser och dessa är jordabalken 3:1 och 3:2. Eftersom det finns så få rättsfall rörande grannelagsrätten och skymmande grönska samt så få och generellt hållna bestämmelser i lagen, är uppsatsens syfte att undersöka gränserna för de rättigheter och skyldigheter som en nyttjare av fast egendom har beträffande skymmande grönska på dennes fasta egendom.

De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder. Ovanstående genererar de frågor som vi vill ha besvarade. Hur kommer kommunerna att tillfredställa efterfrågan på boende? Hur påverkas hyresbostadsbyggnationer av de slopade bidragen? Kan differentierade hyror öka möjligheten att få ekonomi i nybyggnationer? Syftet med uppsatsen är att klargöra de värmländska kommunernas framtidsplaner angående hyreshusbyggnationer samt hur de skall finansieras nu när bidragen är avskaffade. För att få förståelse för problemen och bakomliggande orsaker har vi bland annat studerat teorier inom finansiering, boendeformer, reglerna kring dagens hyressättning, allmännyttan och de för undersökningen aktuella bidrag på marknaden. Vi samlat in relevant material för att sedan studera hur teorierna fungerar i de värmländska kommunerna. Frågeformulär har skickats via e-post till samtliga värmländska kommuner. Vårt arbete blir då greppbart i storlek och erbjuder svar från olika typer av kommuner. Svaren på formulären genererade följfrågor vilka vi fick förklaringar på genom samtal med berörda personer eller genom nya kontakter. Det som diskuteras i uppsatsen är av politisk natur och för att få en uppfattning av hur makthavarna resonerar valde vi att närvara vid ett seminarium som belyste problemen för bostadsmarknaden i förändring. Sammantaget är alla ense om att hyresrätten behövs framför allt för rörligheten på arbetsmarknaden och för 1990-talets generation som skall flytta hemifrån. Samma åsikt redovisas oavsett om det är på kommun, läns eller riksnivå. Istället för att ge bidrag till en hel byggsektor skall regeringen ge individstöd till de personer som är i behov av det. Därför har regeringen nyligen avskaffat de bidrag som tidigare ansetts vara nödvändiga för att generera lönsamhet i nybyggnation. Vidare ser regeringen de nya ägarlägenheterna och den kommande möjligheten att anpassa hyrorna efter efterfrågan som en del av lösningen på problemen. Vi har ett lågt bostadsbyggande i dag och det går att se samband mellan byggandet, konjunkturen och de politiska beslut som tas. De värmländska kommunerna och dess fastighetsbolag har idag problem med att få lönsamhet i nybyggnationer samtidigt som många har efterfrågan på hyresrätter. Hur de praktiskt skall lösa svårigheterna har ingen kommun kunnat svara på. Lösningen kan eventuellt vara kooperativa hyresrätter vilket också några av de undersökta kommunerna redan har genomfört. Vidare kommer fortsatta utredningar om allmännyttan och bruksvärdessystemet svara på frågan om fastighetsägarnas möjligheter att bestämma hyresnivån mer efter efterfrågan än efter bruksvärdet. Slutligen kan det konstateras att det kommer att bli svårt för de värmländska kommunerna att klara av efterfrågan på hyresrätter om det inte byggs mer. Den stora följdfrågan blir då: Vem kommer att ha råd att bo i de dyra hyresrätterna?

The native people of Sweden have in the last decade or so fallen under the spotlight when it comes to their rights. In the last few hundred years, the Sámi people have experienced what can only be described as colonization, racism, and discrimination from the Swedish state. During the 17th and 18th centuries, the Swedish crown got more invested in the land that has previously been occupied by the Sámi people. The discovery of natural resources in Lappmarkerna along with the drawing of the border between Sweden and Norway/Denmark lead to the mapping of the north. With the drawing of the border came the first legal document, Lappkodicillen, to recognize the Sámi people as an ethnic group. Lappkodicillen concluded that the Sámi had to become citizens of either Sweden or Norway and lost the land that they had held on the other side of the new border. While the intention of the document was to preserve and protect the Sámi people, with time it gave the Swedish crown the opportunity to claim more control over Lappmarkerna and its natives. In the process of colonization, the Sámis’ right to ownership of land was starting to be questioned and the Swedish crown started to claim more and more of it as theirs. This paper analyses the relationship between the Sámi people and the Swedish crown during the years 1670 to 1770,a time when the natives of Sweden lived through both recognition and oppression.