Syftet med detta arbete har varit att undersöka Sveriges Folkskollärarförbund och dess lokalorganisationers remissvar på 1946 års skolkommissions förslag angående avskaffande av agan i folkskolan samt införandet av samarbetsnämnder. I Sverige höjdes röster från olika så kallade lärarkretsar. Medlemmarna ifrågasatte detta förslag och uppfattade förslaget som onödigt. De blev i sin tur ifrågasatta och det var enligt dem upprörande. Att ha kvar agan som sista utväg var en bärande del av fostran enligt folkskollärarna i Sverige och ett införande av samarbetsnämnder var detsamma som att försvåra det disciplinära arbetet i skolan. Skolagan var en snabb och effektiv metod, vilket folkskollärarna därtill menade att de sällan använde. Folkskollärarna i Sverige menade att de hade elevens bästa för sina ögon och förslaget angående avskaffandet av agan var samma sak som att kritisera dem. Folkskollärarna kände sig utsatta, deras mest värdefulla pedagogiska hjälpmedel skulle komma att tas ifrån dem.

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde. Jag har också studerat hur progressivismen stegvis har påverkat Sveriges skolpolitik och pedagogik. Vad som kan ses som negativa konsekvenser av progressivismen är att kunskapens innehåll och värde inte är så klart och positivt. Om kunskap inte betraktas som värdefull i sig, ses inte heller lärare och skola som något av större eller principiellt värde. Eftersom kunskap i första hand betraktas som instrument, blir följden att även lärare och skola betraktas som redskap. / The aim of my thesis is to explore the concept of knowledge and the essence of school in Sweden by examining how knowledge is regarded by progressivism and Reformation Christianity. I have chosen to use a hermeneutic research method for my work to be able to give the general pictures and comprehension of the two basic perspectives. Since the hermeneutic research method highlights the importance of understanding and interpretation, I think this method is suitable for my study. By reading a variety of selected books and articles to deepen my understanding on the issue and through interpreting and analyzing the current situations in schools, I have searched for the answer to my questions. I have found that one of the crucial differences in the views of knowledge between Christianity and progressivism is that progressivism focuses on knowledge as function, in other words, knowledge is treated as an instrument, while in Christianity knowledge has an intrinsic value. I have also studied how progressivism gradually has affected education policy and pedagogy in Sweden. What can be seen as a negative impact of progressivism is that the view of knowledge and its value is not so clear and positive. If knowledge, in the first place, is not considered as something valuable, teachers or school will not be seen as something with fundamental value either. Since knowledge is primarily seen as an instrument, the consequence is that even teachers and school are considered tools.

No description available.

No description available.

Syftet med denna undersökning var att undersöka kristendomsämnet uppkomst och debatten som fördes mellan olika opinioner i samhället och se hur dessa opinioner försöker påverka utformandet med deras visioner av det nya kristendomsämnet kopplat till katekesens roll i folkskolan och innehållet i 1919 års undervisningsplan.  Till syftet formulerades följande frågeställningar;  • Vilka visioner för kristendomsämnet hade de olika opinionerna? • Hur samverkade debatten angående katekesen med framställningen av 1919 års undervisningsplan? • Hur framträder de didaktiska frågorna i de olika opinionernas visioner för kristendomsämnet? Metoden som användes för att få svar på mina frågeställningar var en komparativ litteraturstudie av tidigare forskning, utifrån frågan om hur opinionsgrupperna presenterade deras visioner kring det moderna kristendomsämnets tillkomst. I arbetet med att strukturera min komparation har jag inspirerats av Sven Thidevalls ramverk för hans undersökning angående Dagens nyheters djävulskampanj år 1909. Inom området jag undersökt är den tidigare forskningen relativt begränsad, detta gör att jag hänvisar till äldre forskning.  Undersökningen behandlar olika opinioner som var framträdande vid 1900-talets början och hur dessa opinioners visioner för ett nytt nationellt kristendomsämne ser ut. Undersökningen behandlar även debatten kring Luthers lilla katekes och hur den debatten kom att påverka framställningen av 1919 års undervisningsplan. De didaktiska frågorna i de olika opinionernas visioner för kristendomsämnet framkommer i diskussionen. De tydligaste argumenten som framkom var av pedagogisk karaktär angående kristendomsämnets reformering. Ytterligare argument som framkom i opinionernas visioner för kristendomsämnet grundade sig i aspekter gällande religionsfriheten och huruvida ämnet skulle fortsätta ha en konfessionell karaktär. Flera av opinionerna önskade att bibeln skulle utgöra grundvalen för kristendomsämnet, innehållet skulle bestå av en kristendomsundervisning byggd på bibeln och dess etiska innehåll. Den didaktiska hur-frågan har en enad linje i denna fråga där alla opinioner utom den kyrkligt konservativa ville att kristendomsundervisningen skulle bedrivas utan läsning av katekesen. Den didaktiska varför-frågan motiverades utifrån sociala, pedagogiska, demokratiska och bildningsargument. Från den kyrkligt konservativa opinionen ansåg de att undervisningens syfte var att eleverna skulle fostras och erhålla den kristna tron och förbereda eleverna för kyrkans konfirmationsundervisning.

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (“1968 års Barnstugeutredning”). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names “day care” (“dagis/daghem”) and “kindergarten” (“lekskola”) with the name “preschool” (“förskola”). The basic questions mainly concern the language in the report, and specifically how its authors use the names “day care” and “preschool”. The study also involve the question of what intentions can be distinguished from the new use of the name “preschool” instead of the name “day nursery”. The method is based on a text analysis applied to chosen parts of The day care report of 1968. The study is focusing on what effects the authors had concerning the words and names they were using. The theory I have used is that about power and discourses, introduced by Michel Foucault. The result shows that existing discourses affected the use of language in The day care report of 1968. The conclusions show that one of the intentions was to create an identity for preschool distinct from the identity of school. It also shows that the development of the preschool was characterized by two conflicts. The first one concerning the relation between the preschool and the school, and the second one put the function of the preschool in question. Should the preschool focus on learning or care, or should it bring together those functions in order to find its basis of work? Finally, it seems like that question is still alive today.

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv.

Den snabba befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen orsakar stora problem i form av bland annat bostadsbrist och trängsel i transportsystemet. Nacka kommun är en av de kommuner i Stockholms län som växer snabbast varvid man planerar en omfattande förtätning i en del av kommunen, men för att detta ska vara möjligt krävs utbyggd kollektivtrafik. En förhandling inleddes 2013 mellan kommunen, landstinget och staten som kom att kallas för 2013 års Stockholmsförhandling och som resulterade i beslut om en förlängning av tunnelbanan till Nacka. Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för hur förhandlingar vid planering av större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt som denna kan gå till och hur makt kan utövas inom dessa förhandlingar. Uppsatsen är ämnad att synliggöra hur maktrelationer inom dessa förhandlingar kan se ut, vilka typer av makt som kan utövas och hur detta kan gå till. Detta eftersom att förståelsen kring hur dessa komplexa förhandlingar går till är viktig för att skapa en transparens som i sin tur är viktig för demokratin. För att uppfylla detta syfte studeras flera olika teorier kring maktbegreppet och 2013 års Stockholmsförhandling studeras i en fallstudie. Studien har visat att många olika typer av makt utövas av många olika aktörer vid många olika skeden i förhandlingen. Studien har även visat att mycket av denna maktutövning sker "backstage" och därmed kan vara svår att uppfatta och att de formella dokument som produceras i en process som denna inte nödvändigtvis redogör för hela processen.

No description available.

I have studied the Swedish artist formation ”1947 års män” with a sociological perspective based on the ideas of Pierre Bourdieu. I initially made a study of the group as a whole, and after that I chose to focus on the sculptors Liss Eriksson, Arne Jones and Knut-Erik Lindberg. I have examined why some of the artists in the formation became more successful than others. My results show that the ones who were versed in culture or came from an economically or intellectually stronger background also were considered to be the most pioneering artists. These artists also were the ones who became noticed by the art critics at their break-through exhibition in Stockholm in 1947. The art critics’ reviews likely had an impact on the future careers of the artists, as well as on the extent of which they came to be reminded today. / Jag har studerat konstnärsgruppen ”1947 års män” utifrån ett kultursociologiskt perspektiv. Jag gjorde först en studie av hela gruppen, för att sedan fokusera på gruppens skulptörer Liss Eriksson, Arne Jones och Knut-Erik Lindberg. Jag ville undersöka varför vissa av medlemmarna i gruppen blev framgångsrika konstnärer som än idag är ihågkomna, och varför andra inte blev det. Jag kom fram till att det var de konstnärer som hade goda sociala kontakter, var kulturellt och intellektuellt bevandrade eller kom från ekonomiskt starka hem som gjorde det som uppfattades som den mest banbrytande konsten och kom att av konstkritikerna tillskrivas som mest intressanta vid tiden för deras genombrottsutställning 1947. Denna reception lär sedan också ha påverkat även konstnärernas fortsatta karriärer i form av uppdrag, utställningar och inköp till viktiga konstsamlingar och kan även ha påverkat dagens beskrivning av vissa av konstnärerna i gruppen som mer framstående än andra.