...

Att beskriva upplevelser hos närstående till person med demens i tidig ålder (före 65 år ) En litteraturstudie. Christer Norman och Peter Forsberg Bakgrund: Demens i tidig ålder (Early Onset Dementia) är en sjukdom som inte uppmärksammats så mycket varken i forskningen eller i samhället till skillnad från den mer vanligt förekommande åldersdemensen. Att vara närstående till person med Early Onset Dementia innebär dels en stor emotionell belastning i form av förlustkänslor och oro inför framtiden, och dels att man försummar sina egna behov när man blir tvungen att ta på sig rollen som informell vårdare. Syfte: Att beskriva upplevelser hos närstående till person med demens i tidig ålder (före 65 år) Metod: Vi valde att genomföra en litteraturstudie med kvalitativ ansats för att ta del av och fördjupa oss i närståendes upplevelser. Nio vetenskapliga artiklar låg till grund för studien. Resultat: Två huvudkategorier gick att urskilja, emotionellt lidande och behov av stöd. De närstående upplevde ett behov av personcentrerad information och kunskap om sjukdomen för att kunna hantera situationen och rollen som informell vårdare. Familjens intressen stod i fokus eftersom rollerna och relationerna ofta förändrades när diagnosen Early Onset Dementia fastställdes. Ett tydligt resultat av studien var att närstående upplevde att både allmänheten men också sjukvården och sociala myndigheter hade för lite kunskap om sjukdomen och dess påverkan på familjer. Slutsats: De närstående upplevde stora brister i information och stöd från samhället och att detta ledde till onödigt emotionellt lidande. Närstående till personer med Early Onset Dementia är en bortglömd grupp och det behövs mer forskning kring dessa personers upplevelser och vilket stöd de behöver. Nyckelord: Demens, ungt insättande, Familj, Vårdgivare, Makar och Erfarenhet.

<p>Forskardebatten kring 1809 års regeringsform har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet, och då har det varit en snäv fokusering kring forskningen kring regeringsformens ursprung. Uppsatsens syfte var att belysa debatten i ett bredare perspektiv, där såväl debatten kring regeringsformens ursprung som dess följder lyfts fram. Syftet var också att placera forskarna inom historievetenskapliga och statsvetenskapliga paradigm. Utifrån delar av Törnebohms och Odéns byggstenar analyserades avhandlingar och artiklar för att kunna placera forskarna inom de olika paradigmen. Undersökningens källmaterial utgjordes av åtta forskares avhandlingar, och i vissa fall artiklar. Resultatet visade att forskarna, med ett undantag, kan placeras in i de rådande normerna inom statsvetenskapen. Historievetenskapligt visade det sig att forskarna inte enhetligt kunde placeras inom ett paradigm. Därför lämpar det sig kanske bättre att prata om mindre paradigm inom den stora disciplinen.</p>

Forskardebatten kring 1809 års regeringsform har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet, och då har det varit en snäv fokusering kring forskningen kring regeringsformens ursprung. Uppsatsens syfte var att belysa debatten i ett bredare perspektiv, där såväl debatten kring regeringsformens ursprung som dess följder lyfts fram. Syftet var också att placera forskarna inom historievetenskapliga och statsvetenskapliga paradigm. Utifrån delar av Törnebohms och Odéns byggstenar analyserades avhandlingar och artiklar för att kunna placera forskarna inom de olika paradigmen. Undersökningens källmaterial utgjordes av åtta forskares avhandlingar, och i vissa fall artiklar. Resultatet visade att forskarna, med ett undantag, kan placeras in i de rådande normerna inom statsvetenskapen. Historievetenskapligt visade det sig att forskarna inte enhetligt kunde placeras inom ett paradigm. Därför lämpar det sig kanske bättre att prata om mindre paradigm inom den stora disciplinen.

Uppsatsen behandlar 2019 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område och tar upp under vilka förutsättningar en dom kan erkännas och verkställas enligt konventionen. Konventionen träder i kraft den 1 april 2021 mellan Uruguay och Ukraina. Med ett antal undantag tillämpas konventionen för att erkänna och verkställa utländska domar på privaträttens område.Konventionen innehåller en uttömmande lista över indirekta domsrättsgrunder som behandlas i uppsatsen. En konventionskonform tolkning av konventionen ska göras av konventionsstaterna och uppsatsen visar att konventionen har potentialen att bli ett framgångsrikt instrument mot bakgrund av att den fyller ut tidigare luckor i regleringen på den internationella privaträttens område.Vilka stater som kommer att tillträda konventionen är för tidigt för att säga. Huruvida EU tillträder konventionen kan dock förväntas påverka ytterligare staters val att ansluta sig till 2019 års Haagkonvention.

<p>I have taught pupils in several schools in eighth and ninth grade in ‘weak’ groups in mathematics. Most of them seemed to possess potential, but lacked motivation. Even though I tried several pedagogical methods, these approaches failed to engage the students. This prompted thoughts that this may reflect a broader structural problem about the organisation of education in Sweden. A rigid structure that is imposed on adolescents during a very important formative stage of their development that may not reflect their interests or needs and which, in fact, may have the adverse effect of de-motivating them. In response to these thoughts I began to investigate what alternative school system might provide more flexibility and choice for students. The alternative school system that appears to have the potential to effectively address the concerns raised above emerged in Sweden, in the 1950s and is commonly known as “Enhetsskolan”. In these schools pupils could chose according to their interests between three different streams of subjects. To examine the rationale behind “Enhetsskolan” I examined documentation produced during reviews of education during the 1940s. This reviews consisted of skolutredning (1940) and skolkommission (1946) and a subsequent Skolöverstyrelsens evaluation. I have also read some biographies and interviewed two persons about their experiences while they were students at Enhetsskolan in the 1950s. The research concludes that there are close similarities between the contemporary school system and the system that existed in the forties. In response to this finding it is suggested that there should be six years of common education in a primary school followed by at least three years in secondary school, where students have the freedom to select between several alternative subject streams - not too dissimilar to “Enhetsskolan” system of the 1950s.</p>

I have taught pupils in several schools in eighth and ninth grade in ‘weak’ groups in mathematics. Most of them seemed to possess potential, but lacked motivation. Even though I tried several pedagogical methods, these approaches failed to engage the students. This prompted thoughts that this may reflect a broader structural problem about the organisation of education in Sweden. A rigid structure that is imposed on adolescents during a very important formative stage of their development that may not reflect their interests or needs and which, in fact, may have the adverse effect of de-motivating them. In response to these thoughts I began to investigate what alternative school system might provide more flexibility and choice for students. The alternative school system that appears to have the potential to effectively address the concerns raised above emerged in Sweden, in the 1950s and is commonly known as “Enhetsskolan”. In these schools pupils could chose according to their interests between three different streams of subjects. To examine the rationale behind “Enhetsskolan” I examined documentation produced during reviews of education during the 1940s. This reviews consisted of skolutredning (1940) and skolkommission (1946) and a subsequent Skolöverstyrelsens evaluation. I have also read some biographies and interviewed two persons about their experiences while they were students at Enhetsskolan in the 1950s. The research concludes that there are close similarities between the contemporary school system and the system that existed in the forties. In response to this finding it is suggested that there should be six years of common education in a primary school followed by at least three years in secondary school, where students have the freedom to select between several alternative subject streams - not too dissimilar to “Enhetsskolan” system of the 1950s.

No description available.

No description available.

No description available.