Uppsatsen är en komparativ och narratologisk karaktärs- och motivstudie av de svarta karaktärerna Manne i Pija Lindenbaums småbarnsbilderbok Jag älskar Manne (2012) och Lilla Hjärtat i Stina Wirséns småbarnsbokserie om Brokigagänget som består av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen på Brokigaböckerna är Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte är att undersöka hur de svarta karaktärerna Manne och Lilla Hjärtat framställs och porträtteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha påverkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under året 2012 nominerades Jag älskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 på författarens egen begäran drogs tillbaka från den svenska bokmarknaden Uppsatsens fokus ligger på olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och påverkat debatten kring Lilla Hjärtat och undersökningen är därefter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktärens utseende, Mångfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktären som ett berättartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jämförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion. Uppsatsens undersökning bygger på både text och bild i böckerna med grund i svensk- och engelskspråkig teoretisk litteratur, där bland annat Toni Morrisons och Richard Dyers teorier om hudfärg och ras i litterära och visuella framställningar är centrala. Uppsatsens undersökning visar att den svarta karaktären kan ha haft avgörande betydelse för böckernas mottaganden under 2012, då framför allt hur den svarta karaktärens utseende har tecknats i bild kan bidra till skilda uppfattningar om den svarta karaktären är en bild av en svart stereotyp eller en illustration av ett svart barn, vilket i sin tur kan ha påverkat det skilda mottagandet av böckerna. Undersökningen visar även att böckernas skilda djur- och människosammanhang där den svarta karaktären framställs kan ha påverkat och bidragit till böckernas skilda mottaganden. Uppsatsen studerar också hur hudfärg och ras kan fungera som ett berättartekniskt verktyg för vad författaren vill förmedla eller framställa i sitt verk, vilket framkommer tydligast i en närstudie av Jag älskar Manne. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka hur några svenska barnböcker utgivna på 2010-talet framställer och arbetar med sina svarta karaktärer.

The horse-book is a literary genre which is considered very popular among young girls. Black Beauty (1877) by Anna Sewell is the very first horse-book and was therefore what started the genre. It is highly different from the horse-books of today which is what this paper looks at to see how the genre has evolved. This is done by comparing Sewell’s novel to Britta och Silver (1966) by Lisbeth Pahnke and Alla älskar Sigge (2004) by Lin Hallberg. This is done by looking at how these novels are alike and different from one another with connection to the horse and the human. And how it differs when the horse is the narrator as compared to when the human takes the narrating role. In Black Beauty the horse is telling its life story and how humans treat the horse as some of the people in the novel are cruel towards horses. Many of the dangerous moments are caused by the humans being mean towards the horse. Whereas in the other books it is pure accident, the danger also mildens. In Britta och Silver there are mainly riding accidents but also a death incident where a horse dies. In Alla älskar Sigge the most dangerous thing that happens is that a pony gets so sick that it must go to the hospital where it is cured. These dangers getting milder is connected to how the genre is targeted towards a younger audience nowadays. In all three books there is also a clear boy-girl relationship between horse and human. The narrative makes how the human girl views the male horse sound like a description of a love interest. This makes the genre heteronormative. And with the narrative switching from the horse to the human there is also shown more of the human’s relations to one another and rivalry in the stable.