Syftet med denna uppsats är att undersöka den rådande socioekonomiska segregationen i Uppsala och hur blandat boende och byggnation av ekonomiskt åtkomliga bostäder planeras och om detta kan minska segregationen. Metoderna som använts för att genomföra denna uppsats är kvalitativa och innefattar dokumentanalys och intervjuer. Dokumentanalysen innefattar studerande av Uppsalas översiktsplan samt litteratur gällande socioekonomisk segregation men även andra sorter av segregation då de olika sorterna ofta överlappar varandra. Fyra respondenter varav två politiker, en forskare och en representant för en byggherre intervjuades för att möjliggöra besvarandet av syfte och frågeställningar. Resultatet visar att blandat boende planeras och används i Uppsala för att minska segregation men att det även kan bidra med en gentrifierande effekt då vissa hushåll kan stängas ute ur dessa områden på grund av prishöjning av bostäderna. Byggnation av ekonomiskt åtkomliga bostäder är inte aktuellt just nu på grund av att det inte finns tillräckligt med statliga subventioner avsatta för detta område. Bostadsbidraget som är för lågt och det statliga investeringsstödet som kan användas för bostadsbyggande bidrar inte tillräckligt för att göra bostäder mer ekonomiskt åtkomliga.

Idag är det dyrt och svårt att ta sig in på bostadsmarknaden i Norden då det både är höga marknadspriser och långa köer till vissa marknadssegment, detta blir speciellt ett problem för de mer resurssvaga hushållen. Åtkomliga bostäder handlar om hur man genom olika modeller kan tillhandahålla bostäder till överkomligt pris för låg- och medelinkomsttagare. Dessa bostäder är inte speciellt inriktat på missgynnade grupper, till exempel drogmissbrukare eller de med svåra psykiska problem, utan de grupper där problemet endast är en låg inkomst. Det kan alltså handla om unga vuxna, immigranter, studerande eller hushåll med lägre inkomster. Begreppet åtkomlig bostad är dock relativt då två hushåll med samma inkomst kan ha olika utgifter beroende av bland annat hushållets och bostadens storlek och vart bostaden är belägen. Det samma gäller synen på vad som är en åtkomlig bostad då den kan variera både mellan städer och länder.  Denna litteraturstudie utfördes för att undersöka hur de nordiska ländernas jobb med att gynna åtkomliga bostäder återspeglas i den vetenskapliga litteraturen. Resultatet i studien visar bland annat att allmännyttiga bostadsbolag och organisationer är betydande i de nordiska länderna för att tillgodose allmänheten med bostäder. Oftast är delar av detta bestånd också sociala bostäder. Hur stor del de tar upp av det totala beståndet och vilken roll de har varierar mellan länderna. En annat relativt nytt sätt att främja åtkomliga bostäder är genom inkluderande bostadsbyggande. Kommunen använder sig av olika verktyg inom planeringssystemet för att se till att det vid nya projekt byggs en viss del billigare bostäder eller bostäder som ska riktas till en viss grupp. Detta sker med varierande metoder i de olika länderna då mycket beror på hur landets regelsystem ser ut. Olika typer av ekonomiskt stöd riktade både mot invånare och till projektutvecklare finns i länderna. Bostadsbidrag för att stötta hushållen beskrivs som ett stöd som är enklare att koncentrera till just de som behöver. Detta då de subventioner som går till projektutvecklare gör träffsäkerheten svår. Andra mindre alternativ för att lösa tillgången till åtkomliga bostäder finns också men här diskuteras det om de ens har en speciellt stor inverkan då de endast görs i mindre projekt. De mer lyckade alternativen lyfts fram i diskussionen som möjliga förslag att införa i andra länder. Bland annat så är ett subventionerat bosparande för unga som finns i Norge en möjlig lösning för andra länder att använda sig av. / It is expensive and difficult to enter the housing market in the Nordic countries today as there are both high market prices and the housing queues for certain market segments are long, and this will be a particular problem for the more resource-poor households. Affordable housing is about how to provide housing that is affordable to the low- and middle-income earners through different models. These homes are not specifically targeted at disadvantaged groups, such as drug addicts or those with severe mental health problems, but the groups with the problem of a low income. It can thus be about young adults, immigrants, students or households with lower incomes. However, the concept of affordable housing is relative as two households with the same income may have different expenses depending on the size of the household and the dwelling, among other things. The same applies to the view of what is an accessible home as it can vary between cities and countries. This literature study was conducted to examine how the Nordic countries work to promote affordable housing are reflected in the scientific literature. The results of the study show, among other things, that public housing companies and organizations are significant in providing the public with housing in the Nordic countries. Most often, parts of this stock are also social housing. How much they take up of the total stock and what role they play varies between countries. Another relatively new way of promoting accessible housing is through inclusionary housing. The municipality uses various tools within the planning system to ensure that new building projects include a certain amount of cheaper housing or housing that is to be targeted at a certain group. This is done with varying methods in the different countries as it depends on what the country's system of regulations looks like. Different types of financial support aimed at both residents and developers exist in the countries. Housing allowance to support households is described as a support that is easier to concentrate on those who need it. This is because the subsidies that go to the developers makes it difficult with accuracy. There are also other smaller alternatives for solving the availability of affordable housing, but the discussion is whether they even have an impact as they are only done in smaller projects. The more successful alternatives are highlighted in the discussion as possible ideas to introduce in other countries. For example, a subsidized housing saving for young people in Norway is a possible solution for other countries to use.

The purpose of this case study is to describe and analyze the City Mission's project to construct and manage socially sustainable housing in Farsta Strand. This is done by analyzing the project and its intended model from a social and economic sustainability perspective. The methods used to collect data in this qualitative study include a compilation of literature review, document analysis, and interview study. The study subject in Farsta Strand was investigated in a case study where project developers from the Stockholm City Mission and two researchers were interviewed to gain an understanding of the project's purpose, design, context, and background. In addition to the two selected sustainability dimensions, social and economic sustainability, the theoretical background of the study is based on a developed theoretical framework. This framework consists of analysis questions partly based on previous research reports related to the project's previous design. The formulated analysis questions were based on the revised project model and were then included in the interview guide for the interview with representatives from the Stockholm City Mission. The obtained answers served as the starting point for the analysis and discussion from a social and economic perspective. Even though the study subject has not been constructed and the model has not been previously tested, the study addresses its purpose of creating long-term housing solutions of good quality for households that face challenges in accessing the regular housing market. Furthermore, the study results suggest that the project can potentially achieve its purpose based on the two sustainability dimensions. From a social sustainability perspective, the project can create conditions for households to improve their living situation over time by offering a collective housing solution that includes, among other things, first-hand contracts with adjusted rents. Simultaneously, the study demonstrates from an economic sustainability perspective that the project can offer long-term conditions for property owners to adopt the model, which is a prerequisite for the purpose of the model to be achieved. / Syftet med denna fallstudie är att beskriva och analysera Stadsmissionens projekt att bygga och förvalta socialt hållbara bostäder i Farsta Strand. Detta görs genom att analysera projektet med dess tänkta modell utifrån ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Metoderna som använts för att samla in data i denna kvalitativa studie är en sammanställning av litteraturgenomgång, dokumentstudie och intervjustudie. Studieobjektet i Farsta Strand undersöktes i en fallstudie där projektutvecklare från Stockholms Stadsmission och två forskare intervjuades i syfte att skapa förståelse för projektets syfte, utformning, kontext och bakgrund. Utöver de två valda hållbarhetsdimensionerna, social och ekonomisk hållbarhet, utgörs studiens teoretiska bakgrund på ett framtaget teoretiskt ramverk. Detta ramverk utgörs av analysfrågor som delvis baseras på tidigare forskningsrapport kopplat till projektets tidigare utformning. De framtagna analysfrågorna baserades på den omarbetade projektmodellen och ingick sedan i den intervjuguide för intervjun med representanter från Stockholms Stadsmission. Svaren som erhölls utgjorde utgångspunkten för analysen och diskussionen utifrån ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Trots att studieobjektet inte är uppfört och att modellen inte tidigare är beprövad svarar studien på sitt syfte med att skapa långsiktiga boendelösningar av god kvalitet för hushåll som har det svårt att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Vidare resulterar studien att projektet kan tänkas uppnå sitt syfte utifrån de två hållbarhetsdimensionerna. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv kan projektet genom att erbjuda en kollektiv boendelösning som bland annat innefattar förstahandskontrakt med anpassade hyror skapa förutsättningar för hushållen att förbättra sin livssituation över tid. Samtidigt visar studien ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv att projektet kan erbjuda långsiktiga förutsättningar för fastighetsägare att ta efter modellen, vilket är en förutsättning för att syftet med modellen ska uppnås.

Balansen mellan utbud och efterfrågan av bostäder har inverkan på olika gruppers möjligheter till att etablera sig på bostadsmarknaden. Trots att det byggs mer än på länge i Stockholmsregionen så tyder ändå mycket på att det blivit svårare för resurssvaga grupper att hitta bostäder. I studien framgår att nyproduktionen av bostäder inte svarar mot de bostadsbehov som finns och att arbetet med bostäder för resurssvaga grupper inte tycks stå särskilt högt upp på agendan. Frågan har uppmärksammats av flera aktörer och anses vara en av de största utmaningarna på bostadsmarknaden.  Den här studien strävar efter att undersöka vilka möjligheter som finns för kommunerna att skapa förutsättningar för en jämlik bostadsmarknad i Stockholms län genom att lyfta det regionala perspektivet inom samhällsplanering och på så sätt skapa förutsättningar för en hållbar region. Mer specifikt så avser studien att främja nybyggnation av billiga bostäder, främst i form av subventioner genom kommunal markpolitik, i syfte att underlätta möjligheterna för resurssvaga hushåll till att etablera sig på bostadsmarknaden. Tre kommuner i länet har undersökts i denna kvalitativa studie. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från dessa kommuner samt en dokumentstudie av kommunala policydokument. Slutsatsen är att det finns en diskrepans mellan utbudet och efterfrågan på bostadsmarknaden, när det kommer till bostäder för resurssvaga grupper. Hur kommunerna arbetar med att komma tillrätta med detta varierar, dels i form av generella insatser vilka strävar efter ett högt kvantitativt byggande, eller särskilda insatser som strävar efter att pressa produktions- och boendekostnader. Att generella insatser användes mer frekvent bland de kommuner som undersöktes i denna studie, i kombination med att boendekostnader problematiseras i mycket liten omfattning, ger intrycket av att nybyggnation inte är ett realistiskt alternativ för resurssvaga grupper och att tilltron till flyttkedjor således är mycket hög. Även om det framkom kritik mot de särskilda insatserna som sker i kommunerna, vilket grundar sig i att enkla boendelösningar med låga byggkostnader inte nödvändigtvis behöver leda till lägre boendekostnader, så kan ändå ett kontinuerligt tillskott av sådana bostadslösningar bidra till att priser och hyror på bostadsmarknaden hålls nere på längre sikt. Både det teoretiska och empiriska materialet visar på ett samband mellan produktionskostnader av bostäder och boendekostnader men om byggande av bostäder ska subventioneras är det viktigt att säkerställa att detta sker till rätt hushåll. Därför finns det skäl till att kombinera subventioner med olika former av klausuler som försäkrar kommunen mot att systemet utnyttjas. Detta ökar förmedlingsfrågornas betydelse. / The balance between supply and demand of housing has an impact on the ability of different groups to establish themselves in the housing market. Even though housing construction has the highest levels in many years, there are clear indications that it has become more difficult for low-income households to find housing. This study shows that new housing construction does not correspond to the current housing needs and that housing for low-income households does not appear to be on the planning agenda. The issue has been highlighted by several stakeholders in the housing market and housing for low-income households is considered to be one of the biggest contemporary challenges of the housing market. This study aims to investigate the possibilities for the municipality to create conditions for an equal housing market in the Region of Stockholm, by raising the regional perspective in planning and create conditions for a sustainable region. More specifically, the study aims to facilitate the construction of cheap housing, primarily in the form of subsidies through municipal land policy, in order to promote housing for low-income households in the housing market. Three municipalities in the region have been investigated in this qualitative study. The empirical material is based on semi-structured interviews with municipal officials from these municipalities, backed up by a document study of municipal policy documents. The conclusion is that there is a discrepancy between supply and demand in the housing market, when it comes to housing for low-income households. How the municipalities work to address this varies and can be divided into general efforts, that aim for high-quantitative construction or special efforts aimed at reducing production- and housing costs. The fact that general efforts were used more frequently among the municipalities surveyed in this study, coupled with the fact that housing costs are problematised to such a small extent, gives the impression that new construction is not a realistic alternative for low-income households, and thus that the reliance on chains of residential mobility are very high. Although there is a criticism of the special efforts that take place in the municipalities, which is on the fact that simple standard housing solutions with low construction costs do not necessarily have to lead to lower prices/rents, yet a continuous addition of such housing solutions can keep prices and rents in the housing market down in the longer term. Both the theoretical- and empirical material shows a correlation between production costs and housing prices, however if housing is to be subsidised it is important to ensure that it is directed to the intended households. Therefore, there is a reason to combine subsidies with different forms of clauses that assure the municipality against misuse of the system. This increases the importance of the distribution of housing.