Bakgrund: Undernäring definieras som en näringsrubbning i form av brist på näringsämnen som kan leda till sjukdom eller försämring av kroppssammansättning. Undernäring är ett internationellt problem, som ger ökad belastning på vården, förlängda vårdtider samt ett lidande för patienten. Syfte: Syftet är att undersöka orsaker till undernäring hos äldre personer ur både ett patientperspektiv samt ett sjuksköterskeperspektiv.  Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där 10 kvalitativa artiklar inkluderats för att i resultatet svara på arbetets syfte. Resultat: Resultatet genererade tre huvudkategorier: Psykiska och psykosociala barriärer, fysiska barriärer samt brister inom vården. Äldre saknar ofta sjukdomsinsikt, upplever ensamhet och minskad aptit.  Konklusion: De äldres egna psykiska och psykosociala förutsättningar och övertygelser utgör en stor del av undernäringsproblematiken. Fysiska besvär bidrar till att undernäring uppstår eller att befintlig problematik förvärras. Brister inom vården motverkar att den drabbade ska få adekvat och personcentrerad behandling med god kontinuitet. / Background: Undernourishment, also called malnutrition, is defined as a nutritional disorder in the form of a lack of nutrients which can lead to disease or deterioration of body composition. Undernourishment is an international problem, which puts increased strain on healthcare, causes longer hospital stays and increases patient suffering. Aim: The aim is to investigate the causes of undernourishment in older individuals fromboth a patient perspective and a nurse perspective. Method: The degree project is a literature review including ten qualitative articles to answer the purpose of the essay in the results. Findings: The result generated three main categories: Mental and psychosocial barriers, physical barriers and deficiencies in healthcare. Older people often lack insight into the disease, experience loneliness and reduced appetite. Conclusion: The elderly's own mental and psychosocial conditions and beliefs form a large part of the undernourishment problem. Physical problems contribute to undernourishment or to exacerbating existing problems. Deficiencies in healthcare prevent the victim from receiving adequate and person-centered treatment with good continuity.

<p>Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå.</p><p>Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia). Dessa elever går i årskurs åtta eller nio. Resultatet av undersökningen är att de allra flesta informanterna känner ett mer eller mindre utanförskap i skolans hem- och konsumentkunskap, den verklighet de möter där är inte alls samma som de möter i hemmet.</p>

Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå. Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia). Dessa elever går i årskurs åtta eller nio. Resultatet av undersökningen är att de allra flesta informanterna känner ett mer eller mindre utanförskap i skolans hem- och konsumentkunskap, den verklighet de möter där är inte alls samma som de möter i hemmet.