Syftet med denna kvalitativa studie är att genom fokusgruppintervjuer undersöka vad elever i årskurserna 5-6 kan och  resonerar om begreppen källsortering, nedskräpning och miljöförstöring Studien tar upp hur hållbar utveckling är upplagt i läroplanens inledande delar och kursplaner, hur de tre dimensionerna av hållbarhet definieras samt tidigare forskning inom ämnet. I det resultat som visualiseras framkom det hur 20 elever på en Grön Flaggskola och en icke Grön Flaggskola ser på nedskräpning och källsortering. Undersökningens resultat indikerar att eleverna är väl insatta i dagens miljöproblem och de vet hur de ska motverka dessa. Anmärkningsvärt visade eleverna på Grön Flaggskolan inte mer kunskap om till exempel hållbarhet. Dock påvisas det att majoriteten av eleverna på båda skolorna innehar en nonchalant inställning till problemen, lägger dessa på andra individer och skjuter problemen framför sig. I studien framförs slutligen en diskussion om införandet av ett nytt ämne i läroplanen, vem som bär ansvaret och hur lärarna kan engagera sina elever att arbeta för en bättre planet. / The purpose of this qualitative study is, through focus group interviews investigate what pupils in grades 5-6 can and reason about waste sorting, littering and pollutions. The study examines how sustainable development is presented in the curriculum's introductory parts and curricula, how the three dimensions of sustainability are defined and previous research within the subject. The result that emerged visualizes how 20 pupils at an Eco-School and a non-Eco-school look at littering and sorting waste. The results of the survey indicate that the pupils are well acquainted with today's environmental problems, and they know how to counteract with these. The pupils on the Eco School did remarkably not show more knowledge about for example sustainability. However, it is demonstrated that the majority of the pupils at both schools hold a nonchalant approach to the problems, place these on other individuals and postpone the problems before them. Finally, the study discusses the introduction of a new topic in the curriculum, who carries the responsibility and how the teachers can engage their students to work for a better planet.

Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytnings­tid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimp­ned­skräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet. Men en skräpig miljö behöver inte fler skräpinsamlare och botskrivare, utan färre nedskräpare. Filtren på cigaretter består av en plast kallad cellulosaacetat. Pressas de ihop ordentligt är de­formationen plastisk, ett faktum efter utförda experiment. Det konstaterades att bestående tryckmönster i relief kan inpräntas i fimparnas filterplast. Detta ska uppfyllas via mobila ask­koppar, kallade LitterPress. Dessa släcker, kom­primerar och förvarar fimpar samtidigt som de omvandlar dess filter till lottsedlar. Vid användning märks filtren med respektive rökares person- eller telefonnummer i ett pressmoment. Alla ciga­retter är därmed potentiella lotter som kan spåras tillbaka till inlämnarna. Förslaget uppmuntrar rökarna att tömma sina mobila askkoppar i numrerade stationära ask­koppar, kallade LitterBox. Dessa fördelar slump­mässigt fimparna mellan två fack, ett huvudfack där de flesta hamnar och ett mindre fack där betydligt färre hamnar. Varje vecka slumpar ett dataprogram fram ett nummer mellan 1 och antalet uppsatta stationära askkoppar. De som har märkta fimpar, i den utlottade stationära ask­koppens mindre fack, erhåller en kännbar ekonomisk utdelning. Det ska gå att tilldela en eventuell utdelning till en specifik verksamhet. Detta uppfylls genom att den mobila askkoppen ställs in på att märk­a filtren med ett organisationsnummer. Oberoende av märkning kan det parallellt ske en fortlöpande utdelning till välgörande ända­mål, där en bestämd summa skänks för varje fimp i det mindre facket. Detta utgör konceptet Litter­Lott, ett skräplotteri med LitterPress och LitterBox som kompo­nenter. Alla deltagare har en chans att ta del av de skräpkostnader och miljöbelastningar de besparar samhället. Innovativt och pedagogiskt ökar medvetenheten kring både återvinning och kostnader kopplade till nedskräpning. En hemsida annonserar aktuell LitterBox och veckans ”återvinnare”. Där ska det gå att regi­strera medlemskap, följa utvecklingen av LitterLott och delta i ämnes­relaterade diskussioner. Företag, kommunala verksamheter, stiftelser och organisationer kan också anmäla sitt intresse i att vara med och samarbeta för en mer hållbar miljö. Projektets intention är att väcka debatt med fokus på viktiga frågor angående miljö, nedskräp­ning och återvinning. Frågor som är relevanta i dagens samhälle och nödvändiga för morgon­dagens. / Butt littering is a problem in several ways. The filter of the cigarette butts have long degrada­tion time and contain cadmium, a heavy metal stored in organic tissues. With a large fraction of the total amount of litter the society can neither afford to ignore or collect every cigarette butt dropped in the environment. Chemically and esthetically as well as economi­cally butt littering is a past, a present and a future problem. Suggestions of solutions often in­volve re­strictions, increased investments in cleaning efforts or in accessibility. But a littered environ­ment doesn’t need more bins or stricter laws, it needs less littering. Cigarettes have filters that contain a plastic fiber called cellulose acetate. If they are enough compressed the deformation is plastic, a fact after empirical experiments. Definite permanent patterns in relief could be formed within the plastic fiber of the filters. This will be achieved through mobile ashtrays, called LitterPress. These stub out, compress and store cigarette butts along with transforming its filters to lottery tickets. In use, a press motion marks the filters with the social security number or the phone number of each user respectively. In other words, all cigarettes are potential lottery tickets which can be traced to its recycler. The proposition encourages the smokers to empty their mobile ashtrays into numbered sta­tionary ashtrays, called LitterBox. These will randomly di­vide the butts between two com­partments. One is large where the majority end up and one is small, enclosing significantly fewer. A computer program will weekly and randomly pick a number between 1 and the num­ber of stationary installed ashtrays. Those who have their marked cigarette butts in the smaller compartment, of the stationary ashtray of the week, will collect a noticeable economic payoff. There will be possible to allocate any payoff to a specific business. This is done by adjusting the mobile ashtray to mark the filters with an organization number. Irrespective of marking there can also be a continuously payoff to charity, where a fixed amount is allocated for each cigarette butt in the smaller compartment. In action the two physical products are components in the concept of LitterLott, a lottery out of litter. Participants have a chance to receive a part of the litter ex­penses and environmental impositions they spare the society. In an innovative and pedagogic way the awareness in­creases around recycling and what the costs are to refrain. A homepage will announce current LitterBox along with the fortunate recyclers. One may register membership, follow the development of LitterLott and participate in discussions re­lated to the subject. Also companies, municipal businesses and organizations can declare their interests in being a part of the concept and co­operate towards a healthier environment. The intention is to start a debate focusing on important environmentally related questions, litter­ing in general and recycling. Those questions are relevant in today’s society and neces­sary for tomorrows.