Bakgrund: Svenska företag med färre än 50 anställda ökar sin export i snabbare takt än stora företag. Det är ett stort steg att börja sälja sina produkter och tjänster utomlands. Viktiga frågor att jobba med är exempelvis vilka länder man ska exportera till och hur man ska sälja på dessa marknader; återförsäljare, egna filialer osv. Även om man ser en stor potential i sin produkt på exportmarknaden är det riskfyllt och kostsamt att börja exportera. Vi har undersökt hur ett av dessa små företag hanterar sin exportverksamhet i vardagen. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att beskriva och förklara risker och problem som kan finnas för ett mindre företag gentemot sina utländska återförsäljare i deras affärsrelation. När vi beskrivit och förklarat riskerna och problemen som vi funnit ska vi föreslå förbättringar som kan reducera dessa risker och problem. Metod: Vi har valt att genomföra en fallstudie med endast ett fall. Resultat, slutsats: Vi har kommit fram till att det finns en hel del problem i relationen mellan ett företag och dess utländska återförsäljare. Bland annat utgör de långa avstånden och språkhinder problem för företaget i deras vardag. Det finns även en rad mer konkreta problem som vi upptäckt och försökt finna lösningar på hur de ska reduceras. Förslag till fortsatt forskning: Att studera hur man ska finna nya återförsäljare och hur man bäst bör arbeta med denna process ger vi som förslag till fortsatt forskning.

<p>Bakgrund: Svenska företag med färre än 50 anställda ökar sin export i snabbare takt än stora företag. Det är ett stort steg att börja sälja sina produkter och tjänster utomlands. Viktiga frågor att jobba med är exempelvis vilka länder man ska exportera till och hur man ska sälja på dessa marknader; återförsäljare, egna filialer osv. Även om man ser en stor potential i sin produkt på exportmarknaden är det riskfyllt och kostsamt att börja exportera. Vi har undersökt hur ett av dessa små företag hanterar sin exportverksamhet i vardagen.</p><p>Syfte: Vårt syfte med denna studie är att beskriva och förklara risker och problem som kan finnas för ett mindre företag gentemot sina utländska återförsäljare i deras affärsrelation. När vi beskrivit och förklarat riskerna och problemen som vi funnit ska vi föreslå förbättringar som kan reducera dessa risker och problem.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en fallstudie med endast ett fall.</p><p>Resultat, slutsats: Vi har kommit fram till att det finns en hel del problem i relationen mellan ett företag och dess utländska återförsäljare. Bland annat utgör de långa avstånden och språkhinder problem för företaget i deras vardag. Det finns även en rad mer konkreta problem som vi upptäckt och försökt finna lösningar på hur de ska reduceras.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Att studera hur man ska finna nya återförsäljare och hur man bäst bör arbeta med denna process ger vi som förslag till fortsatt forskning.</p>

<p>Det problem som behandlas i denna undersökning är följande: Vilka faktorer är viktiga för att återförsäljare på Telekommarknaden skall ha förutsättningar för att skapa mervärde?</p><p>Telekommarknaden har utvecklats väldigt snabbt under det senaste årtiondet i takt med den nya teknologin. Marknaden har tvingat Telekomföretagen till fokus på kundanpassning istället för på den tekniska produkten. Förmågan till anpassning efter marknadens förändringskrav har blivit lika med överlevnad. Flera aktörer har tillkommit, operatörerna har tvingats att sänka samtalspriserna och tillverkarna pressar på utvecklingen av produkterna. De stora återförsäljarna samarbetar med samma leverantörer, vilket leder till att de mer eller mindre har samma sortiment och priser som sina konkurrenter. Därför handlar konkurrensen idag om vad man kan erbjuda kunden för extra värde utöver själva tjänsten eller produkten.</p><p>För att kunna erbjuda kunderna extra värde måste återförsäljarna först klara av att identifiera deras behov. Kundbehoven har blivit allt mer komplexa p.g.a. den teknologiska utvecklingen. I takt med den nya teknologi som kontinuerligt läggs in i produkterna uppstår också nya behov hos konsumenterna. Detta ställer i sin tur höga krav på kompetensen hos personalen i butikerna. Säljarnas uppgift är att identifiera kundernas olika behov och skräddarsy optimala lösningar för att på bästa sätt tillgodose dessa. För att lyckas kräver det vissa interna förutsättningar inom företaget som vi senare ska undersöka och analysera.</p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera återförsäljarnas interna förutsättningar för att skapa mervärde.</p><p>Undersökningen genomfördes genom att studera de två största återförsäljarna på den svenska telekommarknaden. Djupintervjuer gjordes med marknadscheferna på de båda företagen för att få en så överblickande bild som möjligt av deras tankegångar kring värdeskapande. Båda företagen redogjorde för hur de arbetar internt med värdeskapande strategier i syfte att skapa mervärde för kunden.</p><p>Slutsatsen antyder att de faktorer som är viktiga för att ha rätt förutsättningar till att skapa mervärde är; god samverkan med leverantörer och kund, kontinuerlig kompetensutveckling, motivationsstimulerande åtgärder och en hög arbetstillfredsställelse. Dessa faktorer är i sin tur väsentliga för att kunna identifiera kundens behov, vilket är avgörande för att överleva på en kundorienterad marknad.</p>

Det problem som behandlas i denna undersökning är följande: Vilka faktorer är viktiga för att återförsäljare på Telekommarknaden skall ha förutsättningar för att skapa mervärde? Telekommarknaden har utvecklats väldigt snabbt under det senaste årtiondet i takt med den nya teknologin. Marknaden har tvingat Telekomföretagen till fokus på kundanpassning istället för på den tekniska produkten. Förmågan till anpassning efter marknadens förändringskrav har blivit lika med överlevnad. Flera aktörer har tillkommit, operatörerna har tvingats att sänka samtalspriserna och tillverkarna pressar på utvecklingen av produkterna. De stora återförsäljarna samarbetar med samma leverantörer, vilket leder till att de mer eller mindre har samma sortiment och priser som sina konkurrenter. Därför handlar konkurrensen idag om vad man kan erbjuda kunden för extra värde utöver själva tjänsten eller produkten. För att kunna erbjuda kunderna extra värde måste återförsäljarna först klara av att identifiera deras behov. Kundbehoven har blivit allt mer komplexa p.g.a. den teknologiska utvecklingen. I takt med den nya teknologi som kontinuerligt läggs in i produkterna uppstår också nya behov hos konsumenterna. Detta ställer i sin tur höga krav på kompetensen hos personalen i butikerna. Säljarnas uppgift är att identifiera kundernas olika behov och skräddarsy optimala lösningar för att på bästa sätt tillgodose dessa. För att lyckas kräver det vissa interna förutsättningar inom företaget som vi senare ska undersöka och analysera. Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera återförsäljarnas interna förutsättningar för att skapa mervärde. Undersökningen genomfördes genom att studera de två största återförsäljarna på den svenska telekommarknaden. Djupintervjuer gjordes med marknadscheferna på de båda företagen för att få en så överblickande bild som möjligt av deras tankegångar kring värdeskapande. Båda företagen redogjorde för hur de arbetar internt med värdeskapande strategier i syfte att skapa mervärde för kunden. Slutsatsen antyder att de faktorer som är viktiga för att ha rätt förutsättningar till att skapa mervärde är; god samverkan med leverantörer och kund, kontinuerlig kompetensutveckling, motivationsstimulerande åtgärder och en hög arbetstillfredsställelse. Dessa faktorer är i sin tur väsentliga för att kunna identifiera kundens behov, vilket är avgörande för att överleva på en kundorienterad marknad.

No description available.

Purpose: The study aims to increase knowledge of dealers' purchasing behavior of impulse goods in wholesale trade. Methodology: An exploratory survey method has been selected in order to investigate the relatively unexplored topic; buyer behavior of impulse goods in the wholesale. Data has been collected through interview of 27 dealers that conduct business with bulk confectionery sales across Sweden. A semi-structured interview technique has been selected, with a predetermined interview schedule but with space for follow-up questions and discussion. Conclusion: The background to this work argued that there is not much research on how retailers reasons when buying convenience products, or also called as impulse items. It is usually the sale of goods such as several of the informants believe is critical to their business existence. Impulse goods which do not require any effort, has little search time and usually are cheap and suits many customers pockets. It was therefore of interest to investigate whether the retailer is acting as their customers when they buy in bulk confectionery, which separated this study and considered to be an impulse to be, by definition, from wholesalers like Axfood Närlivs. What are the factors they take into consideration when choosing a product? How do they reflect on price, quality, delivery, access and communication with the wholesaler?

No description available.

Bakgrund Intresset för hållbarhet har ökat efterfrågan på lokalt producerade livsmedel. För att tillgodose efterfrågan och göra dessa produkter lättillgängliga har vanliga butiker inom detaljhandeln blivit en intressant försäljningskanal för småskaliga producenter. Samarbeten mellan lokala producenter och lokala återförsäljare bidrar till fördelar genom att stödja lokal ekonomi och värna om miljön. Dock föreligger det ett flertal barriärer som försvårar lokala producenters möjlighet att nå ut med sina produkter på marknaden. Syfte Syftet är att förklara hur lokala livsmedelsproducenter påverkas av samarbeten med lokala återförsäljare. Uppsatsen syftar även till att redögra för hur dessa samarbeten kan bidra till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie som skrivs utifrån ett abduktivt förhållningssätt. För att uppfylla studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lokala livsmedelsproducenter som ingår i ett samarbete med lokala återförsäljare. Det empiriska materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram för att finna likheter och skillnader mellan teori och praktik.  Slutsats Vi har konstaterat att samarbeten mellan lokala livsmedelsproducenter och lokala återförsäljare gynnar lokala livsmedelsproducenter. Genom att finnas i dagligvaruhandeln blir lokalt producerade matvaror mer lättillgängliga samt att producenternas varumärken och hållbarhetsarbete synliggörs, vilket bidrar till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. En slutsats vi kommit fram till är att de barriärer som lokala livsmedelsproducenter står inför dessvärre kvarstår vid samarbeten med lokala återförsäljare.

<p>Problem: De minsta butiksformerna inom ICA är ICA Nära, vars syfte är att vara lättillgängliga nära konsumentens bostad. ICA Närabutiker marknadsförs genom centralt samt lokalt styrd marknadsföring. Författarna har sedan tidigare ingen kunskap om den lokalt styrda marknadsföringen och skall därför via ett antal frågeställningar, som grundar sig i den teoretiska referensramen, skildra denna.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva två ICA Närabutikers marknadsföringsarbete samt om, och i så fall på vilket sätt, arbetet skiljer sig mellan de två butikerna.</p><p>Metod: Författarna har använt sig av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i sin undersökning av två ICA Närabutiker i Västerås. Den teoretiska referensramen uppsatsen bygger på är marknadsföring av mindre företag, konkurrensmedelsynsättet och relationsmarknadsföring. Utifrån denna referensram har intervjufrågorna utformats och den insamlade primärdatan sedan analyserats.</p><p>Slutsats: I slutsatsen framkom tydligt att de båda butikerna till stor del använder sig av marknadsföring såsom beskrivs i teorin att mindre företag och mindre återförsäljare bör göra. Således använder de sig av konkurrensmedelsynsättet och relationsmarknadsföring. Författarna identifierade ett antal skillnader där de två butikerna arbetar på olika sätt med sin marknadsföring. De frågeställningar som framkom i problemformuleringen besvarades i slutsatsen.</p>

Problem: De minsta butiksformerna inom ICA är ICA Nära, vars syfte är att vara lättillgängliga nära konsumentens bostad. ICA Närabutiker marknadsförs genom centralt samt lokalt styrd marknadsföring. Författarna har sedan tidigare ingen kunskap om den lokalt styrda marknadsföringen och skall därför via ett antal frågeställningar, som grundar sig i den teoretiska referensramen, skildra denna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva två ICA Närabutikers marknadsföringsarbete samt om, och i så fall på vilket sätt, arbetet skiljer sig mellan de två butikerna. Metod: Författarna har använt sig av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i sin undersökning av två ICA Närabutiker i Västerås. Den teoretiska referensramen uppsatsen bygger på är marknadsföring av mindre företag, konkurrensmedelsynsättet och relationsmarknadsföring. Utifrån denna referensram har intervjufrågorna utformats och den insamlade primärdatan sedan analyserats. Slutsats: I slutsatsen framkom tydligt att de båda butikerna till stor del använder sig av marknadsföring såsom beskrivs i teorin att mindre företag och mindre återförsäljare bör göra. Således använder de sig av konkurrensmedelsynsättet och relationsmarknadsföring. Författarna identifierade ett antal skillnader där de två butikerna arbetar på olika sätt med sin marknadsföring. De frågeställningar som framkom i problemformuleringen besvarades i slutsatsen.