Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre och med den stigande åldern ökar risken för åldersrelaterade åkommor exempelvis undernäring. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som ämnar att identifiera trycksår, fall, undernäring, blåsdysfunktion och ohälsa i munnen hos patienter över 65 år, finna orsaker, föreslå relevanta åtgärder samt utvärdera dessa åtgärder. För att identifiera eventuella risker används riskbedömningsinstrument och det är sjuksköterskans ansvar att registreringarna genomförs samt att relevanta åtgärder sätts in. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med riskbedömningen tillhörande kvalitetsregistret Senior Alert. Metod: Sex sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta med Senior Alert verksamma inom en geriatrisk akutvårdsavdelning intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta data som insamlats. Resultat: Intervjuerna resulterade i 2 huvudrubriker och 5 underrubriker. Utifrån intervjuerna framkom att sjuksköterskorna ansåg att Senior Alert kunde bidra till en bättre vård för äldre patienter. Slutsats: Senior Alert ses som ett bra arbetsverktyg i den preventiva omvårdnaden för äldre personer. Riskbedömningen upplevdes i denna studie vara det bästa med Senior Alert och var ett bra hjälpmedel i den förebyggande vården. Dock finns behov i att öka kunskap i hur registret bör användas för att utnyttja Senior Alert på bästa sätt. Detta gäller såväl på arbetsplatser och inom utbildningar i landet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskola och ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse för klassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningen utformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever och lärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningen subjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten är komplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll i kursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att det utvecklats olika synsätt på undervisningen. Samtidigt kan jag konstatera att det är nästan ett omöjligt uppdrag att uppfylla samtliga kriterier som styrdokumenten ålägger teknikläraren.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskola</p><p>och ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse för</p><p>klassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningen</p><p>utformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever och</p><p>lärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningen</p><p>subjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten är</p><p>komplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll i</p><p>kursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att det</p><p>utvecklats olika synsätt på undervisningen. Samtidigt kan jag konstatera att det är nästan ett</p><p>omöjligt uppdrag att uppfylla samtliga kriterier som styrdokumenten ålägger teknikläraren.</p>

Den här uppsatsen undersöker hur e-sportens flerkameraproduktion potentiellt kan påverka utvecklingen inom framtidens flerkameraproduktion. E-sporten är en ständigt växande bransch och med det utvecklas dess produktioner snabbt med nya idéer och tekniker. Med detta kan det finnas potential till utveckling från E-sporten till typer av flerkameraproduktion. Djupintervjuer har utförts med sex personer som jobbar med flerkameraproduktion, både inom e-sport och ”vanlig” sport. Dessutom har esportproduktioner från matcher av Dota 2 och CS:GO jämförts med sportproduktioner av fotboll för att analysera dess skillnader. Resultatet av djupintervjuerna och matchanalysen visade att e-sportens flitiga användning av AR (Augmentet Reality) ses som framtiden inom flera typer av sändningar. Dessutom är användningen av så kallade ”Stream Decks” något som kan plockas in till andra flerkameraproduktioner. Mycket av den tekniken som personer inom branschen vill använda kostar idag för mycket. För att föra utvecklingen kring ny teknik framåt så måste tekniken produceras billigare och bli mer lätthanterlig.

Syftet med denna uppsats är att pröva den mer filosofiskt grundade teorin the arousal theory genom empiriska studier. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning, bestående av djupintervjuer, avseende huruvida sorglig musik kan framkalla känslan av sorg hos lyssnaren. Intervjupersonerna fick först lyssna på eget valda sorgliga musikaliska stycken. Därefter genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer. Intervjupersonerna fick bland annat svara på frågor gällande den sorliga musikens påverkan, vilka känslor de uppfattade och kände från musiken och om de hade någon personlig association med de valda musikaliska styckena. Resultatet av undersökningen visade att det i huvudsak var lyssnarens personliga associationer som avgjorde i vilken grad lyssnaren kände sorg eller inte. Vilket inte är i linje med the arousal theory, som istället hävdar att den sorg som finns i ett musikaliskt stycke existerar för att framkalla motsvarande känsla hos lyssnaren. Vidare framkom det i djupintervjuerna att intervjupersonerna trots allt påverkades positivt av sorglig musik. De menade även att de kunde uppleva och känna riktig sorg från vissa musikaliska stycken men att det då fanns olika nivåer av sorg, det vill säga, olika grader av styrka i den upplevda känslan. Sorgen som framkallades i intervjupersonerna menade de ofta var en ”skön” sorg, ett sätt att känna att man lever. Vissa sorgliga musikaliska stycken fungerade som ett sätt att kunna minnas och ett skäl att få gråta ut och släppa fram sina känslor.

Sammanfattning Bakgrund: Våren 2020 spred sig en pandemi med ett nytt coronavirus över världen. Sjukdomen kom att benämnas covid-19 och orsakar hos de flesta en luftvägsinfektion, dödligheten beräknas internationellt till mellan 1 och 1,5 procent. Vårdpersonal har under pandemin utsatts för stress och hälsorisker i arbetet. På en vårdcentral har distriktssköterskan varierande arbetsuppgifter och en ledande roll. Miljön runt distriktssköterskan är en viktig del av vårdandet.   Syfte: Beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta inom primärvården under rådande pandemi. Metod: 15 semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys med induktiv ansats enligt Graneheim &amp; Lundman. Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier; teamarbetets betydelse, utökat säkerhetsperspektiv och förändrade arbetsrutiner. Ett bra teamarbete samt bra ledarskap från närmsta chef hade stor betydelse för distriktssköterskornas arbete under pandemin. Förändrade hygienrutiner ledde till ökat säkerhetstänk på vårdcentralen samtidigt som det fanns en rädsla för smitta och smittspridning. Arbetsrutiner förändrades vilket ledde till ökad flexibilitet hos både patienter och personal. Slutsats: För att förbättra vården bör resurser läggas på teamutveckling inom primärvården. Utveckling av digitala hjälpmedel skulle leda till effektivisering av vårdcentralens resurser. Den förändrade innebörden av egenvård i fortsatt större utsträckning kan leda till bättre utnyttjande av befintliga resurser både hos individen och vårdpersonal.

Autismspektrumet har en bred problematik. För att nämna några aspekter kan personen med autismspektrumstillstånd ha svårt för att kommunicera socialt, det kan vara svårt att läsa av situationer och andra människor och det är vanligt att de lider av ångest. Detta tillsammans med en aversion mot nya situationer, som platser, kan tänkas göra det särskilt svårt för dessa personer att ta sig till nya ställen för att till exempel träffa en kompis eller doktor, på grund av ovana. För denna studie genomfördes djupintervjuer på distans med ett urval av sju personer på den relativt högfungerande änden av spektrumet för att diskutera hur de upplever trygghet kopplat till platser och vad det nu kan innebära. Vad är trygghet för dem? Kan man dela upp det i beståndsdelar? Vad tycker de om en teknisk lösning att utforska en plats via en 360-video? Det visade sig att trygghet i huvudsak påverkas av en kombination av klara föreställningar av förväntningar av hur saker går till på platsen, typen av människor där, sinnesintryck och ett bristande lokalsinne. Informanterna berättar att en trygg plats är en plats som känns lugn och välkomnande, är förutsägbar och enkel att ta sig ifrån. 360-videon är en mycket uppskattad lösning som de bedömer vara lustfylld och informativ. Den uppskattades vara användbar för att kunna se exakt hur det ser ut och lite runt om vilket hjälper en att öva hitta där och ibland kunde den även användas för att dra slutsatser om personer och sinnesintryck att förvänta där. Vidare arbete hade varit intressant med personer på spektrumet som upplever mer omfattande problem med nya platser och en video som inkluderar en tydlig väg till kollektivtrafiksrutter och mer material över tid för att kunna ge en mer representativ bild och förstärka videons användbarhet: öva hitta och sätta sig in i den specifika platsen genom att få titta runt själv.

<p>Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå.</p><p>Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia). Dessa elever går i årskurs åtta eller nio. Resultatet av undersökningen är att de allra flesta informanterna känner ett mer eller mindre utanförskap i skolans hem- och konsumentkunskap, den verklighet de möter där är inte alls samma som de möter i hemmet.</p>

Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå. Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia). Dessa elever går i årskurs åtta eller nio. Resultatet av undersökningen är att de allra flesta informanterna känner ett mer eller mindre utanförskap i skolans hem- och konsumentkunskap, den verklighet de möter där är inte alls samma som de möter i hemmet.

Inledning: Andelen äldre personer i Sverige ökar och beräkningar visar att det kommer finnas över en miljon personer i Sverige som är över 80 år 2045. Det är fler och fler äldre personer som väljer att bo i ordinärt boende vilket betyder att det kommer att behövas fler resurser för att bemöta deras behov. Att undersöka vårdtagarnas upplevda matsituation är viktigt för att förstå de hälsomässiga, sociala och samhällsekonomiska risker en bristfällig matförsörjning kan resultera i. Syfte: Syftet är att undersöka och beskriva den upplevda matsituationen bland äldre ensamstående vårdtagare som bor i ordinärt boende med hemtjänst för att få en förståelse för vilka förbättrande åtgärder som behövs. Fokus läggs på måltidsordning, känslorna kring matsituationen och måltidsmiljön. Material och metod: En kvalitativ studie gjordes i form av djupintervjuer med enskilda individer samt observationer av serverad mat och befintlig mat i hemmet. Intervjuerna spelades in samt transkriberades. Informanterna bestod av sex vårdtagare mellan 77 och 96 år från Höör och Simrishamn. Resultat: Resultatet visar att informanterna är nöjda med maten de får av hemtjänsten. Det finns dock ett underliggande missnöje med hur maten serveras, anpassning till hemtjänstens scheman samt brist på sällskap under måltiderna. Slutsats: Utifrån studien har det visats att vårdtagarna är tacksamma för den hjälp de får av hemtjänsten men det finns tecken på att det behövs förbättringar gällande hemtjänstens kunskap och planeringen av måltiderna. Det är inte möjligt att generalisera resultaten på grund av den begränsade omfattningen dock finns det möjligheter för framtida insatser och forskning kring exempelvis äldres speciella behov när det gäller matens innehåll, konsistens och måltidsordning. / Introduction: The number of elderly in Sweden is increasing and calculations show that there will be over one million people in Sweden over 80 years of age year 2045. There are more and more elderly people who choose to live in their own homes which means that more resources are required to meet their needs. Studying the experienced food situation of care recipients is important in understanding the health, social and socio-economic risks that a lack of food intake can result in. Aim: The purpose of this study was to explore and describe the experiences of elderly care recipient’s food situation, whom are living alone with home care in order to gain insight into which improvement actions are needed. The focus was on meal arrangements, the feelings about their food situation and their meal environment. Materials and methods: A qualitative study was implemented in the form of in-depth interviews with individuals as well as observations of served food and existing food in the informant's home. The interviews were recorded and transcribed. The informants consisted of six care recipients between the ages of 77 and 96 from municipalities Höör and Simrishamn. Results: The result shows that the informants are satisfied with the food they receive from the home service. There is an underlying dissatisfaction with how the food is served, adaptation to the home service schedules and company during meals. Conclusion: Based on the study, it has been shown that care recipients are grateful for the help they receive from home care services, but there are indications that improvements are needed regarding home care’s knowledge and planning of meals. It is not possible to generalize the results because of the limited extent, however, there are opportunities for future actions and research on, for example, special needs regarding food content, consistency and meal arrangements for the elderly.