Lyssningsläsning är ett relativt outforskat område inom svenskämnet, det finns dock paralleller att dra till forskning om lyssnande, läsförståelse och högläsning. I detta examensarbete presenteras en fallstudie över vilka effekter lyssningsläsning kan ha på läsförståelse, men även vilka effekter lyssnings¬läsning kan ha när det kommer till läsglädje. Det görs jämförelser mellan gemensam lyssnings¬läsning och högläsning. Slutligen förs en diskussion om huruvida lyssningsläsning egentligen handlar om lyssnande eller läsande. Med ansats i Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen och stöttning undersöks huruvida elever med lässvårigheter kan gynnas av att få lyssna på inlästa böcker, men även hur elever utan lässvårigheter kan få använda lyssningsläsning som ett inspirationsverktyg för att öka läsglädje. Eleverna i den undersökta klassen har möjlighet att välja mellan att lyssningsläsa och att läsa en fysisk bok vid tyst läsning. Resultatet av intervjuerna visar att de elever som väljer att lyssningsläsa i större utsträckning har läs¬svårigheter. Klassläraren ser en vinst i att alla elever får välja att lyssningsläsa för att öka känslan av inkludering i klassen. Ytterligare ett resultat av att erbjuda lyssningsläsning är vara att motivationen att läsa ökar hos de elever som inte tycker om att läsa.

By exploring how people read, one can also discover how to promote reading. This master’s thesis explores the different reasons and ways in which audiobook readers and traditional readers read. The purpose is to see how the reading experience differs between traditional readers and audiobook readers, with the intention of support-ing reading promotion efforts. Interviews have been conducted with seven audiobook readers and five traditional readers. Regardless of the format, readers have varied reasons for reading and obtain various aspects from their reading experience. The interviewed participants read for entertainment, knowledge, personal insights, and anxi-ety relief regardless of the format. It was also not unusual for the participants themselves to have different goals for their reading depending on things like their mood and wellbeing. The audiobook readers chose the audiobook format for practical reasons, rather than aesthetic preferences. Some claimed to still prefer traditional reading, while some didn’t specify their preferred format. The traditional readers saw practical advantages with the audiobook format, but chose to continue reading in the traditional format due to aesthetic preferences or an inability to concentrate on the audiobook. Several readers from both groups also claimed that they didn’t like the performing narrator interpreting the book for them. With this in mind it is possible that the two formats would fit different kinds of reading experiences better. Interviewed participants from both groups multitasked while reading, though the traditional readers multi-tasking was more stationary than mobile. Both groups highlighted that the performing narrator has a crucial role in whether the audiobook was enjoyable. The traditional readers also considered aspects such as the font and the cover image important for their traditional reading. From this it is possible to draw the conclusion that the format does affect the reading experience.

Introduktion: Buller definieras som oönskat ljud. Uppfattningen av ett oönskat ljud är mycket individuellt. Det som anses vara oljud för en person, kan upplevas som icke-oljud för en annan person. Buller anses dock generellt som störande ljud och är vanligtvis något som varje individ stöter på under sin vardag som exempelvis på arbetsplatsen, skolan, eller i hemmet. Buller anses vara den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Det är ett växande problem och flygtrafik anses vara en av de mest genomgripande utomhusljudkällorna. Bullerproblem som är förknippade med flygtrafik är koncentrerade i områden nära flygplatser, vilket kan påverka flera tusentals boendes hälsa. Flygtrafikbuller har länge varit ett folkhälsoproblem och många människor som är bosatta i närheten av en flygplats har utvecklat ett antal negativa hälsoeffekter av flygtrafikbuller Syfte: Att undersöka hur boende som är bosatta nära flygplatsen Linköping City Airport upplever och påverkas av flygtrafikbuller.  Metod: Studien har utförts som en enkätundersökning med en kvantitativ tvärsnittsdesign. Webbenkäten som har använts som mätinstrument har konstruerats för att besvara syftet. 292 vuxna individer (>18år), varav 158 män och 133 kvinnor, deltog i studien. Insamlad statistiska data har bearbetats och analyserats i SPSS. För att kunna besvara syftet har följande statistiska tester använts: chi2-test, spearmans-korrelationsanalys och logistisk regressionsanalys.   Resultat och konklusion: Boende som är bosatta i Tannefors visade överlag positiva upplevelser till flygtrafiken och var positivt inställda till flygplatsen. De boende som upplevde störningar minst varje vecka vissa delar av året upplevde att flygtrafikbuller medför svårigheter att utföra olika aktiviteter. Kvinnor i den yngsta åldersgruppen upplevde flygtrafikbuller som mer störande jämfört med män. Män hade en mer negativ inställning till flygplatsen jämfört med kvinnor. Boende som rapporterade sämre hälsotillstånd, sömnproblem och användande av öronproppar eller något annat hörselskydd för att kunna sova bättre, sämre sömnkvalitet, trötthet, obehagskänslor, ledsenhet och nedstämdhet, osällskaplighet och att man föredrar att vara ifred, irritation och vresighet, stress, lock eller tinnitus i öronen meddelade också ett större besvär för flygtrafikbuller. / Introduction: Aircraft noise is an example of unwanted sound. The perception of unwanted sound is very individual. What is considered noise by one person may be perceived as non-noise by someone else. However, noise is generally regarded as disturbing noise and is usually something that each individual encounters in their daily life, such as in the workplace, at school, or at home. Noise is considered to be the form of environmental disruption that affects the most people in Sweden. It is a growing problem, and air traffic is considered to be one of the most pervasive outdoor sound sources. Noise problems associated with air traffic are concentrated in areas close to airports, which can affect the health of thousands of residents. Air traffic noise has long been a public health problem, and many people living near an airport have developed a number of negative health effects due to air traffic noise. Purpose: To study how residents living near Linköping City Airport experience and are affected by air traffic noise.   Method: The study has been conducted as a questionnaire survey with a quantitative crosssectional design. The online survey that has been used as a measuring instrument has been designed to answer the purpose. 292 adult subjects (> 18 years), including 158 men and 133 women, participated in the study. Collected statistical data has been processed and analysed in SPSS. In order to answer the purpose, the following statistical tests have been used: chi2 test, Spearman’s correlation analysis and logistic regression analysis. Results and conclusion: Residents living in Tannefors generally had positive experiences from air traffic and were positive towards the airport. The residents who experienced disturbances at least every week during certain parts of the year felt that air traffic noise caused difficulties performing various activities. Women in the youngest age group experienced air traffic noise as more disturbing compared to men. Men had fewer negative attitudes towards the airport compared to women. Residents who reported poorer health conditions, sleep problems and the use of earplugs or other hearing protectors to be able to sleep better, poorer sleep quality, fatigue, discomfort, sadness and depressed mood, low morale, a desire to be left alone, irritation and grief, stress, clogged ear or tinnitus also started that air traffic noise was a major inconvenience.