The work refers to taking the pulse of aesthetic learning processes in preschool. What is defined as aesthetic learning processes? How much influence teachers' subject knowledge staging of aesthetic learning processes in preschool? Do the aesthetic learning processes mean that the body is seen as the main tool and starting point for all knowledge creation? By use of literature review, questionnaire and interview methods examined this closely. The survey shows that there is a certain imbalance in the teachers' subject knowledge connected to aesthetic expression. The art subject can be seen to have a head start when it comes to staging aesthetic learning processes in preschool.

<p>Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling. Vårt resultat visar på en medvetenhet hos informanterna hur och på vilket sätt modersmålet har betydelse för all annan inlärning. Vidare visar vårt resultat på att informanterna arbetar med modersmålet och sätter det i fokus vid undervisning. Informanterna använder ständigt elevernas modersmål parallellt med svenska för att överbrygga språkkunskaper till vidare ämneskunskaper. Samtliga av våra informanter anser, enligt vårt resultat, att modersmålet är mycket viktigt för annan inlärning och att modersmålsundervisning är något man måste satsa på.  En av våra informanter säger att elever med höga ambitioner och motivation har en enorm hjälp att hämta i studieverkstaden bara det tar ansvar för sin skolgång. Resultatet påvisar att informantens roll är viktig som brobyggare mellan eleven och övriga skolan och att den sker med hjälp av modersmålet.</p>

Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling. Vårt resultat visar på en medvetenhet hos informanterna hur och på vilket sätt modersmålet har betydelse för all annan inlärning. Vidare visar vårt resultat på att informanterna arbetar med modersmålet och sätter det i fokus vid undervisning. Informanterna använder ständigt elevernas modersmål parallellt med svenska för att överbrygga språkkunskaper till vidare ämneskunskaper. Samtliga av våra informanter anser, enligt vårt resultat, att modersmålet är mycket viktigt för annan inlärning och att modersmålsundervisning är något man måste satsa på.  En av våra informanter säger att elever med höga ambitioner och motivation har en enorm hjälp att hämta i studieverkstaden bara det tar ansvar för sin skolgång. Resultatet påvisar att informantens roll är viktig som brobyggare mellan eleven och övriga skolan och att den sker med hjälp av modersmålet.

Idag finns det ingen som granskar läroböcker i Sverige. Enligt forskarna spelar matematikläroboken en dominerande roll i matematikundervisning i Sverige. Därför bör mer uppmärksamhet riktas mot läroböckernas kvalitet. Mitt syfte med denna studie är därför att se om och i vilken omfattning alla centrala aspekter inom grundläggande taluppfattning, addition och subtraktion finns med i tre matematikläroböcker för årskurs ett. Med centrala aspekter menas aspekter som är väsentliga för att eleven ska kunna bygga sitt vetande i ett visst ämnesområde. Det kan till exempel handla om strategier, räkneregler och räknelagar, begrepp eller en viss struktur som ligger till grund för att elever ska kunna tillägna sig goda ämneskunskaper. Läroböckerna granskades enligt centrala aspekter som jag valde ur didaktiska ämnesteorier i matematik, utifrån vissa kriterier. Didaktiska ämnesteoerier är teorier som förklarar hur ett visst ämne bör presenteras för eleverna för att ge dessa en adekvat uppfattning av ämnet. De forskningsfrågor som besvaras är: Finns alla centrala aspekter med i läroböckerna? Hur ser ut fördelningen mellan de centrala aspekterna? Resultatet visar att ingen av läroböckerna innehåller alla centrala aspekter inom grundläggande taluppfattning, addition och subtraktion. De förekommande aspekterna visade sig finnas i varierande omfattning. I vissa fall var dessa skillnader stora.

AbstractSyftet med vår undersökning har varit att få fördjupade kunskaper om hur elever på Barn och Fritidsprogrammet på gymnasiet i årskurs tre ser på lärarrollen. Resultatet har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer vilket ligger till grund i vår analys om hur en lärare bör vara. För att få en förståelse av de svar vi fick i undersökningen har vi valt att använda oss av relevant litteratur för området. Resultatet vi fick fram visar att lärarens ledarskap, relation mellan lärare och elever samt inflytande är viktiga aspekter då eleverna diskuterar dagens lärarroll. Undersökningen visar att en lärarens förhållningssätt är av större betydelse för eleverna än lärarens ämneskunskaper. Många människor har erfarenheter av bra och mindre bra lärare från sin egen skoltid. Vad det är som avgör om en lärare lyckas med sitt uppdrag eller inte, finns det delade åsikter om.

Arbetet behandlar förskollärares syn på högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Jag har fokuserat på hur förskollärarna arbetar med högläsning för att den ska bli språkutvecklande för barnen. Jag har en kvalitativ metod och genomfört fyra halvstrukturerade intervjuer för att höra pedagogernas uppfattningar och erfarenheter av högläsning på förskolan. Den tidigare forskningen tar upp vikten av högläsning i relation till språkutveckling samt arbetssätt som förskollärarna kan använda sig av för att arbeta med högläsning och uppnå dess fulla potential. Arbetet utgår från den sociokulturella teorin och fokuserar även på den pedagogiska ämneskunskapen. Resultatet kopplas sedan till den teoretiska bakgrunden samt mina egna tankar och erfarenheter kring ämnet. Resultatet av mina intervjuer visar att pedagogerna ofta för samtal med barnen och arbetar språkutvecklande under högläsningssituationerna men att det finns möjligheter till att utveckla arbetet både innan och efter en situation för att uppnå en högre kvalité på högläsningen i förskolan.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilken utbildningsnivå och vilka ämneskunskaper lärare som undervisar i teknik har och deras uppfattningar om sitt ämne. Undersökning som ligger till grund för rapporten är en kombination mellan en enkät- och intervjustudie. Det visar sig att i undersökningen finns bara en lärare helt utan behörighet och ungefär hälften av lärarna är utbildade lärare men inte just inom ämnet teknik. Det är positivt jämfört med mycket av den tidigare forskningen som pekar på att det skulle vara mycket värre ställt med utbildningsnivån. Uppfattningen hos lärarna är att teknik är ett viktigt ämne och respondenterna pekar på att teknikämnet också har börjat prioriteras högre i skolan och hos andra lärare.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken utbildningsnivå och vilka ämneskunskaper lärare som undervisar i teknik har och deras uppfattningar om sitt ämne. Undersökning som ligger till grund för rapporten är en kombination mellan en enkät- och intervjustudie. Det visar sig att i undersökningen finns bara en lärare helt utan behörighet och ungefär hälften av lärarna är utbildade lärare men inte just inom ämnet teknik. Det är positivt jämfört med mycket av den tidigare forskningen som pekar på att det skulle vara mycket värre ställt med utbildningsnivån. Uppfattningen hos lärarna är att teknik är ett viktigt ämne och respondenterna pekar på att teknikämnet också har börjat prioriteras högre i skolan och hos andra lärare.

Vi upplever att förskollärare finner naturvetenskapen svår och därmed undviker den. Därför har vi valt att göra en studie där syftet är att belysa förskollärares förhållningssätt till naturvetenskap i inomhusmiljön. För att få en bredare uppfattning har vi utifrån syftet skapat frågeställningarna: Hur framställer förskollärare sitt arbete kring naturvetenskap i inomhusmiljön, på vilket sätt är naturvetenskapliga ämneskunskaper av betydelse för att upptäcka naturvetenskapliga situationer i inomhusmiljön samt i vilka situationer anser förskollärare att naturvetenskapliga fenomen i inomhusmiljön uppmärksammas. Förskollärarna har i uppdrag att stimulera barnens intresse i naturvetenskap genom att utgå från barnens erfarenhetsvärld för att göra det roligt. Tidigare forskning framställs genom olika studier som redogör bland annat för förskollärares naturvetenskapliga utbildning, förskollärares attityder gällande naturvetenskap samt hur förskollärare arbetar på ett närvarande sätt för att väcka barns intressen i naturvetenskap. Vi vill belysa förskollärares förhållningssätt i vår studie genom att utgå från ett pragmatiskt perspektiv då det i ett sådant perspektiv är viktigt att ha ett öppet förhållningssätt. Kvalitativa intervjuer har tillämpats i vår studie för att få en djupare förståelse av förskollärarnas synsätt på naturvetenskap i inomhusmiljön. Ett urval som gjordes var att välja ut fyra för oss bekanta förskollärare då vi ansåg att de skulle ge oss genuina svar. Resultatet av studien visar att svar på frågan gällande hur förskollärare framställer sitt arbete kring naturvetenskap i inomhusmiljön innebär att vara närvarande och medveten. Som svar på frågan om på vilket sätt naturvetenskapliga ämneskunskaper är av betydelse för att upptäcka naturvetenskapliga situationer i inomhusmiljön visar resultatet att ämneskunskaper är viktigt, det förutsätter en självsäkerhet för att kunna fullfölja barnens intressen och frågor. Som svar på frågan i vilka situationer förskollärare anser att naturvetenskapliga fenomen i inomhusmiljön uppmärksammas visar resultatet att matsituationer, ateljé och samling uppmärksammas. Däremot visar resultatet att en förskollärare belyser att naturvetenskap inomhus borde bli en naturlig del där plats inte spelar någon roll. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att förskollärare behöver förändra sin attityd gällande naturvetenskap för att nå ett utforskande arbetssätt som leder till ett öppet förhållningssätt.

Jag har valt att skriva om fysikundervisning i förskolan. Syftet i studien är att undersöka hur fysikundervisning sker i förskolan. PISA och TIMMS undersökningar visar på att Sverige har låga resultat i ämnen naturvetenskap och fysik jämfört med andra länder. I den här studien har jag valt att fokusera på pedagogernas ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper och hur det påverkar deras arbetssätt när de undervisar om fysikaliska fenomenen. Jag har även valt att fokusera kring vilket material pedagogerna använder sig av när de arbetar med fysik i förskolan. För att samla in data har jag använt mig av deltagande observationer för att se hur pedagogerna arbetar med fysikaliska fenomen i förskolan. Med hjälp av sociokulturell teori av Vygotskij samt produktiva frågor kommer jag att undersöka fysikundervisning i förskolan. Till hjälp att undersöka denna undervisning kommer jag att använda mig av några analytiska begrepp så som; samspel, språk, undervisning och den proximala utvecklingszonen. Utifrån dessa teoretiska verktyg har jag analyserat tre observationer under planerade aktiviteter och under den fria leken. Utifrån dessa har jag kommit fram till två resultat. Det första är att ämneskunskap och ämnesdidaktiska kunskaper är kombinerade med varandra. Genom mina resultat kan jag se att det försvårar undervisningen samt att det kan påverka barnen negativt om pedagogen skulle missa en av dessa kunskaper. .