<p>Det här arbetet behandlar frågan huruvida man kan använda etablerade studier av spelartyper och spelarbeteende av främst Bartle och Bateman, för att på ett praktiskt sätt hjälpa spelare att optimera sin spelupplevelse. Målet har varit att ta fram en metod för att hjälpa spelare att hitta den roll i onlinerollspelet World of Warcraft som passar spelarens spelartyp allra bäst och som denne har störst chans att uppskatta spelupplevelsen mest igenom.</p><p>Detta har gjorts genom ett personlighetstest innehållande 21 frågor baserade på forskning av spelartyper och spelarbeteende. Utifrån testtagarens svar bedöms dennes spelartyp och den klass i World of Warcraft som bäst bedöms passa spelarens preferenser föreslås. Personlighetstestet har testats av en 15 personer stor testgrupp och resultaten visade på ett övervägande positivt mottagande och merparten var nöjda med den föreslagna klassen och tyckte spelartypsbeskrivningen passade dem.</p><p>Utifrån resultaten av undersökningen dras slutsatser kring att det finns ett stort intresse för en personlighetstest av den typen, och att det har en stor potential att hjälpa både spelare att hitta sin roll i spelvärlden och för spelutvecklare att se vad som lockar i sin spelvärld och vilka spelartyper som de kanske bör satsa mer på att locka om de vill utvidga sin spelarbas.</p>

This bachelor thesis is about exploration in games and what types of players it is who prefer to explore. The methods used within this thesis has the intention of trying to examine what it is that draws players to explore and also to see if there are any similarities between the different players who fit within the same group. How this thesis came about was that I used different types of sources for research to later write a survey with which to then use to be able to collect my own data about the subject to later compare my results with what I read in my source material. What I concluded at the end was that there is no single answer that can be given to such an individual question because we as humans are different individuals, so it isn’t surprising that the reason why we act the way we do is completely individual. However, there are some generalizations that can be made for people who like to explore in games and I have divided the people with an interest in exploration in two different categories based on the reason for their exploration. The thesis managed to amount to something, which was that there really isn’t a concrete answer to the question I asked in the beginning of the work process but that there still exists similarities to see between a wide group of people. Had I put down more time then maybe I could have arrived at a better answer than what I did, this isn’t for sure though. What I do know now is that at least there needs to be more research done surrounding this subject.

Det här arbetet behandlar frågan huruvida man kan använda etablerade studier av spelartyper och spelarbeteende av främst Bartle och Bateman, för att på ett praktiskt sätt hjälpa spelare att optimera sin spelupplevelse. Målet har varit att ta fram en metod för att hjälpa spelare att hitta den roll i onlinerollspelet World of Warcraft som passar spelarens spelartyp allra bäst och som denne har störst chans att uppskatta spelupplevelsen mest igenom. Detta har gjorts genom ett personlighetstest innehållande 21 frågor baserade på forskning av spelartyper och spelarbeteende. Utifrån testtagarens svar bedöms dennes spelartyp och den klass i World of Warcraft som bäst bedöms passa spelarens preferenser föreslås. Personlighetstestet har testats av en 15 personer stor testgrupp och resultaten visade på ett övervägande positivt mottagande och merparten var nöjda med den föreslagna klassen och tyckte spelartypsbeskrivningen passade dem. Utifrån resultaten av undersökningen dras slutsatser kring att det finns ett stort intresse för en personlighetstest av den typen, och att det har en stor potential att hjälpa både spelare att hitta sin roll i spelvärlden och för spelutvecklare att se vad som lockar i sin spelvärld och vilka spelartyper som de kanske bör satsa mer på att locka om de vill utvidga sin spelarbas.

Arbetets syfte var att ta reda på hur spelare tenderar att reagera på onaturlig, eller ologisk spelarkitektur och hinder och om detta kan bryta en spelares immersion. För att ge en bakgrund till undersökningen tas begrepp så som immersion, level design, tematik och spelartyper upp.Undersökningen har genomförts i samarbete med Paradox South där två stycken nivåer till spelet The Showdown Effect skapades. För båda dessa nivåer skapades en version utan visuell representation och en med visuell representation.För undersökningen användes en kvalitativ metod med observation och enkät. Resultatet visade att spelare tenderar att inte reagera på onaturlig spelarkitektur. Detta beror på att deras tidigare erfarenhet av spel gjorde att de inte förväntade sig att nivåerna skulle presentera en verklighetstrogen och logisk spelvärld.Exempel på framtida arbete vore att undersöka om spelare reagerar annorlunda på onaturlig spelarkitektur när en 3D-spelvärld används istället för en 2,5D-värld.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning speletDreamlords: The Reawakening tillfredsställer olika motivationer, samt hur det skullekunna omformas för att bättre tillfredsställa dessa. Det första som gjordes var att undersöka teorier som finns om ämnet, och av dessa harjag valt att använda mig av Bartles spelartyper (2003) och Yees komponenter förmotivation (2007), samt att jag även har använt mig av Yees undersökning av preferensav klasstyp (2008). Jag har valt ut de delar som är mest intressant för detta arbete, dvs.det som är applicerbart på Dreamlords: The Reawakening. I analysen används alla modeller var för sig för att utröna om de i sin helhet eller delar avteorierna är applicerbara på Dreamlords: The Reawakening. Analysen innebär enundersökning om vilka spelartyper, komponenter och roller som tillfredsställs, och vilka som inte gör det. Resultatet av denna undersökning är tänkt att ligga till grund för eneventuell om-design av raserna i spelet i ett försök att tillfredsställa fler spelartyper ochkomponenter. Om motivationer kan jag som slutsats säga att Dreamlords: The Reawakeningtillfredsställer de flesta motivationerna delvis, men det finns mycket som kan görasbättre. För rollerna är det dock värre. Jag fann att Dreamlords: The Reawakening i nulägeterbjuder några roller som en spelare kan anta, dock är det en som är överlägset bäst,”skada på avstånd”, eller ”kiting”. För att råda bot på detta problem föreslår jag att ökaantalet aktiva fiender, för att låta de andra rollerna komma till sin rätt. Ytterligare förslagjag ger är att ge möjlighet att specialisera sitt lag för att bättre kunna välja ochspecialisera sin roll. Även rollerna tillfredsställs alltså delvis, men det finns mycket somkan göras för att bättre tillfredsställa dem.

Spel har varit en del av människans interaktion, inlärning och förståelse för mänskligt beteende under flera tusen år. På senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats när det gäller informationsöverföring och marknadsföring i ljuset av den ökande användningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering är ett effektivt sätt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer användas flitigt om fem till tio år. Det saknas dock i många fall förståelse för hur spelmekaniken är kopplad till informationsöverföringens specifika syfte och mottagare och hur man på ett relevant sätt använder sig av spelmekaniska element för att uppnå det engagemang som eftersträvas hos mottagaren. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess användning diskuteras både bland praktiker och teoretiker samt vilka möjligheter som finns för konceptet. Genom en kategorisering baserad på vilken typ av information som förmedlas och vem mottagaren är, utifrån en undersökning av böcker och artiklar i såväl akademiska tidskrifter, facktidningar och nyhetsmedier, samt intervjuer med praktiker kan vi konstatera att det idag saknas teoretisk kunskap om varför spelifiering kan skapa engagemang, hur spelifiering påverkar användare och vad det kan innebära för avsändaren.

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning speletDreamlords: The Reawakening tillfredsställer olika motivationer, samt hur det skullekunna omformas för att bättre tillfredsställa dessa.</p><p>Det första som gjordes var att undersöka teorier som finns om ämnet, och av dessa harjag valt att använda mig av Bartles spelartyper (2003) och Yees komponenter förmotivation (2007), samt att jag även har använt mig av Yees undersökning av preferensav klasstyp (2008). Jag har valt ut de delar som är mest intressant för detta arbete, dvs.det som är applicerbart på Dreamlords: The Reawakening.</p><p>I analysen används alla modeller var för sig för att utröna om de i sin helhet eller delar avteorierna är applicerbara på Dreamlords: The Reawakening. Analysen innebär enundersökning om vilka spelartyper, komponenter och roller som tillfredsställs, och vilka som inte gör det. Resultatet av denna undersökning är tänkt att ligga till grund för eneventuell om-design av raserna i spelet i ett försök att tillfredsställa fler spelartyper ochkomponenter.</p><p>Om motivationer kan jag som slutsats säga att Dreamlords: The Reawakeningtillfredsställer de flesta motivationerna delvis, men det finns mycket som kan görasbättre.</p><p>För rollerna är det dock värre. Jag fann att Dreamlords: The Reawakening i nulägeterbjuder några roller som en spelare kan anta, dock är det en som är överlägset bäst,”skada på avstånd”, eller ”kiting”. För att råda bot på detta problem föreslår jag att ökaantalet aktiva fiender, för att låta de andra rollerna komma till sin rätt. Ytterligare förslagjag ger är att ge möjlighet att specialisera sitt lag för att bättre kunna välja ochspecialisera sin roll. Även rollerna tillfredsställs alltså delvis, men det finns mycket somkan göras för att bättre tillfredsställa dem.</p>

Det är osäkert hur svårighetsgraden i spel påverkar spelares nöje. En del studier menar att ett svårt spel leder till högre nöje, medan andra menar på det motsatta. Två viktiga faktorer har identifierats som möjligtvis har en koppling till spelares nöje relaterat till svårighetsgraden: Spelets typ av utmaning och spelarens motivationer till att spela. Denna studie undersökte hur spelares upplevda kompetens, genom Self Determination Theory, påverkar deras nöje i pusselspel, relaterat till deras spelartyp. En artefakt bestående av ett pusselspel samt två enkäter användes för att samla in data om 81 personers upplevda kompetens, nöje och spelartyp. Resultatet, som analyserades genom mixad modell, visade en skillnad i korrelation mellan upplevd kompetens och nöje efter spelartyp. Typen Gardener visade på starkast positiv korrelation, medan Architect visade den svagaste. Vidare forskning uppmanas undersöka hur andra motivationerrelaterar till nöje och om kompetens inom andra utmaningar är lika viktigt för de olika spelartyperna. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

This research looks at how interactive marketing can become more motivating for customers by designing it as a full game, not only by adding some game elements like in gamification. The result of the research gives marketers an alternative and complementary way of incorporating game design in marketing.The theory builds on fundamental online game elements and player types, assembled into a model for analysis also useful as a planning tool. The research conducted a qualitative case study of the Volvo XC90 First Edition campaign which gave insight on how game theories can be applied for more engaging interactions. Through dialogue with team members and an overview of design artefacts it showed that when all elements reinforce each other for a certain mix of player types, not only one type, it creates dynamics that strongly motivates the audience to interact. The data also revealed that when any of the fundamental elements are missing the result will not be as engaging, which confirms what have already been found in earlier research. / Denna studie undersöker hur interaktiv marknadsföring kan bli mer motiverande för kunderna genom att designa det som ett komplett spel, inte bara med några spelelement som i spelifiering. Resultatet ger marknadsförare ett alternativ och komplement till hur man kan använda teorier från speldesign för bättre interaktion. Teorin baseras på grundläggande spelelement och spelartyper som har satts samman i en analytisk modell, också användbar som ett planeringsverktyg. Studien genomfördes i en kvalitativ fallstudie av Volvo XC90 First Edition-kampanjen och gav insikt om hur spelteorier kan tillämpas. Genom dialog med medarbetare i kampanjens projektgrupp och en överblick över designartefakter visade det sig att när alla element förstärker varandra för en specifik mix av spelartyper, inte bara en typ av spelare, skapar det en dynamik som starkt motiverar målgruppen att interagera. Studien visade också att när några av de grundläggande elementen saknas blir inte interaktionen lika engagerande vilket bekräftar vad tidigare forskning hittat.