Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett mångfacetterat yrke och den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska är viktig. Det finns ett samband mellan en bra start i professionen och att de nyutexaminerade sjuksköterskorna stannar inom yrket. Det är av stor vikt att nyutexaminerade sjuksköterskor stannar kvar i professionen för att på så sätt bibehålla kontinuitet och erfarenhet, då detta är komponenter som leder till en ökad patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av sin första tid som yrkesverksam samt beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed via högskolan i Gävle. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie beskriver nyutexaminerade sjuksköterskor upplevelser i övergången till yrkesverksam. För att få en tillfredställande övergång till den nya professionen är det många bitar som ska stämma överens. De komponenter som framkom tydligast var arbetsplatsintroduktion, handledning, arbetskollegor samt den nya yrkesrollen. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde arbetsplatsintroduktionen som både positiv och negativ. Hur handledningen upplevdes berodde till stor del på handledarens yrkeserfarenhet. Handledningen upplevdes betydande för kompetensutvecklingen. Om den nyutexaminerade sjuksköterskan integrerades och accepterades på ett bra sätt av nya kollegor så ökade det professionella självförtroendet. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde svårigheter att hantera den nya yrkesrollen på grund av avsaknad av kunskap och klinisk erfarenhet. Det totala antalet deltagare i studien var 396 stycken och fyra världsdelar finns representerade såsom Europa, Asien, Oceanien och Nordamerika. Slutsats: Vikten av en bra arbetsplatsintroduktion och första tid i yrket kan inte nog poängteras. Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev att det var av största vikt att de fick det stöd de behövde samt tilläts vara noviser i sin nya yrkesprofession, detta för att få en trygg och stabil grund att stå på. Stödet till de nyutexaminerade sjuksköterskorna borde ingå som en självklar del inom vården. / Background: The nursing profession is a multi-faceted profession in which the first time as a newly qualified nurse is important. There is a correlation between a good start in the profession and that newly graduated nurses stay in the profession. It is very important that graduated nurses remain in the profession to maintain continuity and experience, as this components leading to increased patient safety. Aim: To describe newly graduated nurses first experience as a registered nurse and to describe the included articles study-group. Method: A descriptive literature review based on twelve scientific articles. The articles were retrieved from databases CINAHL and PubMed through the University of Gävle. Results: The results of this study described the experiences of newly graduated nurses in their transition to professional. To obtain a satisfactory transition to the new profession, many details must be considered. Topics that emerged most clearly were the workplace induction, supervision, colleagues and the new professional role. Newly graduated nurses experienced workplace introduction as both positive and negative. How the supervision was experienced depended on the supervisor's professional experience and that the experience was described as significant for the development of skills. If the newly graduated nurses were integrated and accepted in a good way of new colleagues, the professional confidence increased. The newly qualified nurses experienced difficulties in dealing with their new professional role because of lack of knowledge and clinical experience. The total number of participants in the study were 396 and four continents were represented, such as Europe, Asia, Oceania and North America. Conclusion: The importance of a good workplace introduction and first time in the profession can’t be emphasized enough. Newly graduated nurses described that it was imperative that they got the support they needed and that they were permitted to be novices in their profession to have a solid foundation to stand on. Support for the newly graduated nurses should be an integrated part of healthcare.

Bakgrund: Omorganisation inom vården ställer högre krav på anhöriga då fler vårdas i hemmet. Därför behövs mer kunskap om anhörigas situation för att stärka familjehälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur anhöriga upplever sin situation i flyttprocessen före, under och efter flytten av en vårdbehövande familjemedlem till ett särskilt boende för äldre, vilket framkom vid hälsostödjande familjesamtal. Metod: Åtta familjer deltog i en samtalsserie av tre samtal. Samtalen analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudresultatet visade på att före flytten upplevdes livssituationen som ohållbar med ett krävande ansvar. Under flytten upplevdes både känslor av frid och frustration. Efter flytten upplevdes sorg, varierat förtroende för boendet, att de anhöriga ville behålla relationen med den vårdbehövande och en förändrad familjesituation. Slutsats: Anhörigas upplevelser var varierande under flyttprocessen. Distriktsköterskan bör vara synlig och finnas som stöd.

Studiens syfte var att beskriva och jämföra förskollärares perspektiv på barns övergångar och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Studien började med en litteraturstudie som behandlade historia och teorier rörande samverkan och övergångar. Vidare bygger studien på intervjuer med fem förskollärare varav två är verksamma i förskolan och tre i förskoleklass. Studien är kvalitativ och grundar sig i en livshistorisk metod. I analysen nyttjas ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som kombineras med nyinstitutionalistisk teori och institutionaliseringsbegreppet. Resultatet visar att förskollärare verksamma i förskolan fokuserar på barns trygghet och det livslånga lärandet och att förskollärare verksamma i förskoleklass fokuserar på barn i behov av särskilt stöd och trygghet. Resultatet och diskussionen visar på att samtliga förskollärare beskriver hur man organiserar för barns övergångar i det närmaste identiskt vilket i studien analyseras som institutionell isomorfism - likformighet mellan organisationernas struktur i avseendet barns övergångar mellan förskola och förskoleklass. Resultatet visar också på att det finns en vilja till att samverkan, främst från förskolans håll. Det glapp som tidigare fanns mellan förskola och skola har istället flyttats och hamnat mellan förskola och förskoleklass. Detta trots att ambitionen med förskoleklassens tillblivelse var att överbrygga avståndet mellan verksamheterna.

Bakgrund och Problemformulering: Det är väl beforskat att många sjuksköterskor upplever stress. Stress kan leda till negativa konsekvenser för individen, patienten och samhället. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan uppleva andra typer av utmaningar än den erfarna sjuksköterskan gör. För att kunna ge den nyutexaminerade sjuksköterskan rätt sorts stöd under den första tiden i yrket är det viktigt att belysa upplevelsen av stress samt vilka faktorer som utlöser stressen hos just den gruppen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som framkallar stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor under de första två yrkesverksamma åren samt hur stressen upplevs. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att få en föreställning om rådande forskningsläge. 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, analyserades och sammanställdes. Innehållet strukturerades upp för att kunna sortera ut huvudteman och underkategorier. Resultat: Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig vara stressade under början av sin yrkeskarriär. Utifrån artiklarna växte tre huvudkategorier fram: Ny roll och övergång, arbetsbelastning samt arbetskultur. Nyutexaminerade sjuksköterskor reagerade på det gap som uppstod i övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska. Upplevelsen av att inte ha tillräcklig kunskap, rädsla att göra misstag samt en överväldigande känsla av ansvar var något som genomsyrade resultatet. Vidare var tung arbetsbelastning och att befinna sig i en ny arbetskultur en stressor som skapade oro kring patientsäkerheten. Diskussion: Författarna tolkar att övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska har varit problematisk sedan sjuttiotalet. Behovet av stöd under den första tiden i yrket är viktigt för att nyutexaminerade sjuksköterskor ska få en bra start. Upplevelsen av stress korrelerar med utbrändhet och sjukskrivning, vilket är kostsamt för både individen och samhället.

Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan innebära mycket stress och oro. Det är för många en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska efter tre år på högskola, och det kan även upplevas som att det finns ett gap mellan den akademiska tryggheten och den kliniska verksamheten. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av övergången från att vara student till yrkesverksam sjuksköterska. Litteraturöversikten genomfördes med att söka artiklar, varav tio artiklar som motsvarade syftet valdes ut och resulterade i två huvudteman och sex subteman. Internationellt finns det skillnader i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket men den skillnaden är inte stor. Sjuksköterskor upplever att en bra introduktion stärker deras självförtroende och deras möjlighet att vårda patienter på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö där de nyexaminerade sjuksköterskorna kan utvecklas på ett bra och säkert sätt styrker även deras intentioner att stanna kvar inom vården. De upplever även att skolan förbereder dem väl för en vardag inom sjukvården men att skolan inte förbereder dem inför pressade situationer.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Skolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet.</p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken.</p><p>Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan. Övriga nio informanter var elever som alla läste Religion A under sitt tredje och sista år. Av eleverna var tre män och sex kvinnor, vilka kom ifrån sju olika grundskolor. Eleverna läste vid två olika program, där två av de intervjuade lärarna undervisade. De rådande styrdokumenten som läroplaner, kursplaner, ämnesmål, betygskriterier och timplaner granskades och tolkades för att jämföras med hur de lärare och elever som deltagit i studien ansåg att religionsämnet gestaltades i praktiken.</p><p>Tidigare forskning som behandlar övergången från grundskolan till gymnasieskolan är mycket tunn och för det begränsade området som innefattar denna övergång för religionsämnet blir stoffet ännu tunnare. För detta examensarbete har därför allmängiltiga studier använts för hur skolors arbete inför övergången generellt bör vara utformat.</p><p>Några viktiga resultat av studien är att religionsämnet allt för ofta inom grundskolan tillägnas minst tid av de samhällsorienterade ämnena. Många lärare känner osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utformas inom religionsämnet. Ingen av eleverna för denna intervjustudie känner att de förstår kursplanen och dess mål för Religion A. Samtliga lärare som deltagit i denna intervjustudie anser att elevernas förkunskaper inom religionsämnet allmänt är för låga.</p><p>Med tanke på resultaten så framkommer det tydligt att ett samarbete mellan skolor och ämneslärare i större utsträckning borde finnas. Genom detta skulle många oklarheter om hur lärare kan arbeta med religionsämnet försvinna och en mer likvärdig bedömning skulle kunna utformas.</p>

No description available.

<p>Att bli vuxen är en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebär det ännu en utmaning, övergången från barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergången från barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på fem artiklar. I resultatet framkom det att övergången upplevdes både som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde påverka. Framför allt var det informationen som upplevdes otillräcklig. Det var information som inte passade till de unga vuxnas ålder eller ingen information alls. I artiklarna uttrycktes det hur de önskade att övergången skulle ha varit, oavsett om den upplevdes som positiv eller negativ. Exempel på detta var mer information, miljön på vuxenkliniken och vårdpersonalens bemötande. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de unga vuxna, vad de går igenom och deras eventuella reaktioner. Det finns en risk att de hamnar utanför vårdsystemet vid övergången. Det kan förhindras om övergången upplevs positivt. Sjuksköterskan kan underlätta för den unge vuxne genom att ge stöd, uppmuntran och information.</p>

Att bli vuxen är en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebär det ännu en utmaning, övergången från barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergången från barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på fem artiklar. I resultatet framkom det att övergången upplevdes både som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde påverka. Framför allt var det informationen som upplevdes otillräcklig. Det var information som inte passade till de unga vuxnas ålder eller ingen information alls. I artiklarna uttrycktes det hur de önskade att övergången skulle ha varit, oavsett om den upplevdes som positiv eller negativ. Exempel på detta var mer information, miljön på vuxenkliniken och vårdpersonalens bemötande. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de unga vuxna, vad de går igenom och deras eventuella reaktioner. Det finns en risk att de hamnar utanför vårdsystemet vid övergången. Det kan förhindras om övergången upplevs positivt. Sjuksköterskan kan underlätta för den unge vuxne genom att ge stöd, uppmuntran och information.

SAMMANFATTNING Skolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken. Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan. Övriga nio informanter var elever som alla läste Religion A under sitt tredje och sista år. Av eleverna var tre män och sex kvinnor, vilka kom ifrån sju olika grundskolor. Eleverna läste vid två olika program, där två av de intervjuade lärarna undervisade. De rådande styrdokumenten som läroplaner, kursplaner, ämnesmål, betygskriterier och timplaner granskades och tolkades för att jämföras med hur de lärare och elever som deltagit i studien ansåg att religionsämnet gestaltades i praktiken. Tidigare forskning som behandlar övergången från grundskolan till gymnasieskolan är mycket tunn och för det begränsade området som innefattar denna övergång för religionsämnet blir stoffet ännu tunnare. För detta examensarbete har därför allmängiltiga studier använts för hur skolors arbete inför övergången generellt bör vara utformat. Några viktiga resultat av studien är att religionsämnet allt för ofta inom grundskolan tillägnas minst tid av de samhällsorienterade ämnena. Många lärare känner osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utformas inom religionsämnet. Ingen av eleverna för denna intervjustudie känner att de förstår kursplanen och dess mål för Religion A. Samtliga lärare som deltagit i denna intervjustudie anser att elevernas förkunskaper inom religionsämnet allmänt är för låga. Med tanke på resultaten så framkommer det tydligt att ett samarbete mellan skolor och ämneslärare i större utsträckning borde finnas. Genom detta skulle många oklarheter om hur lärare kan arbeta med religionsämnet försvinna och en mer likvärdig bedömning skulle kunna utformas.