Bakgrund: Utdelning är ett område som det har forskats länge och mycket om, med stor variation i resultat och slutsatser. En del forskare ifrågasätter utdelningens existens medan andra påstår att utdelning fungerar som en kontrollmekanism för ägarna. Genom att hitta skillnader i ägartypernas och ägarkoncentrationens förhållande till utdelning kan möjligen utdelningens existens till viss del förklaras på den svenska marknaden.   Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att se om det finns något samband mellan ägande och utdelning på svenska noterade bolag. Vi vill undersöka om det finns skillnader hos dessa ägartyper i deras krav och agerande i förhållande till utdelning.   Metod: I den här studien har vi tillämpat en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studien är baserad på bolag som lämnade utdelning under 2014 och noterade på Stockholmsbörsen tre största listor Large-, Mid- och Small-Cap. Datan är inhämtad från respektive bolags årsredovisning och har därefter analyserats genom statiska tester.   Resultat: Ägarkoncentrationen verkar vara den variabel, i vår undersökning, som påverkar utdelningen mest negativt. Det innebär att ju större andel av rösterna de fem största ägarna innehar, desto mindre utdelningsandel har bolaget. Detsamma gäller för den största ägaren. Familj och utländska ägare har en negativ korrelation med utdelningsnivån och storleken på ägandet. När företag och institutionella ägare agerar kontrollägare och ingen hänsyn till ägarkoncentration tages, verkar de kräva en högre utdelningsnivå. Utifrån de olika måtten på utdelningsnivå i vår studie agerar ägartyperna olika, vilket kan innebära att de har olika motiv till utdelning. / Background: The case of dividends has been researched a lot and for a long time with varied results. Some researchers question the very existence of dividends, while some claim that dividend is a tool for control for the owners. By finding variances in the different types of owners and in the ownership concentration, we might find the very reason for the use of dividend.   Purpose: The purpose of this thesis is to examine the impact of ownership structure on dividend policy on listed firms in Sweden. We want to look for variances in companies paying dividend that is in the control of different types of owners. Method: In this study we have applied a quantitative method and using a deductive research approach. The study includes companies that have paid dividends during 2014 and were listed on NASDAQ OMX STOCKHOLM Large-, Mid- and Small-Cap. The data was collected from the companies’ annual reports and were then analyzed through statistical tests. Conclusion: Ownership concentration seems to be the explanation for less dividend payout in our study. The larger the voting capital the five largest shareholders possess, the lower the dividend will be from the company they own. The same goes for the single largest shareholder. Family and foreign owners seem to have a negative correlation when their voting ownership increases. When institutional and company owners are in control of the company using their voting rights, they seem to have a positive correlation with the dividend yield. Our results point to the fact that different types of owners use dividend for their own motives.

Bakgrund och problem: Forskning kring ägares heterogenitet har lett till att ägare kan kategoriseras efter preferenser och strategier i bolagsstyrningen. Homogeniteten inom ägarkategorierna kan dock ifrågasättas både inom den egna nationella kontexten och över institutionella kontexter. Företagsgrupper är en ägarkategori vars homogenitet särskilt kan ifrågasättas på grund av skillnader i ägarstrukturer mellan länder och i Sverige. Trots det stora inflytande som företagsgrupper har i Sverige är det även en förbisedd och understuderad ägarkategori som med problematik kopplas ihop med familjeägande. Syfte: Att förklara företagsgruppers strategier och beteenden för att avgöra om dessa utgör en homogen ägartyp inom den svenska kontexten. Metod: Undersökningen med utgångspunkt i år 2021 har en deduktiv ansats med modeller som utvecklas utifrån tidigare forskning om ägartyper och dess beteende. Modellerna ifrågasätts dock genom liknande forskning med kontrasterande slutsatser. Slutsats: Företagsgrupper bör inte behandlas som synonymt med familj eftersom åtskiljande prefenser för styrelseersättning pekar på skillnader mellan ägartyperna. Företagsgrupper är homogena på gruppnivå när det gäller dess preferenser för ägaroberoende och styrelseersättning. På sfärnivå upptäcks dock en heterogenitet bland sfärerna i form av avvikande preferenser för styrelseersättning. / Background and problem: Research into the heterogeneity of owners has led to owners being categorized according to preferences and strategies in corporate governance. However, the homogeneity within the ownership categories can be questioned both within the own national context and across institutional contexts. Business groups are an ownership category whose homogeneity especially can be questioned due to differences in ownership structures between countries and in Sweden. Despite the major influence that business groups have in Sweden, it is an overlooked and understudied ownership category that is problematically linked to family ownership. Purpose: To explain the strategies and behaviors of business groups to determine whether these constitute a homogenous ownership type within the Swedish context Method: The study, which examines the year 2021, has a deductive approach with models that are developed based on previous research on owner types and their behavior. However, the models are questioned by similar research with contrasting conclusions. Conclusion: Business groups should not be treated as synonymous with family ownership because deviant preferences for board compensation point to differences between the ownership types. Business groups are homogeneous at the group level in terms of their preferences for board independence from owners and board compensation. At sphere level, however, a heterogeneity is detected among the spheres in the form of deviant preferences for board remuneration.

Bakgrund; Mångfald har under en lång tid varit ett högaktuellt begrepp inom näringslivet. Senaste åren har mångfalden i näringslivet fått mer uppmärksamhet, inte minst i bolagsstyrelser. En växande global marknad har lett till att mångfalden uppmärksammas alltmer. Förespråkarna för mångfald menar att det bidrar till bättre bolagsprestationer medan kritikerna menar att mångfald kan leda till försämrad kommunikation och försämrad konkurrensförmåga. Idag är Sverige ett heterogent land, kan heterogeniteten återfinnas i svenska styrelser och kan olika ägartyper förklara mångfalden i styrelsen.  Syfte; Uppsatsens syfte är att förklara om och i så fall hur olika ägartyper kan påverkamångfalden i bolagsstyrelser på den svenska börsmarknaden. Metod; Uppsatsen har en deduktiv forskningsansats, där en modell är grunden som förklarar hur mångfalden utgår ifrån agentteorin, resursberoendeteorin, upper echelon teorin, legitimitetsteorin och gruppkonfliktteorin. Kvantitativa forskningsmetoden bygger på svenskstyrelse-, ägar- och finansiell data från 2021.  Slutsatser; Uppsatsen kan konstatera att ägartyper inte kan förklara mångfalden i styrelsen. Uppsatsen ser istället homosocial reproduktion och upper echelon teorin som en möjlig förklaring till att styrelser ser ut som de gör. Styrelser i Sverige är homogena och det krävs stora förändringar för att de skall spegla svenska samhället på bättre sätt. / Bakground; Diversity has for a long time been a topic of discussion. In recent years, diversity in the business community has received more attention, not least in company boards. A growing global market has led to increasing attention to diversity. Proponents of diversity believe that it contributes to better corporate performance, while critics believe that diversity can lead to impaired communication and impaired competitiveness. Today, Sweden is a heterogeneous country, the question is if heterogeneity can be found in Swedish boards and if different types of ownership can explain the diversity of the board. Purpose; The purpose of the thesis is to explain if and how different types of owners can explain the diversity of board of directors in the Swedish stock market. Method; The thesis has a deductive research approach, where a theoretical model is the basis that explains how diversity is based on agent theory, resource dependency theory, upper echelon theory, legitimacy theory and group conflict theory. The quantitative research method is based on Swedish board-, ownership- and financial data from 2021. Conclusion; The thesis can state that ownership types can not explain the diversity of the board. The thesis instead sees homosocial reproduction and the upper echelon theory as a possible recruitment to make boards look the way they do. Boards in Sweden are homogeneous and major changes are required for them to reflect Swedish society in a better way.

Bakgrund: Bolagsstyrelsens roll och ansvarsområde har länge varit föremål för diskussion. I Sverige kan man från ett legalt perspektiv se att övervakning av företagsledningen får en central roll. Ägare i svenska bolag har stor möjlighet att påverka styrelsens genom den svenska valberedningsprocessen. Ägare får genom denna process möjlighet att påverka styrelsens övervakningsförmåga genom hur de sammansätter styrelsen. Påverkar därmed vilken sorts ägartyp företaget har styrelsens förmåga att övervaka effektivt. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur olika ägartyper påverkar styrelsens förmåga att övervaka. Metod: Studien har genomförts med en deduktiv forskningsansats, där teorierna agentteori, resursberoendeteori och institutionell teori har använts för att göra en teoretisk modell som förklarar ägartypernas påverkan på styrelsens övervakningsförmåga. Denna kvantitativa studie genomfördes genom användningen av data om svenska börsbolags styrelser från 2022. Slutsats: Studien visar att ägartyper har en påverkan på styrelsens förmåga att övervaka. Denna påverkan görs både direkt och indirekt genom styrelsens sammansättning. Dock tyder även resultatet på att det är ägarkoncentrationen av ägartyperna som är anledningen till detta som stämmer överens med agentteorin. / Background: The role and area of ​​responsibility of the board of directors has long been the subject of discussion. In Sweden, from a legal perspective, it can be seen that monitoring of company management has a central role. Owners in Swedish companies have a great opportunity to influence the board through the Swedish election committee process. Through this process, owners get the opportunity to influence the board's monitoring ability by how they compose the board. Can what kind of ownership type the company has then affect the board's ability to monitor effectively. Purpose: The purpose of the paper is to explain how different ownership types affect the board's ability to monitor. Method: The study has been carried out with a deductive research approach, where the theories agent theory, resource dependence theory and institutional theory have been used to make a theoretical model that explains the influence of ownership types on the board's ability to monitor. This quantitative study was conducted by using data on the boards of Swedish listed companies from 2022. Conclusion: The study shows that ownership types have an impact on the board's ability to monitor. This impact is shown both directly and indirectly through the composition of the board. However, the results also indicate that it is the ownership concentration of the ownership types that is the reason for this, which is consistent with the agency theory.