<p>Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. </p><p>Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori. Det är även denna teori som ligger till grund för uppsatsen. I den empiriska studien ingår resultatet från 32 elevintervjuer samt en undersökning av bilder i läromedlen: Alma, Räkneresan, Talriket och Mattestegen. Med litteraturstudien som bakgrund undersökte jag vilka bilder elever i år 4 och år 6 har av de grundläggande geometriska formerna. Slutligen tas några konkreta exempel upp på lärares arbete med bild/matematik.</p><p>I resultatet framkommer bland annat att eleverna känner till de geometriska grundformerna samt att de har någon slags förståelse för dem. Eleverna kanske inte alltid har en fullständig förståelse, men de kan använda sig av de geometriska formerna när de exempelvis ska beskriva olika bilder. I resultatet av intervjuerna kunde jag även urskilja vilka av van Hieles inlärningsnivåer eleverna befann sig på.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det är läromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frågeställningar har varit: Hur påverkar läromedel matematikundervisningen? Hur använder olika lärare samma läromedel? För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgång av läromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lärare som alla jobbar med Mattestegen i åldersintegrerad verksamhet, år 4-6. </p><p>Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, som visar på tidigare forskning om matematikundervisning och lärarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger även på en empirisk del där läromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa. </p><p>Resultatet av min undersökning visar att lärarna uppfattar sig vara mycket styrda av läromedlet i sin undervisning. Det går att se en viss skillnad mellan de lärare som varit verksamma i några år, de vågar släppa läroboken och använda annat material, jämförelsevis med de lärare som är relativt nyexaminerade, de använder i stort sett inget annat än läromedlet i sin undervisning. Alla lärare i undersökningen har visioner om att de ska bli bättre på att använda annat material. Lärarna tror och litar på att läromedlet överensstämmer med kunskapsmålen, att läromedelsförfattaren har byggt upp boken på så sätt att eleverna klarar de nationella proven.</p>

<p>Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom årskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet är en kvalitativundersökning kring ämnet. Jag har intervjuat fem stycken lärare inom dessaårskurser. Intervjuerna tog upp frågor som undersökte om lärarna använder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avmedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick från dessa intervjuer varväldigt intressanta. Det visar sig att det sker medieundervisning i klasserna samtanvändning av media som verktyg i undervisningen. Resultatet visar också på attlärare och elever använder gärna bild när de kommunicera samt bildanalys. Iundersökningen kommer även lärarnas tankar kring media och om de tror attmedia påverkar barn idag. Det visar sig genom resultatet att alla lärarna anser attså är fallet. Denna undersökning kommer fram till att ett samtal kring bilder är enbra start för elevernas kritiska tänkande och reflekterande inom olika medier.</p> / Examensarbete

Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori. Det är även denna teori som ligger till grund för uppsatsen. I den empiriska studien ingår resultatet från 32 elevintervjuer samt en undersökning av bilder i läromedlen: Alma, Räkneresan, Talriket och Mattestegen. Med litteraturstudien som bakgrund undersökte jag vilka bilder elever i år 4 och år 6 har av de grundläggande geometriska formerna. Slutligen tas några konkreta exempel upp på lärares arbete med bild/matematik. I resultatet framkommer bland annat att eleverna känner till de geometriska grundformerna samt att de har någon slags förståelse för dem. Eleverna kanske inte alltid har en fullständig förståelse, men de kan använda sig av de geometriska formerna när de exempelvis ska beskriva olika bilder. I resultatet av intervjuerna kunde jag även urskilja vilka av van Hieles inlärningsnivåer eleverna befann sig på.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det är läromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frågeställningar har varit: Hur påverkar läromedel matematikundervisningen? Hur använder olika lärare samma läromedel? För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgång av läromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lärare som alla jobbar med Mattestegen i åldersintegrerad verksamhet, år 4-6. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, som visar på tidigare forskning om matematikundervisning och lärarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger även på en empirisk del där läromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa. Resultatet av min undersökning visar att lärarna uppfattar sig vara mycket styrda av läromedlet i sin undervisning. Det går att se en viss skillnad mellan de lärare som varit verksamma i några år, de vågar släppa läroboken och använda annat material, jämförelsevis med de lärare som är relativt nyexaminerade, de använder i stort sett inget annat än läromedlet i sin undervisning. Alla lärare i undersökningen har visioner om att de ska bli bättre på att använda annat material. Lärarna tror och litar på att läromedlet överensstämmer med kunskapsmålen, att läromedelsförfattaren har byggt upp boken på så sätt att eleverna klarar de nationella proven.

Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom årskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet är en kvalitativundersökning kring ämnet. Jag har intervjuat fem stycken lärare inom dessaårskurser. Intervjuerna tog upp frågor som undersökte om lärarna använder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avmedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick från dessa intervjuer varväldigt intressanta. Det visar sig att det sker medieundervisning i klasserna samtanvändning av media som verktyg i undervisningen. Resultatet visar också på attlärare och elever använder gärna bild när de kommunicera samt bildanalys. Iundersökningen kommer även lärarnas tankar kring media och om de tror attmedia påverkar barn idag. Det visar sig genom resultatet att alla lärarna anser attså är fallet. Denna undersökning kommer fram till att ett samtal kring bilder är enbra start för elevernas kritiska tänkande och reflekterande inom olika medier. / Examensarbete

Den här litteraturstudien handlar om matematisk modellering med fokus på åldersgruppen 9–13 år. Vårt syfte är att undersöka om matematisk modellering är ett fördelaktigt arbetssätt i matematikundervisningen samt hur lärare kan använda sig av matematisk modellering i undervisningen undersöks. Vetenskapligt granskad litteratur analyseras och sammanställs för att jämföra vad olika forskare lyfter fram om matematisk modellering. Olika tidskriftsartiklar, ett konferensbidrag och en doktorsavhandling har analyserats. Resultatet visar både för- och motargument till matematisk modellering i åldrarna 9–13 år. Jämförelserna av forskningen i vårt resultat visar att argumenten för matematisk modellering väger tyngre och stödjs av flera forskare än vad motargumenten gör. Ett viktigt argument som många forskare lyfter fram är att modellering hjälper eleverna att överföra matematiken till verkligheten, för att lösa vardagliga problem och på så vis få förbättrade kunskaper om matematikens tillämpningar.

Although the words reasoning or being able to reason appear 480 times in today's curriculum Lgr 11, there are no explanations and justifications why students should learn and be assessed based on the knowledge requirements in their ability to reason. This paper examines how this can be found, mainly in the syllabus in civics education for grades 4-6, and whether the relevance of reasoning has been similar in previous curricula from 1962 to the present day. With quantitative content analysis and qualitative text analysis, curricula in social studies and commentary material have been analysed.    The analyses have been made based on the curriculum philosophies progressivism, essentialism and reconstructivism, as a theoretical framework and a possible way to explain the quantitative and qualitative results, and answer the purpose of the essay how the relevance has changed. Another purpose of the essay is to investigate how the change has been justified and whether a change in perception of knowledge can explain the varied occurrence of the ability to reason, or how important one have considered the ability to be. The results of the essay shows that the quantitative results are not entirely related to the qualitative ones. Although the words occur most times in Lgr 11, I find that the greatest relevance to reasoning is given in Lgr 80. One possible reason for this may be that Lgr 80 expresses a reconstructive view of knowledge where the learning process is in focus, rather than an essentialist view of knowledge as in Lgr 11, where the subject content is the most central.

Syftet med denna studie var att bidra med ökad kunskap om elevers motivation och förhållningssätt till läsning av skönlitteratur i grundskolans årskurs 4–6. Tidigare forskning har visat att unga idag läser för lite och att elevers motivation att läsa skönlitteratur behöver stärkas. För att besvara forskningsfrågorna fick elever i mellanstadiet fylla i en enkät med fritextsvar. Enkäterna kompletterades med fokusgruppsintervjuer med lärare. Resultatet visade att både inre och yttre motivation är betydelsefullt för att eleverna ska läsa skönlitteratur i skolan. Många elever vill läsa för att koppla av men några elever läser främst för att få bättre ordförråd. Lärarna å sin sida ansåg att det är viktigt att samarbeta med hemmet för att öka elevernas motivation och läsintresse. Resultatet visade också att eleverna i årskurs sex är mer motiverade att läsa skönlitteratur är eleverna i årskurs fyra. / The purpose of this study was to contribute with increased knowledge about students’ motivation and approach to reading fiction in primary school in grades 4–6. Previous research has shown that students today are reading to little and that student’s motivation to read fiction needs more work. To answer the research questions, students in one school filled out a form with questions about how they feel about reading and how they want the school to work with reading. After the form from the students, a group interview was made with teachers that have work 20+ years in the Swedish school.  The result showed that both internal and external motivation is important for students to read fiction at school. Many students want to read to relax, but some students read mainly to improve vocabulary. The teachers believed that it is important so cooperate with the home to increase the student’s motivation and interest in reading. The result also showed that students in year six are more motivated to read fiction than students in year four.