Tidigare forskning har påvisat att i diskussionen kring övergången från förskola till förskoleklass, lyfts sällan vårdnadshavarna och deras perspektiv i övergången. Utifrån denna faktor formulerades syftet med denna studie, vilket är att undersöka samt uppmärksamma vårdnadshavarnas perspektiv inför deras barns övergång från förskola till förskoleklass. Studien  ska svara på dessa två frågeställningar; Vilka tankar har vårdnadshavare inför en förestående övergång för deras barn till förskoleklass? Och  uttrycker sig vårdnadshavare annorlunda om de upplevt denna övergång tidigare med äldre barn? Studien har använt sig av metoden enkäter, besvarade av vårdnadshavare i maj månad för att tydligt få fram deras åsikter inför en övergång. Enkäterna var insamlade av en lektor vid Linneuniversitiet och denna studie fick tillgång till dem obearbetade. Resultatet och analysen baserades på två begrepp utifrån den sociokulturella teorin; Kontext och Kultur. Dessa begrepp var viktiga verktyg för analysen eftersom de belyserur vårdnadshavarna uttryckte sig kring sammanhanget i övergångsprocessen samt hur de uttryckte sig kring mötet med den nya kulturen i och med den förestående övergången. I analysen av resultatet uppkom vårdnadshavarnas tankar kring övergången tydligt och de lyfte frågor och funderingar de hade inför övergången. Vårdnadshavarna skrev om funderingar de hade inför mötet med den nya kulturen, så som lokaler, skolgård och mötet med nya kompisar och lärare.

Studiens syfte är att börja fylla den kunskapslucka som finns om barns separation och utträde från verksamheter och det genom att studera hur fyra förskolor med olika förutsättningar hjälper barnen att separera sig och avsluta sin tid på förskolan. Studiens frågeställningar lyder: -         Hur arbetar förskollärare för att hjälpa barn att avsluta sin tid från förskolan? -          Vad kan variationerna i förskollärares arbetsätt bero på? Studien har ett sociokulturellt perspektiv med intervjuer som metod. Respondenterna upplevdes överraskade av frågorna och att de inte förväntade sig frågor om utträdet och separationen från förskolan utan snarare om övergången och att de egentligen inte arbetade med utträdet på något speciellt sätt. I studiens resultat framgår det att alla förskollärare arbetar likvärdigt med barnens utträde. De hade bland annat samtal i vardagen, avslutade teman och en familjekväll som aktiviteter för att hjälpa barnen i sitt utträde från förskolan.  I resultatet finns det ingen större variation på förskollärarnas arbetsätt. Men den variation som finns kan bero på förskollärarnas förhållningsätt till övergångar. Endast en av de fyra förskolorna har någon form av planerad aktivitet där de aktivt arbetade med att hjälpa barnen i sin separationsprocess från förskolan.

Kroniskt sjuka ungdomar överlever i större utsträckning barndomen vilket har lett till att övergången mellan barnsjukvård till vuxensjukvård har blivit vanligare. Övergången är i nuläget bristfällig och kontrasterna mellan vårdklinikerna är stora vilket skapar en känsla av otrygghet hos ungdomarna. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar med kroniska sjukdomar upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård. För att beskriva dessa upplevelser görs en litteraturstudie. Sju artiklar analyserades och fem teman urskildes. Ungdomarna beskrev att relationen till föräldrar och vårdpersonal ändrades drastiskt samtidigt som de mötte stora skillnader i vårdmiljön. Alla ungdomar upplevde informationen som bristande vilket ledde till otillräcklig förberedelse. Majoriteten av ungdomarna hade önskat att övergången skulle ske med hänsyn till deras mognad och inte enbart deras ålder. Övergången var en stor händelse i ungdomarnas liv och upplevdes av vissa som övermäktig då de tvingas att ta större ansvar och bli mer självständiga. Författarna lyfte fram ungdomarnas synpunkter på vad som skulle kunna förbättras för att underlätta övergången. Det är viktigt att vårdpersonal uppmärksammar ungdomarnas känslor och upplevelser för att kunna ha ett gott bemötande och en god omvårdnad i samband med övergången.

<p>I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer.</p><p>Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den. En orsak till detta är att pedagogerna från förskolan upp till skolan i England arbetar mot samma mål och samtalar om vad och hur de arbetat med matematik vid övergångarna, samt om varje barn. Barnen i England har en vidare syn på vad de gör när de har matematik och ser matematiken som en del i deras vardagliga liv – något som de även gör hemma. Ett varierat arbetssätt utan lärobok har bidragit till det. Denna studie ämnar att framhäva nya synsätt som kan hjälpa till att förbättra matematiktrenden här i Sverige, men på en punkt kan det inte bli bättre: Alla intervjuade barn i Sverige tycker att matematik är roligt.</p>

<p>Under 2009 bestämde IMO att ECDIS skall föras in på i stort sett samtliga fartygunder en period mellan 2012 och 2018. Detta är något som direkt drabbar styrmännen på fartygen.</p><p>Det jag har riktat in mig på att undersöka är hur pass redo svenska styrmän känner sig, vad de anser behövs samt vad det tycker att en utbildning skall innehålla infördenna övergång. För att komma fram till detta har jag intervjuat svenska styrmän som aktivt arbetar till sjöss. Jag har också gjort en expertintervju med en personsom jobbar med att utbilda sjöfolk i användandet av ECDIS.</p><p>Slutsatserna av arbetet blev att svenska styrmän idag är redo att segla med ECDIS,men att det krävs att det finns bra utbildningar på ECDIS. Både generella och systemspecifika utbildningar som kan ge användaren bättre förutsättningar att använda systemet korrekt. Det skulle också vara bra med en standardisering av ECDIS-systemens grundfunktioner.</p>

I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer. Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den. En orsak till detta är att pedagogerna från förskolan upp till skolan i England arbetar mot samma mål och samtalar om vad och hur de arbetat med matematik vid övergångarna, samt om varje barn. Barnen i England har en vidare syn på vad de gör när de har matematik och ser matematiken som en del i deras vardagliga liv – något som de även gör hemma. Ett varierat arbetssätt utan lärobok har bidragit till det. Denna studie ämnar att framhäva nya synsätt som kan hjälpa till att förbättra matematiktrenden här i Sverige, men på en punkt kan det inte bli bättre: Alla intervjuade barn i Sverige tycker att matematik är roligt.

Sammanfattning Förskolans läroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans läroplan, Lgr 11, visar på vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska sträva efter ett bra samarbete. Detta leder till det här examensarbetets syfte som handlar om att undersöka samverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För att uppfylla syftet har utgångspunkterna för studien varit vad förskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola anser om samverkan. Tillvägagångssättet för att uppnå studiens syfte och framställa ett resultat har varit ett utskick av webbenkäter till förskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola i två kommuner. Resultatet är baserat på totalt 79 respondenters besvarade enkäter. Resultatet som redovisas i denna studie tyder på att samverkan anses vara viktigt och att det har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna själva. Respondenterna ser både möjligheter vid samverkan och svårigheter som kan uppstå. Samverkan ger möjligheter för lärarna att utbyta information om verksamheterna och ta till sig ny kunskap. Den möjlighet som dock förs fram mest enligt respondenterna är att samverkan ger möjlighet för barnen att lära känna sin blivande verksamhet och därmed känna en trygghet inför sin övergång till en ny verksamhet. Den svårighet som uppmärksammats är organisatoriska brister vid samverkan.

Syftet med denna studie var att undersöka sexåringars upplevelser och erfarenheter av att börja i förskoleklass. Detta syfte konkretiserades med hjälp av två forskningsfrågor: Vilka förändringar upplever sexåringar vid sin övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uppfattningar har sexåringar kring förskoleklass syfte och innehåll? Studien grundades på en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade barnintervjuer. 20 barn i två olika förskoleklasser intervjuades. Resultatet visade att övergången till förskoleklassen upplevdes som en spännande och utmanande förändring i barnens liv. Barnen ansåg att förskoleklassen utgjorde ett steg till skolans värld men det förekom blandade uppfattningar om detta var en skolstart eller ej. Vår slutsats var att förskoleklassen omfattade både lek och lärande, dock som separata aktiviteter. Mängden vuxenstyrda lärandesituationer samt miljöombytet upplevdes som de största förändringarna vid övergången. I studien strävade vi efter att lyfta fram barnens perspektiv. Resultatet synliggjorde sambandet mellan lek och lärande i förskoleklassen. Det är angeläget att barnen upplever verksamheten som meningsfull och lustfylld, att den utgår från barnens erfarenheter och bygger vidare på deras tidigare lärande så att kontinuiteten inom utbildningen främjas.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas åsikter och även ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergången till K3 och göra en sammanställning i form av en manual. Frågor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att påverkas vid tidpunkten för övergången?    Metod: Studien är mestadels baserad på primärdata där befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen är bland annat hämtad från lagtexter, artiklar och elektroniska källor. Uppsatsen är byggd på en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, där informationen har analyserats, diskuterats och sammanställts.   Slutsats: K3 är ett regelverk som ger en vägledning i form av allmänna råd inom redovisning, men de är inte helt tvingande. De företag som övergår kommer troligtvis att få fler interna kostnader, då de bland annat måste utbilda sin personal.

Den första januari 2011 blir den Svenska övergången till Eurocode inom Geoteknik mer definitiv i samband med att Boverket antar det nya regelverket. Geotekniska handläggare och fält-/labtekniker får i och med övergången ett nytt ramverk för rapportering och redovisning att arbeta efter. Den nya standarden kommer leda till en förbättrad kvalité på arbetet då kraven på redovisningens innehåll samt tillgänglighet ökar. Den kommer även befrämja den fria marknaden, både nationellt och internationellt. Det rapporteringssystem som i dagsläget används kommer ersättas av ett nytt som innefattar fem olika dokumenttyper. Dessa dokumenttyper är: Underlagsrapport Försöksrapport Markteknisk undersökningsrapport Projekterings PM Förfrågningsunderlag. Innehållet i de nya rapporttyperna knyter i många avseenden an till innehållet i de som används idag. Den nya rapporteringsmodellen ställer dock ur ett dokumenteringsperspektiv högre krav på handläggare och tekniker. Modellen kommer provocera fram en mer detaljerad och innehållsrik kommunikation mellan fält, laboratorium och kontor. Tanken är att personer som inte varit inblandade i ett projekts tidigare skeden skall kunna ta till sig alla förutsättningar med hjälp av de nya dokumenten. Mer ansvar kommer läggas på lab-/fälttekniker vad avser kvalitet och dokumentation i projektens undersökningsfas. För att man från fält och lab. skall kunna ta fram rätt underlag till fortsatt projektering måste handläggare tydligare precisera vilken typ av information, utöver den traditionella, som måste finnas med i resultatredovisningen. För att övergången inte i för stor utsträckning skall påverka handläggningstid och projekteringskostnad måste företagen anpassa sin verksamhet efter de nya spelregler som Eurocode medför.