Det nuvarande Internetprotokollet (IPv4) utvecklades under tidigt 70-tal och har sedandess införande kommit och bli det dominerande protokollet för adresshantering. Vid dess skapelse så fanns det betydligt mindre enheter som behövde kommunicera med varandra. Idag så finns det betydligt fler enheter som behöver kommunicera och IPv4 klarar då inte av att hantera de krav som ställs. IPv4:s uppföljare IPv6 (IPng) står dock redo för att ta över facklan som det dominerande Internetprotokollet. Rapporten fokuserar på Skaraborgs kommuner och hur deras status för Ipv6 implementationen. Resultatet från undersökningen visar att flera utav de kommunerna som deltagit inte har påbörjat en övergång till IPv6. Samtidigt som kommunerna inte har påbörjat sin övergång till Ipv6 saknar även flera kommuner en tidsplan och utsatt deadline för Ipv6. Resultaten visar att kommunerna skiljer sig i avseende mot varandra där t.ex flera kommuner har börjat utbilda personal menads andra inte har gjort det. För sin övergång till ipv6 planerar flera kommuner att använda sig utav konsulter för att lösa de kommande kraven. Andra kommuner planerar att lägga ut hela arbetet på företag eller vänta till Ipv6 blir en del av vardagen.

Bakgrund: Utbildningen till sjuksköterska innefattar tre års heltidsstudier. Målet med grundutbildningen är att utbilda självständiga yrkesverksamma sjuksköterskor. För att utöva yrket på ett sätt som leder till god och patientsäker omvårdnad behöver sjuksköterskor besitta färdigheter och förmågor att göra bedömningar, vilket nyexaminerade sjuksköterskor kan finna svårigheter i. För att underlätta övergången från studerande till yrkesverksamma sjuksköterskor är övergångsprocessen viktig att ha kunskap kring. Syftet: Syftet var att beskriva hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sitt första år att vårda patienter som yrkesverksam. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och deduktiv ansats. Resultat: Resultatet analyserades utifrån transitionsteorin och skapade tre olika kategorier: att göra, att vara och att veta med tillhörande sex subkategorier; osäkerhet, oväntat ansvar, känna tillhörighet, närhet till stöd, att växa i sin roll samt att kunna leda sig själv. Slutsats: Övergångsprocessen innebär en övergång från en fas till en annan. Nyexaminerade sjuksköterskor upplever oro och stress kring övergången. De flesta upplever att utbildningen inte gav tillräckligt med förberedelse inför den nya verkligheten. Därför är det av stor vikt att finna stöd och acceptans hos kollegor, vilket kan leda till en förbättrad arbetsmiljö och underlätta transitionsprocessen.

Krematoriet kommer att utgöra en övergång genom dess huvudsakliga uppgift, kroppen som blir till aska. Min strävan är att byggnaden och behandlingen av landskapet som omger den genom arkitekturen blir till övergång med hänsyn till flera aspekter, tillgodoser mötet mellan det oförenliga. Härigenom uppnås byggnadens specifika behov på samma gång som övergången artar sig just tack vare byggnaden. Utifrån byggnadens allvar, vardaglighet, omgivning och insida har jag försökt låta rationalitet och hänsyn avgöra formen. Gestaltningsvalen eftersträvar enkelthet och tillmötesgående. / The crematorium means transition through its main purpose, the transformation from a body to ashes. I’ve set out to use architecture to shape the building and the surrounding landscape as a passage from on state to another, in order to merge the fragmentary state of the site as well as the building’s program. A strive to meet the specific needs of the building while the passage can take form through the building. Rational consideration has deciphered the result in the attempt to tie together parameters such as life, death, inside, outside, city, cemetery, the trivial and the tragedy.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka omfattningen av förskolepersonalens arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass. Syftet undersöktes med hjälp av en kvantitativ enkätstudie riktad till all förskolepersonal med pedagogiskt uppdrag. Studiens resultat visar att olika förskolors omfattning av övergångsarbete varierar beroende på förutsättningar, såsom exempelvis förskolans placering eller samverkan med förskoleklassen. Studiens slutsats är att omfattningen av förskolepersonalens arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass är relativt hög. Olika former av övergångsaktiviteter arrangeras i hög omfattning av förskolepersonalen, och samverkan mellan skolformerna sker i hög omfattning.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares upplevelser av överlämningssamtalen mellan förskola och förskoleklass samt dess innehåll och betydelse. Frågeställningarna som besvarats är, Hur är upplevelsen av organisationen kring överlämningssamtalen mellan förskola och förskoleklass? Vilket innehåll har samtalen och hur upplevs det av förskollärarna? På vilket sätt upplevs varje enskilt barn synliggöras vid övergångarna? Studien är kvalitativ och åtta förskollärare i förskola och förskoleklass har intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide. Studien har en fenomenologisk teori som utgångspunkt samt att en tematisk analys har använts i bearbetning och transkribering av intervjuerna. Resultatet i studien visar att förskollärare i både förskola och förskoleklass upplever samtalen som stressiga för att de ofta bara har fem minuter per barn. Samtidigt som några upplever att de har ett bättre samarbete mellan skolformerna än andra när det kommer till överlämningssamtalen. Samtalen går ut på att informera mottagande förskollärare om barnen som ska börja i skolan, där upplevelsen skiljer sig åt hur förskollärare i förskola och förskollärare i förskoleklass upplever samtalen. En del upplever samtalen bra och en del något som behöver utvecklas, några av de förskollärare som deltagit i studien förklarar att informationen om barnen behöver ses över och bli bättre. Då förskollärare i förskoleklass uttrycker att de ofta upplever att de får ta del av information som inte är relevant. Förskollärarna beskriver att de samtalar om barnen som grupp eller enskilt, barnen är inte medverkande på samtalen men får vara delaktig i vad som sägs om dem i det övergångsdokumentet som lämnas till förskoleklassen.

En avgörande utmaning i sjuksköterskeprofessionen är transitionen från student till sjuksköterska. Tidigare forskning visar att en problematisk övergång kan ge upphov till negativa upplevelser som kan leda till konsekvenser. Studiens syfte är att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av vad som kan underlätta transitionen från student till sjuksköterska. Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Nio kvalitativa artiklar från databaserna Medline och Cinahl har analyserats enligt Fribergs metod. Analysen resulterade i ett huvudtema: stöd till den nyutexaminerade sjuksköterskan som utvecklades i underteman: att bli accepterad som nybörjare, ett behov av introduktion, betydelsen av handledning och teamsamverkan samt att reflektera och fortsätta utvecklas. Studiens resultat visade att stöd är den viktigaste upplevelsen för att underlätta transition. Upplevelsen av stöd sker genom att inledningsvis bli accepterad som nybörjare. Handledning, god teamsamverkan och introduktion bidrar även till en trygg och stödjande miljö på arbetsplatsen. I transitionen bör även reflektion och fortsatt utveckling tillgodoses, detta bidrar till att den nyutexaminerade kan utvecklas in i sin nya profession och på sin nya arbetsplats. Om stöd uteblir kan det leda till att de nyutexaminerade inte får den trygghet som krävs i bedrivandet av en säker vård. En negativ upplevd transition kan därmed leda till att patienten blir lidande. Om transitionen upplevs positiv kan konsekvenser förhindras och istället bidra till positiva följder för individ och samhälle. Med stöd som grund främjas således ett patientsäkert vårdande och hjälper samtidigt den nyutexaminerade sjuksköterskan att bemästra sin nya profession.

I detta examensarbete är fokus riktat mot elevernas övergång från grundskola till gymnasium. Syftet är att undersöka och analysera olika faktorer och strategier som påverkar denna övergång ur ett elevperspektiv. I studien undersöks även betydelsen av studie- och yrkesvägledarens roll under övergångsperioden. Metoden som används är kvalitativ med en narrativ forskningsansats. Data samlas in genom semi-strukturerade intervjuer med sju gymnasieelever i årskurs 2 samt tre studie- och yrkesvägledare, varav två är verksamma inom gymnasieskolan och en inom grundskolan. Tematisk analys tillämpas som dataanalysmetod. Data har analyserats med stöd från 'Careershipteorin','Social identitetsteori' och begreppet "Self-efficacy" från 'Social kognitiv inlärningsteori'. Resultaten och analysen indikerar att både individuella och strukturella faktorer spelar en viktig roll för elevernas övergångar. Faktorer såsom självtillit, tillgång till resurser såsom föräldrarsutbildningsnivå och konkreta stödinsatser framhävs som avgörande vid övergången och speciellt vid val av gymnasieprogram eller när överväganden om programbyte görs. Studien visar även att programbyten ofta är kopplade till elevens känsla av samhörighet och intresse för olika ämnen. Dessutom framhåller studie- och yrkesvägledarna vikten av tidiga och individuellt anpassade stödinsatser för att underlätta övergången och främja valet av rätt gymnasieprogram. Diskussionen lyfter även fram behovet av omfattande och varierat stöd från studie- och yrkesvägledare för att förebygga felaktiga gymnasieval. Vidare diskuteras elevernas efterfrågan på mer individanpassad vägledning. Avslutningsvis föreslås i detta examensarbete ytterligare forskning om elevers upplevelser av programbyten och deras beslut i relation till studie- och yrkesvägledning.

När människan drabbas av sjukdom finns risken att sjukdomen inte går att bota. Vården övergår då från kurativ till palliativ. Syftet med denna studie var därför att undersöka sjuksköterskors erfarenheter när patienters vård övergår från kurativ till palliativ. Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematiska artikelsökningar. Utifrån syftet valdes relevanta sökord. Fyra teman identifierades i resultatet; samtal vid övergången, reaktioner, initiering av övergång och sjuksköterskan och läkaren som team. I övergången framkommer olika reaktioner hos patienter. För att förmildra reaktionerna hos patienten och underlätta möjlighet till acceptans är samtal en betydelsefull del i processen. Sjuksköterskan har en stor roll i sammanhanget då sjuksköterskan är närvarande och kan uppmärksamma förändringar hos patienten. Sjuksköterskan är en viktig länk mellan läkaren och patienten och kommunikation i teamet är viktig för att ingen information till patienten ska gå förlorad eller misstolkas. Ärlighet och tydlighet är viktiga komponenter genom hela övergångsprocessen. Utbildning behövs för att sjuksköterskor ska få ökad kompetens och känna bekvämlighet i mötet med patienter i den här komplexa situationen. / When humans suffer illness, the risk is that the illness can not be cured. The treatment then becomes alleviating. The aim of this study was to investigate nurses’ experiences when patient care changes from curative to palliative. The study was conducted as a literature systematic research. Based on the aim of the study relevant keywords was chosen. In the result, four themes were identified; conversations in the transition, reactions, initiation of the transition and the nurse and doctor as a team. Different reactions appear in patients in the transition. Conversations are an important part of the process to alleviate the reactions of the patient and facilitate the opportunity for acceptance. The nurse has an important role in the sense where the nurse is present and can pay attention to changes in the patient. Communication in the team is significant to ensure that no patient information is lost or misinterpreted. Honesty and clarity are important components throughout the transition process. Training is needed for nurses to gain greater expertise and feel more comfortable in the meeting with patients in this complex situation.

Ett ökande antal barn diagnostiseras med autismspektrumtillstånd, (AST). Allt fler av dessa elever inkluderas i den ordinarie skolan istället för att undervisas i särskilda undervisningsgrupper eller lärcentra. Ångest, mobbing och psykisk ohälsa drabbar många elever med AST framför allt under övergångar, exempelvis mellan stadier i skolan. En interventionsmetod  för personer med AST som är väl utforskad under de senaste fyra decenierna är Applied Behavior Analysis (ABA). I denna uppsats undersöker jag hur ett ”Learning Center” (en specialskola för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd) i Mellanöstern, via ABA som en huvudsaklig interventionsmetod,  arbetar för att via ett övergångs-  och inkluderingsprogram, överföra elever från en särskiljande skolform till ordinarie undervisning i vanlig skola. Jag har intervjuat tre personer av personalen och studerat dokumentation från centret för tre elever för att undersöka hinder och framgångsfaktorer med deras program. Resultatet av denna studie visar på att framgångsrik inkludering till stor del är beroende av samverkan och samarbete mellan den mottagande skolan och specialskolan, hög specialistkompetens på specialskolan, samt att inkluderingsprocessen ofta hindras av regler och lagar kring skoltillhörighet, betyg och bedömning.